McTaggart's Paradox

McTaggarts argument för tidens overklighet, först publicerat 1908, satte agendan för 1900-talets tidsfilosofi. Ändå råder stor oenighet om vad argumentet egentligen sager. Ingen håller med om slutsatsen, och ändå finner många något intressant och viktigt i det. Den här boken presenterar den första kritiska översikten över förra århundradets debatt om det som har kommit att kallas McTaggarts paradox. Forskare har länge antagit att argumentet är oberoende av McTaggart’s eget metafysiska system, och av andra kontroversiella ontologiska grundsatser. Författaren visar att så inte är fallet. McTaggart själv hävdade att det var beroende av grundsatserna av hans eget system. Det faktum att forskare har tolkat argumentet som ett oberoende argument, och därför funnit det ofullständigt, har lett till att de tolkar det utifrån sina egna grundsatser och därför har forskare som utgått ifrån olika grundsatser kommit till olika tolkiningar. Den här boken erbjuder en alternative tolkning av argumentet, som samtidigt förklarar varför andra uttolkare kommit fram til var sin oförenlig tolkning. Den innehåller också discussion av implikationerna av denna tolkning för den kontemporära tidsfilosofiska debatten mellan A och B uppfattningen av tiden. Är B uppfattningen verkligen förenlig med endurerande ting och därmed med standarduppfattningen av förändring? Är A uppfattningen verkligen motsägelsefull. Författaren svarar att B uppfattningen inte är förenlig med endurerande ting, och att endast så kallade A-B hybrider behöver oroa sig för motsägelser. Vad tempus egentligen är förblir oförklarad även om McTaggart’s paradox inte längre är ett hot. Den här boken borde vara av intresse för studenter och forskare med ett intresse för tidsfilosofi samt näraliggande metafysiska ämnen.