Karl Ove Knausgård: intimt offentliggörande

Många av de dolda observationer som Erving Goffman och andra sociologer gjorde på 1950- och 1960-talen skulle i dag knappast ha kunnat genomföras av etiska skäl. Mot den bakgrunden kommer jag i föreliggande text att reflektera över hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom de fasader som skyddar backstage från insyn. Skönlitteratur används då som ett slags ställföreträdande erfarenhet förmedlad av personer som ofta är mycket skickligare observatörer än de som vanligtvis är informationskällor i sociologisk forskning. Det finns en omfattande litteratur som går bakom såväl privatlivets som det offentliga livets fasader, men här kommer jag endast att använda ett verk – Karl Ove Knausgårds nästan 3 700 sidor långa sexbandsverk Min kamp – för att illustrera hur skönlitteratur kan användas för att komma bakom fasaderna i det Goffman kallar interaktionsordningen.