Klimat och Konsumtion. Tre fallstudier kring styrmedel och konsumentbeteende.

I varje samhälle har konsumenter en avgörande roll för att klimatanpassade varor och tjänster köps, används och till sist källsorteras. En alldeles övervägande andel svenskar har under flera decennier visat sig vara i hög grad miljömedvetna. Klimatförändringar såsom global uppvärmning och ett växande ozonhål har varit bland de aspekter på klimatförändringar man oroat sig mest för. Kunskap om miljö och klimat finns hos många. Värderingar och attityder där man uttrycker oro och bekymmer är klart uttryckta. Däremot är det ett stort problem att veta hur och i vilken utsträckning man själv bör och kan förändra sitt beteende och sin livsstil för att bidra till minskad klimatpåverkan. Mellan attityder och beteende finns en rad hinder och omständigheter som gör att det man vet borde göras inte blir av trots att det finns styrmedel som vägleder konsumenter vid inköp och användning av produkter.

I denna rapport sätts konsumenters roll för klimatsmart konsumtion i fokus. Styrmedel används av staten och myndigheter för att göra konsumenter uppmärksamma på och ta klimathänsyn i sin vardagliga konsumtion. De styrmedel, exempelvis miljöbilspremie, skrotningspremie, energiskatt, energi- och miljömärkning på produkter, som riktar sig till konsumenten när man köper in varor, använder dem och gör sig av med avfallet analyseras med avseende på hur väl de når målsättningar kring klimathänsyn. Analysen genomförs i tre fallstudier kring varor och tjänster med stor klimatpåverkan som används dagligen, att äta kött; att använda el och att resa med bil på fritiden.