Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården

Goran Basic

Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården

Translated title of the contribution: Mothers` Voices on the Juvenile Care Coordinator in Sweden

Goran Basic

Sociology

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research › peer-review

257 Downloads (Pure)

Abstract

The aim of this study is to analyze how mothers with children placed in Swedish juvenile homes interpret, define and perceive, on the one hand, the project “Motverka Våld och Gäng” meaning “Counteract Violence and Gangs”, and on the other hand the role of the Coordinators employed in this project.

The mothers who were interviewed spoke about some Coordinators that they appreciated. They then paint different pictures of appreciated Coordinators. These includes Coordinators who possess the power to, for example, “check out the Social Service” and Coordinators without power who never-the-less are appreciated. The Coordinators who are described in a positive way are also seen as actors that are dedicated. They often call the mothers, they fight for their children and succeed in making absent fathers more committed.

The mothers whose stories contain criticism towards the Coordinators often criticize the other involved actors. The criticism itself isn’t only focused on the Coordinator but rather on the context in which the Coordinator is a part. When the Coordinator is criticized explicitly, the description partly projects the picture of the Coordinator as absent from the care-giving chain.

Translated title of the contribution	Mothers` Voices on the Juvenile Care Coordinator in Sweden
Original language	Swedish
Title of host publication	Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”
Editors	Goran Basic, Joakim Thelander, Malin Åkerström
Publisher	Statens institutionsstyrelse
Pages	119-153
Volume	Forskningsrapport 2009:5
Publication status	Published - 2009

Publication series

Name
Volume	Forskningsrapport 2009:5
ISSN (Print)	1404-2576

UN SDGs

This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)

SDG 16 Peace, Justice and Strong Institutions

Subject classification (UKÄ)

Sociology (excluding Social Work, Social Anthropology, Demography and Criminology)

Free keywords

mödrar
jämförelse
allians
vi / de
balansering
kamprekvisita
projekt
samordnare
sociology
sociologi
subvention

Access to Document

2009_Processutvarderingen_av_projektet

http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf

Cite this

Basic, G. (2009). Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården. In G. Basic, J. Thelander, & M. Åkerström (Eds.), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” (Vol. Forskningsrapport 2009:5, pp. 119-153). Statens institutionsstyrelse. http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf

@inbook{54361c77666e4410a58008d7e1446911,

title = "M{\"o}drars r{\"o}ster om samordnare i ungdomsv{\aa}rden",

abstract = "Syftet med denna studie {\"a}r att utifr{\aa}n mitt empiriska material kartl{\"a}gga och beskriva hur f{\"o}r{\"a}ldrar till barn intagna p{\aa} s{\"a}rskilda ungdomshemmen tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, ben{\"a}mnt Motverka V{\aa}ld och G{\"a}ng. Dessutom uppm{\"a}rksammas hur de anst{\"a}llda samordnarna uppfattades och kategoriserades av f{\"o}r{\"a}ldrarna. ”F{\"o}r{\"a}ldrar” blir i unders{\"o}kningen i stort liktydigt med m{\"o}drar, eftersom alla f{\"o}r{\"a}ldrar som intervjuats i denna studie {\"a}r kvinnor dvs. mammor. Under ett m{\"o}te som {\"a}gnades ett analysavsnitt, {\"a}r emellertid en styvpappa n{\"a}rvarande. De mammor som ber{\"a}ttar om samordnarna m{\aa}lar upp olika bilder av uppskattade samordnare. Det kan handla om samordnare som har makt att exempelvis ”kolla upp socialen” men {\"a}ven om samordnare utan makt som {\"a}nd{\aa} uppskattas. Samordnare som beskrivs p{\aa} ett positivt s{\"a}tt ses {\"a}ven som akt{\"o}rer som {\"a}r engagerade och tog en aktiv roll. Denne ringer ofta till mammorna, k{\"a}mpar f{\"o}r deras barn och {\"a}r framg{\aa}ngsrik i att engagera fr{\aa}nvarande pappor. Den positiva samordnaren ses som en ”trygghet” som trots sina begr{\"a}nsningar f{\aa}r ett erk{\"a}nnande i sin roll. De anses framtidsinriktade till skillnad fr{\aa}n socialtj{\"a}nsten, de ”bryr sig” och detta visar de genom sin omsorg f{\"o}r detaljer och i sj{\"a}lva interaktionen. De mammor vars ber{\"a}ttelser om samordnaren innehar en kritisk ton {\"a}r ofta {\"a}ven kritiska till de andra inblandade akt{\"o}rerna. Kritiken i sig fokuserar inte bara p{\aa} samordnaren utan {\"a}ven p{\aa} en viss kontext d{\"a}r samordnaren ing{\aa}r. I de fall samordnaren kritiseras explicit ger beskrivningen dels bilden av samordnaren som fr{\aa}nvarande fr{\aa}n v{\aa}rdkedjan, dels bilden av allianser som skapats som motpol till samordnaren. I n{\aa}gra fall ligger mammornas ouppfyllda f{\"o}rv{\"a}ntningar till grund f{\"o}r kritiska ber{\"a}ttelser om samordnarna. Det kan handla om bristande service fr{\aa}n samordnarens sida eller som i en mammas fall upplevelsen att samordnaren ”bara pratar”, ”sitter med”, ”men sen blir det inte mer”. Det kan ocks{\aa} handla om att k{\"a}nna sig utest{\"a}ngd som f{\"o}r{\"a}lder. Ett m{\"o}te kan betraktas som ett forum d{\"a}r problem diskuteras, beslut fattas och fr{\aa}gor behandlas. Detta s{\"a}tt att besk{\aa}da ett m{\"o}te har jag delvis kringg{\aa}tt. Genom analys av f{\"a}ltanteckningar har jag ist{\"a}llet fokuserat p{\aa} de sociala fenomen som aktualiserats under m{\"o}tet. K{\"o}n, etnicitet och maktf{\"o}rh{\aa}llande mellan de inblandade akt{\"o}rerna framst{\"a}lls som s{\"a}rskild viktiga av de olika m{\"o}tesakt{\"o}rerna.",

keywords = "m{\"o}drar, j{\"a}mf{\"o}relse, allians, vi / de, balansering, kamprekvisita, projekt, samordnare, sociology, sociologi, subvention",

author = "Goran Basic",

year = "2009",

language = "svenska",

volume = "Forskningsrapport 2009:5",

publisher = "Statens institutionsstyrelse",

pages = "119--153",

editor = "Goran Basic and Joakim Thelander and Malin {\AA}kerstr{\"o}m",

booktitle = "V{\aa}rdkedja f{\"o}r ungdomar eller professionella? En processutv{\"a}rdering av projektet ”Motverka v{\aa}ld och g{\"a}ng”",

}

Basic, G 2009, Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården. in G Basic, J Thelander & M Åkerström (eds), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”. vol. Forskningsrapport 2009:5, Statens institutionsstyrelse, pp. 119-153. <http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf>

Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården. / Basic, Goran.
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”. ed. / Goran Basic; Joakim Thelander; Malin Åkerström. Vol. Forskningsrapport 2009:5 Statens institutionsstyrelse, 2009. p. 119-153.

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research › peer-review

TY - CHAP

T1 - Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården

AU - Basic, Goran

PY - 2009

Y1 - 2009

N2 - Syftet med denna studie är att utifrån mitt empiriska material kartlägga och beskriva hur föräldrar till barn intagna på särskilda ungdomshemmen tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de anställda samordnarna uppfattades och kategoriserades av föräldrarna. ”Föräldrar” blir i undersökningen i stort liktydigt med mödrar, eftersom alla föräldrar som intervjuats i denna studie är kvinnor dvs. mammor. Under ett möte som ägnades ett analysavsnitt, är emellertid en styvpappa närvarande. De mammor som berättar om samordnarna målar upp olika bilder av uppskattade samordnare. Det kan handla om samordnare som har makt att exempelvis ”kolla upp socialen” men även om samordnare utan makt som ändå uppskattas. Samordnare som beskrivs på ett positivt sätt ses även som aktörer som är engagerade och tog en aktiv roll. Denne ringer ofta till mammorna, kämpar för deras barn och är framgångsrik i att engagera frånvarande pappor. Den positiva samordnaren ses som en ”trygghet” som trots sina begränsningar får ett erkännande i sin roll. De anses framtidsinriktade till skillnad från socialtjänsten, de ”bryr sig” och detta visar de genom sin omsorg för detaljer och i själva interaktionen. De mammor vars berättelser om samordnaren innehar en kritisk ton är ofta även kritiska till de andra inblandade aktörerna. Kritiken i sig fokuserar inte bara på samordnaren utan även på en viss kontext där samordnaren ingår. I de fall samordnaren kritiseras explicit ger beskrivningen dels bilden av samordnaren som frånvarande från vårdkedjan, dels bilden av allianser som skapats som motpol till samordnaren. I några fall ligger mammornas ouppfyllda förväntningar till grund för kritiska berättelser om samordnarna. Det kan handla om bristande service från samordnarens sida eller som i en mammas fall upplevelsen att samordnaren ”bara pratar”, ”sitter med”, ”men sen blir det inte mer”. Det kan också handla om att känna sig utestängd som förälder. Ett möte kan betraktas som ett forum där problem diskuteras, beslut fattas och frågor behandlas. Detta sätt att beskåda ett möte har jag delvis kringgått. Genom analys av fältanteckningar har jag istället fokuserat på de sociala fenomen som aktualiserats under mötet. Kön, etnicitet och maktförhållande mellan de inblandade aktörerna framställs som särskild viktiga av de olika mötesaktörerna.

AB - Syftet med denna studie är att utifrån mitt empiriska material kartlägga och beskriva hur föräldrar till barn intagna på särskilda ungdomshemmen tolkar, definierar och upplever ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de anställda samordnarna uppfattades och kategoriserades av föräldrarna. ”Föräldrar” blir i undersökningen i stort liktydigt med mödrar, eftersom alla föräldrar som intervjuats i denna studie är kvinnor dvs. mammor. Under ett möte som ägnades ett analysavsnitt, är emellertid en styvpappa närvarande. De mammor som berättar om samordnarna målar upp olika bilder av uppskattade samordnare. Det kan handla om samordnare som har makt att exempelvis ”kolla upp socialen” men även om samordnare utan makt som ändå uppskattas. Samordnare som beskrivs på ett positivt sätt ses även som aktörer som är engagerade och tog en aktiv roll. Denne ringer ofta till mammorna, kämpar för deras barn och är framgångsrik i att engagera frånvarande pappor. Den positiva samordnaren ses som en ”trygghet” som trots sina begränsningar får ett erkännande i sin roll. De anses framtidsinriktade till skillnad från socialtjänsten, de ”bryr sig” och detta visar de genom sin omsorg för detaljer och i själva interaktionen. De mammor vars berättelser om samordnaren innehar en kritisk ton är ofta även kritiska till de andra inblandade aktörerna. Kritiken i sig fokuserar inte bara på samordnaren utan även på en viss kontext där samordnaren ingår. I de fall samordnaren kritiseras explicit ger beskrivningen dels bilden av samordnaren som frånvarande från vårdkedjan, dels bilden av allianser som skapats som motpol till samordnaren. I några fall ligger mammornas ouppfyllda förväntningar till grund för kritiska berättelser om samordnarna. Det kan handla om bristande service från samordnarens sida eller som i en mammas fall upplevelsen att samordnaren ”bara pratar”, ”sitter med”, ”men sen blir det inte mer”. Det kan också handla om att känna sig utestängd som förälder. Ett möte kan betraktas som ett forum där problem diskuteras, beslut fattas och frågor behandlas. Detta sätt att beskåda ett möte har jag delvis kringgått. Genom analys av fältanteckningar har jag istället fokuserat på de sociala fenomen som aktualiserats under mötet. Kön, etnicitet och maktförhållande mellan de inblandade aktörerna framställs som särskild viktiga av de olika mötesaktörerna.

KW - mödrar

KW - jämförelse

KW - allians

KW - vi / de

KW - balansering

KW - kamprekvisita

KW - projekt

KW - samordnare

KW - sociology

KW - sociologi

KW - subvention

M3 - Kapitel samlingsverk

VL - Forskningsrapport 2009:5

SP - 119

EP - 153

BT - Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”

A2 - Basic, Goran

A2 - Thelander, Joakim

A2 - Åkerström, Malin

PB - Statens institutionsstyrelse

ER -

Mödrars röster om samordnare i ungdomsvården

Abstract

Publication series

UN SDGs

Subject classification (UKÄ)

Free keywords

Access to Document

Fingerprint

Cite this