Historieämnet i grundskolan - ett diskussionsunderlag för en bättre ämnesplan

Skolan ska vara en plats för kreativ fostran, där unga människor växer till kloka,
kunniga och fritt tänkande individer som lär sig att leva i ett samhälle. Därmed blir
skolan något av det viktigaste vi har. Om skolan brister riskerar detta att få allvarliga
konsekvenser för både individ och samhälle.
Likväl finns det mycket som tyder på att svensk skola har allvarliga brister.
Resultaten i internationella kunskapsmätningar har sjunkit. Särskilt oroande är
rapporter om att svenska elever blir allt sämre i läsförståelse och matematik, två
grundläggande och nödvändiga byggstenar för många av skolans övriga ämnen.
Dessutom varnar universitet och högskolor för att studenterna får allt svårare
att läsa komplicerade texter och själva formulera sig, inte minst i text. Även inom näringslivet, som behöver kunnig arbetskraft, växer oron för kompetensförsörjningen.

Den här rapporten syftar till att bidra till skoldebatten genom konkreta synpunkter
på hur vi rustar morgondagens vuxna i ämnet historia. Om vi ska lyckas på allvar
räcker det inte med att förbättra undervisningen i grundskolan, men förändring-
en måste börja där. Vi tar därför regeringen på allvar när den säger sig vilja se
över grundskolans läro- och kursplaner för att göra dessa mer tydligt inriktade på
fakta och ämneskunskaper samt bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling.

Vi menar att detta är en riktig och viktig slutsats och vill därför med den här rapporten bidra till diskussionen om hur vi förbättrar kursplanen i ämnet historia.
Historieämnet har en stor potential för att bilda elever och öva deras förmåga till
kritiskt tänkande, men den nuvarande kursplanen har allvarliga brister som lägger hinder i vägen för detta. Vi föreslår därför ett flertal förändringar med målet
att göra en ny ämnesplan mer tydlig, innehållsrik och vetenskapligt grundad.

Våra förslag innebär i korthet att:
• Både det centrala innehållet och betygskriterierna stramas upp och an-
passas efter elevernas kognitiva utveckling.
• Undervisningen fokuserar på Sverige, grannländerna och den västerländska kulturkretsen, med globala perspektiv där detta är relevant.
• Antikens historia får större utrymme i dess egenskap av grundläggande
fas i den västerländska civilisationens framväxt.
• Begreppen historiemedvetande och historiebruk tas bort från ämnes-
planen för grundskolan, eftersom de är vaga, teoretiska och kräver stora
förkunskaper.
• Studiebesök och besök av forskare blir obligatoriska delar av undervisningen för att öka elevernas intresse och förståelse för historien.

Vi gör inte anspråk på att kunna skriva en heltäckande och färdig ämnesplan, men
vi vill bidra till det arbete som vi menar att en grupp insatta ämnessakkunniga och
-didaktiker skyndsamt bör få i uppdrag att göra.