Mångkulturell folkbildning: pedagogiska utmaningar i ett postmodernt samhälle: slutrapport från forskningsprojektet Mångkulturell bildning - om lärande och liv i folkbildningens värld 2003-2005

Folkbildning har under hela 1900-talet varit en av det moderna samhällets viktigaste byggstenar. Olof Palme beskrev en gång Sverige som en ”studiecirkeldemokrati”. Folkbildningen var med om att utveckla den svenska modellen, den moderna staten och en medborgerlig bildning som betonade gemensam identitet, gemensamt språk och nationellt medborgarskap.
Idag lever vi sedan flera decennier i ett mångkulturellt och postmodernt samhälle. Folkbildningen utmanas av denna postmoderna och mångkulturella värld. Folkbildningen utmanas även av en tilltagande individualisering och globalisering. I och med övergången till ett postmodernt samhälle utmanas den nationella modellen av svensk folkbildning genom att det postmoderna kunskapssamhället friställer människan från moderniseringens gemenskaper. Denna kulturella friställning innebär samtidigt att dagens ungdomar och unga vuxna inte längre på samma sätt känner gemenskap med de ”klassiska” folkrörelserna, intresseföreningarna och de etablerade politiska partierna.
Forskningsprojektet Mångkulturell bildning - om lärande och liv i folkbildningens värld har undersökt om inte svensk folkbildning med ett svenskt perspektiv kan utvecklas till en folkbildning som numera kan ha landets hela befolkning som målgrupp. Vad krävs det för pedagogiska förändringar och reformer, både till innehåll, form och benämning för att åstadkomma en sådan omställning?