Karlsby med Karlströms bruk 1682-1910

@inbook{b1256c6ff7da4cf5b70421b27c7182b5,

title = "Karlsby med Karlstr{\"o}ms bruk 1682-1910",

keywords = "arbetsmarknad, ortnamn, st{\aa}ngj{\"a}rnsbruk, Kristberg, j{\"a}rnbruk, {\"O}sterg{\"o}tland, Karlsby, smeder, kolartorp, Bergenstr{\aa}hle, sociologi, department of sociology, sociology, sociologiska institutionen, Motala, Karlstr{\"o}ms bruk, arbetsliv, F{\"o}reningen Egna Hem",

author = "Anders Kjellberg",

note = "<a href=http://www.soc.lu.se/anders-kjellberg>Anders Kjellbergs hemsida</a> </br> </br> Bokens s k BURK-nummer 4421572; SAB-klassifikation Ncbgz Karlsby. Se {\"a}ven Anders Kjellberg {"}Uppstod egnahemsr{\"o}relsen p{\aa} landet eller i staden?{"} Folkets historia nr 3-4 1999 som behandlar den vid Karlstr{\"o}ms bruk 1892 grundande F{\"o}reningen Egna Hem (FEH). <br>Om F{\"o}reningen Egna Hem:s verksamhet i Norrk{\"o}ping och dess f{\"o}rbindelser med Karlstr{\"o}ms bruk h{\"a}nvisas till artikel i Folkbladet {\"O}stg{\"o}ten 2/4 2005. <br> Om Karlsby Bygdef{\"o}rening som tog initiativet till boken {"}Karlsby - en bygd i v{\aa}ra hj{\"a}rtan{"} <a href=http://www.kulturarvostergotland.se/default.asp?frmMain=/tplShowArticle.asp&ClientID=0&CategoryID=5158&ArticleID=198943>se h{\"a}r</a>. <br> {\AA}r 1682 fick Carl Sparre p{\aa} Ulv{\aa}sa tillst{\aa}nd att uppf{\"o}ra ett st{\aa}ngj{\"a}rnsbruk p{\aa} den plats som kom att uppkallas efter honom, Karlstr{\"o}m. F{\"o}rutom j{\"a}rnbruk fanns h{\"a}r en vattendriven kvarn ({"}Karlstr{\"o}ms kvarn{"}, likas{\aa} med anor fr{\aa}n 1680-talet) och en vattendriven s{\aa}g ({"}Karlstr{\"o}ms s{\aa}g{"}). Till bruksmilj{\"o}n i vid mening h{\"o}r {\"a}ven herrg{\aa}rdarna i Karlsby och Nordsj{\"o} d{\"a}r brukspatronerna omv{\"a}xlande bodde samt de f d kolartorpen i den omgivande skogsbygden. Nedstr{\"o}ms Karlstr{\"o}m fanns ocks{\aa} en kvarn vid Litskvarn. Vid Karlstr{\"o}ms s k nedre bruk i n{\"a}rheten av Kvarng{\aa}rden (d{\"a}r fanns ytterligare en kvarn vid 1600-talet mitt) var bel{\"a}get ett manufakturverk och en grepfabrik ({"}Karlsby grepfabrik{"}). {\AA}str{\"a}ckan mellan sj{\"o}arna Stora V{\"a}nstern och Str{\aa}ken rymmer s{\aa}ledes ett rikhaltigt {"}proto-industriellt{"} kulturarv, vilket syftar p{\aa} de m{\aa}nga tidiga landsbygdsbaserade industriella anl{\"a}ggningarna. I boken {"}Peasantry to Capitalism. Western {\"O}sterg{\"o}tland in the nineteenth century{"} (Cambridge University Press 1994) av G{\"o}ran Hoppe och John Langton avhandlas landsbygdens industrialisering i bl a V{\"a}stra Ny och Kristbergs socknar i {\"O}sterg{\"o}tland. De industriella anl{\"a}ggningarna h{\"a}r kunde vid 1800-talets b{\"o}rjan t.o.m. m{\"a}ta sig med dem l{\"a}ngs Motala Str{\"o}m mellan sj{\"o}arna V{\"a}ttern och Boren i Motala socken. Med Hoppes och Langtons ord: {"}the clusters of mills, saws, forges and hammers in the interior of the shield were impressive concentrations of industrial activity: those at Karlstr{\"o}m's bruk were worth almost as much as the twenty-six mills and other works along Motala Str{\"o}m.{"} (sid 228). D{\aa} {\"a}r anl{\"a}ggningarna vid Litskvarn {\"a}nd{\aa} inte medr{\"a}knade (d{\"a}remot det s k nedre bruket p{\aa} {\aa}str{\"a}ckans mitt). <br> F{\"o}r mer information om den kulturgeografiska boken om v{\"a}stra {\"O}sterg{\"o}tland <a href=http://www.cambridge.org/catalogue/catalogue.asp?isbn=0521026415>klicka h{\"a}r</a> <br> <br> Artikel ur Folkbladet {\"O}stg{\"o}ten (2 april 2005; av Jan Nordstr{\"o}m) om Karlstr{\"o}ms bruk och egnahemsr{\"o}relsen i Norrk{\"o}ping: <br> <br> Ett stycke historia <br> ...eller vad de gamla protokollen ber{\"a}ttar om livet i S:t Johannis socken I eget hem. I arkivmaterialet ing{\aa}r {\"a}ven en del ur Karl Erikssons privatliv, s{\aa}som detta familjefotografi fr{\aa}n det f{\"o}rra seklets b{\"o}rjan. Vi ser familjen Eriksson utanf{\"o}r sitt egnahem, i nuvarande Hageby. Till v{\"a}nster Karl Eriksson, och l{\"a}ngst till h{\"o}ger rimligen hustrun Amalia. I f{\"o}rgrunden en av egnahemsf{\"o}reningens k{\"a}llor, och till h{\"o}ger i bilden en av omgivningens m{\aa}nga tobakslador. <br> <br> NORRK{\"O}PING <br> Efter snart ett {\aa}rhundrade har nu Stadsarkivet f{\aa}tt sig tillf{\"o}rt ett material, som f{\"o}rmodats vara ohj{\"a}lpligt borta. En privatperson fr{\aa}n Lund har l{\"a}mnat {\"o}ver handlingar fr{\aa}n gamla S:t Johannis socken, d{\"a}ribland samtliga protokoll fr{\aa}n kommunalst{\"a}mman {\aa}ren 1891-1917. Och se, detta {\"a}r l{\aa}ngt intressantare {\"a}n vad m{\aa}ngen kanske tror. <br> <br> Rikt material. Arkivarien Rolf Jonsson (t v) har bara att tacka och ta emot. N{\"a}r Anders Kjellberg fr{\aa}n Lund l{\"a}mnar {\"o}ver n{\"a}ra nog 30 {\aa}rs protokoll fr{\aa}n kommunalst{\"a}mman i gamla S:t Johannis socken m m. FOTO: JANNE FORSBY <br> <br> Som man kan ana handlar detta om den del av v{\"a}rlden, d{\"a}r S:t Johannes kyrka {\aa}terfinns. I den d{\aa}tida socknen ingick Vilbergen, Ljura, Hageby och Navestads g{\aa}rdar och vidare ner {\"a}nda till K{\aa}rtorp och {\"O}bon{\"a}s. Det allra mesta d{\aa} ren landsbygd. I protokollen klagas {\"o}ver den vilda k{\aa}kbebyggelsen i Vilbergen, som man h{\"a}r kan f{\"o}lja i viss detalj. {"}Vi f{\aa} p{\aa} halsen en trasstad m{\aa}nga g{\aa}nger s{\"a}mre {\"a}n den i {\"O}stra Eneby; och hur skall det d{\aa} g{\aa} med all god ordning?{"} H{\"a}r kompletteras ocks{\aa} bilden av det myckna, som r{\"o}rde sig i grannskapet kring {\aa}r 1906. D{\aa} drogs j{\"a}rnv{\"a}gen mot Kimstad fram, med kyrkobygget p{\aa} sin ena sida - och p{\aa} den andra egnahemsomr{\aa}det, som var bland de f{\"o}rsta i sitt slag i Sverige. Tolv villor hade byggts d{\"a}r i slutet av 1890-talet, och det lilla omr{\aa}det finns ju ocks{\aa} kvar {\"a}n i dag. <br> <br> En pionj{\"a}r <br> I arkivmaterialet ing{\aa}r {\"a}ven papper fr{\aa}n egnahemsf{\"o}reningen. Den Karl Eriksson (1861-1945), som allt detta h{\"a}rr{\"o}r fr{\aa}n, var pionj{\"a}r inom egnahemsr{\"o}relsen. Men han var ocks{\aa} den siste ordf{\"o}randen f{\"o}r kommunaln{\"a}mnden i S:t Johannis socken. Den svenska egnahemsr{\"o}relsen tog sin b{\"o}rjan vid Karlstr{\"o}ms bruk mellan Motala och Godeg{\aa}rd, och {\aa}ret var d{\aa} 1892. {\"O}stg{\"o}tsk mark allts{\aa}, och d{\"a}r var Karl Eriksson med alltifr{\aa}n begynnelsen. Han var son till en bergsbruksidkare i Westg{\"o}thyttan i Nora bergslag och kom att g{\"o}ra en god del av sin livsresa genom den svenska bruksv{\"a}rlden - H{\"o}gsj{\"o} bruk i S{\"o}dermanland, Igelfors bruk i norra {\"O}sterg{\"o}tland, G{\"o}tastr{\"o}ms bruk i Sm{\aa}land... Han var inspektor, han var ocks{\aa} arrendator. <br> <br> Till stora staden <br> {\AA}r 1897 flyttade Karl Eriksson till stora staden Norrk{\"o}ping, d{\"a}r han f{\aa}tt tj{\"a}nst som bokh{\aa}llare hos Rundstr{\"o}ms maskinaff{\"a}r (lantbruksmaskiner, verktyg m m). Fr{\aa}n Karlstr{\"o}m tog han d{\aa} med sig inte bara hustrun Amalia, som han tr{\"a}ffat d{\"a}r, utan ocks{\aa} egnahemsid{\'e}erna. Familjen blev en av de f{\"o}rsta att flytta in i det nya egnahemsomr{\aa}det, i vars f{\"o}rening Karl Eriksson fick allehanda f{\"o}rtroendeuppdrag.. Efter fem {\aa}r som vice ordf{\"o}rande i S:t Johannis sockens kommunalst{\"a}mma blev han {\aa}r 1913 ordf{\"o}rande d{\"a}r. Sedan socknen vid {\aa}rsskiftet 1917-18 inkorporerats med Norrk{\"o}pings stad beh{\"o}ll han protokoll och annat material, som kanske just tack vare det ocks{\aa} kom att bevaras till efterv{\"a}rlden. Sedan Karl Erikssons avlidit {\aa}r 1945 tog dottern Gurli Carlsson {\"o}ver materialet, och d{\"a}r blev det sedan liggande fram hennes bortg{\aa}ng {\aa}r 1995. Det hela vandrade d{\aa} vidare till en i K{\"a}vlinge utanf{\"o}r Lund bosatt brorsdotter, Birgit Rosengren. <br> <br> Till Karlstr{\"o}m <br> N{\aa}got {\aa}r senare gjorde Birgit Rosengren med make en resa till Karlstr{\"o}m, som sl{\"a}kten ju hade s{\aa} m{\aa}nga minnen ifr{\aa}n. De stiftade d{\aa} bekantskap med Lundasociologen Anders Kjellberg, som n{\aa}gra {\aa}r tidigare av Dom{\"a}nverket k{\"o}pt de gamla smedbost{\"a}derna. Kjellberg var mycket intresserad av trakten och hade ocks{\aa} f{\"o}r bygdef{\"o}reningens r{\"a}kning skrivit en del om den. {\"A}ven han hade sl{\"a}ktanknytning, hans mormor och morfar hade b{\aa}da v{\"a}xt upp h{\"a}r p{\aa} bruket. D{\"a}r han nu visade bes{\"o}karna runt i den gamla milj{\"o}n. D{\"a}rvid kom det fram, att Rosengrens hemma hade en massa gammalt material, som de inte visste vad de skulle ta sig till med. D{\"a}r fanns handlingar fr{\aa}n Karlstr{\"o}m, fr{\aa}n Norrk{\"o}ping och {\"a}ven andra st{\"a}llen. Allt detta fick nu Anders Kjellberg ta hand om. Efter att grundligt g{\aa}tt igenom handlingarna har han sett till, att de hamnat i de arkiv d{\"a}r de r{\"a}tteligen h{\"o}r hemma. Det var s{\aa} det kom sig, att Stadsarkivet i Norrk{\"o}ping fick den h{\"a}r ov{\"a}ntade g{\aa}van. Och f{\"o}rresten s{\aa} har Kjellberg ocks{\aa} en koppling till Norrk{\"o}ping, genom att han tj{\"a}nstgjort vid Arbetslivsinstitutet h{\"a}r. <br> <br> Farliga agitatorer <br> Ur de gamla protokollen fr{\aa}n S:t Johannis kommunalst{\"a}mma kan nu lite allt m{\"o}jligt vaskas fram - som till exempel det {\"a}rende, som var uppe d{\"a}r den 27 september {\aa}r 1896. Kronol{\"a}nsmannen hade d{\aa} framst{\"a}llt fr{\aa}gan, om socknen ville bidra till avl{\"o}ning {\aa}t {"}polisbevakning vid de st{\"a}llen inom socknen, dit agitatorer fr{\aa}n Norrk{\"o}ping behaga utlysa politiska eller frireligi{\"o}sa sammankomster{"}. Faktum {\"a}r ju ocks{\aa}, att den tidiga arbetarr{\"o}relsen ofta f{\"o}rbj{\"o}ds att h{\aa}lla sina m{\"o}ten inom Norrk{\"o}pings stad och d{\aa} tvangs att s{\"o}ka sig utanf{\"o}r dess hank och st{\"o}r. S:t Johannis kommunalst{\"a}mma ans{\aa}g sig dock inte ha r{\aa}d med n{\aa}gon dylik polisbevakning. <br> <br> M{\aa}nga j{\"a}rn i elden. Karl Eriksson (1861-1945). Kom, efter ha innehaft en rad befattningar vid olika mellansvenska j{\"a}rnbruk, i slutet av 1890-talet till Norrk{\"o}ping. Blev d{\"a}r egnahemspionj{\"a}r, ordf{\"o}rande f{\"o}r kommunalst{\"a}mman i S:t Johannis socken m m.",

year = "1997",

language = "svenska",

volume = "1",

publisher = "Motala kommun, Motala",

editor = "Lena Gustavsson and Monika Bruhn",

booktitle = "Karlsby - en bygd i v{\aa}ra hj{\"a}rtan. Del 1. Karlsbys historia (Karlsby - en bygd i v{\aa}ra hj{\"a}rtan)",