MAGNESIUMOXIDSKIVOR: Etapp I: Inledande studie med avseende på fukttekniska egenskaper, mätmetoder och risker

Magnus Åhs, Anders Sjöberg

Research output: Book/ReportReportResearch

Abstract

För knappt tio år sedan introducerades ett nytt skivmaterial, magnesiumoxidskivor, i Sverige. Flertalet av skivorna, som också benämns MgO-skivor, hade genomgått provningar som vidimerade goda egenskaper med avseende på hållfasthet, brand, arbetsmiljö, miljöbelastning, mögeltålighet med flera. Dessutom uppgavs MgO-skivor vara oorganiska och kunde användas i fuktiga miljöer utan att ta skada.

Det visade sig några år efter introduktionen att vissa MgO-skivor kunde ha stora fuktrörelser och var därför inte lämpliga som underlag till kakel i våtrum. Efter ytterligare några år uppdagades det att vissa MgO-skivor som monterats som vindskyddsskivor i fasader kunde ”gråta”. Tårar uppstod i form av droppar som kunde rinna längs skivytan och fukta upp anslutande material. Samtidigt rapporterades det från Danmark att den salthaltiga tårvätskan orsakade korrosion på förzinkad plåt och elgalvaniserade infästningar vilket kunde innebära risker med att skivorna lossnade.

Huvudsyftet med projektet är att sammanställa kunskap om fukttekniska egenskaper hos MgOskivor. Ett annat syfte är att beskriva vad MgO-skivor är tillverkade av. Dessutom beskriver rapporten ett sätt att analysera vätskan från en gråtande MgO-skiva och redovisar resultatet från en sådan analys. Rapporten föreslår fältmässiga metoder som kan bestämma kloridinnehåll i en MgO-skiva och en metod för att påvisa om anslutande trämaterial har påverkats av tårvätska. Två fältstudier av olika fasader med MgO-skivor har genomförts och resultatet från mätningarna presenteras i rapporten.

Kunskapen om fukttekniska egenskaper hos MgO-skivor har varit liten. Vare sig fuktbindningsegenskaper eller fukttransportegenskaper var ordentligt undersökta och dokumenterade. Båda dessa egenskaper är viktiga för att exempelvis kunna genomföra en adekvat fuktsäkerhetsprojektering i ett nybyggnadsprojekt. Därför har dessa egenskaper undersökts och bestämts för de material som ingår i undersökningen och resultatet presenteras delvis i den här rapporten.

Bindemedlet i de undersökta MgO-skivor är huvudsakligen magnesiumoxid, 40-50 vikts-%, och ytterligare 25-35 vikts-% av antingen magnesiumklorid (MOC-skivor) eller magnesiumsulfat (MOSskivor). Till detta kommer mindre mängder av både organiska delmaterial, som träpulver, och oorganiska delmaterial som perlit och glasfiber.

Både magnesiumklorid och magnesiumsulfat är hygroskopiska salter som binder fukt från luften. Speciellt är magnesiumklorid i sin rena form väldigt hygroskopiskt och tar upp stora mängder vatten vid en luftfuktighet av 33% RF och högre. Vid höga luftfuktigheter finns därför risk att vissa MgOskivor tar upp så mycket vatten från luften att skivans porsystem mättas och tårvätska tränger ut från porerna och bildar droppar på ytan, skivan gråter. I den här undersökningen grät både MOC-skivor (en av fyra) och MOS-skivor (en av fem) då de utsattes för hög relativ fuktighet.

Avslutningsvis ges råd och rekommenderas metoder för att identifiera om MgO-skivan innehåller magnesiumklorid eller inte. Dessutom beskrivs hur fuktinnehållet hos MgO-skivor bör mätas med gravimetriska metoder samt förslag på högsta tillåtna fukttillstånd och råd för vad som bör beaktas med tanke på att skydda infästningar för korrosion.
Original languageSwedish
Place of PublicationLund
PublisherLund University
Number of pages84
Publication statusPublished - 2017 Dec

Publication series

NameLUTVDG/TVBM
No.3184
Volume17
ISSN (Print)0348-7911

Subject classification (UKÄ)

  • Building Technologies

Cite this