Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.

Anna Linder

Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.

Research output: Thesis › Doctoral Thesis (compilation)

300 Downloads (Pure)

Abstract

The purpose of this thesis is to improve the understanding of factors related to mental ill-health, and its
distribution, in the Swedish population. The thesis consists of four studies. In study I, we find that
between the years 1994 and 2011, the probability of receiving a psychiatric inpatient diagnosis
increased by 12.6 percent, while the relative and absolute income-related inequalities in diagnosis
increased by 48.2 and 66.7 percent, respectively. In fact, in 2011, more than half of psychiatric
inpatients were found among the poorest fifth of the population. Although the population changed
substantially during this period, for example in terms of education level and migration background,
these changes did not drive the increase in inequality. In study II, we show that the labor market
consequences following common mental disorders differ between groups in the population. High-
educated individuals and men have higher odds of non-employment and sick leave compared to lower-
educated individuals and women. Furthermore, individuals with migration backgrounds have higher
odds of non-employment and lower odds of sick leave, compared to individuals born in Sweden. Young
age is moreover associated with higher odds of non-employment and disability pension, and lower
odds of sick leave, following common mental disorders. This heterogeneity suggests that it may be
motivated to consider not only inequalities in the prevalence of mental disorders in the population but
also to regard heterogeneity in the associated adverse labor outcomes in order to curb the burden of
mental ill-health. In study III, we find that over-grading in upper secondary school, that is receiving a
grade that does not reflect one’s actual skills or performance, had a protective impact on mental health
among young women. Further, in study IV, we find that introducing grades in school at an earlier age,
in grade 6 instead of grade 8, increased the probability of mental ill-health among girls. Similar effects
of over-grading and earlier grades were not found among boys and young men. These findings show
that different merits of a grading system have consequences for mental health among girls and young
women, highlighting a potentially important health production mechanism that also may impact health
inequality.

Original language	Swedish
Qualification	Doctor
Awarding Institution	Department of Clinical Sciences, Malmö
Supervisors/Advisors	Gerdtham, Ulf, Supervisor Heckley, Gawain, Assistant supervisor
Award date	2023 Mar 31
Place of Publication	Lund
Publisher	Lund University, Faculty of Medicine
ISBN (Print)	978-91-8021-379-0
Publication status	Published - 2023

Bibliographical note

Defence details
Date: 2023-03-31
Time: 13:00
Place: Agardh föreläsningssal, CRC, Jan Waldenströms gata 35, Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Join by Zoom: https://lu-se.zoom.us/j/62251097311?pwd=UXc5bEpZRVA5d3BwZUR4cktZSTdYQT09 Password: 594598
External reviewer(s)
Name: Svalerud, Helena
Title: Professor
Affiliation: Uppsala University

Subject classification (UKÄ)

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

UN SDGs

This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)

Access to Document

Kappa Anna Linder Final published version, 3.24 MB

3 Article

Grading bias and young adult mental health
Linder, A., Nordin, M., Gerdtham, U.-G. & Heckley, G., 2023, In: Health Economics. 32, 3, p. 675-696
Research output: Contribution to journal › Article › peer-review

Open Access
Education, immigration and rising mental health inequality in Sweden
Linder, A., Spika, D., Gerdtham, U. G., Fritzell, S. & Heckley, G., 2020 Nov 1, In: Social Science and Medicine. 264, 8 p., 113265.
Research output: Contribution to journal › Article › peer-review

Open Access
Heterogeneity in the associations between common mental disorders and labour outcomes - a population study from southern Sweden
Jarl, J., Linder, A., Busch, H., Nyberg, A. & Gerdtham, U.-G., 2020 Aug 26, In: BMC Public Health. 20, 1, 1285.
Research output: Contribution to journal › Article › peer-review

Open Access

Cite this

@phdthesis{d4261b75961c48828e51844fa08458c2,

title = "Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.",

abstract = "En god h{\"a}lsa {\"a}r grundl{\"a}ggande f{\"o}r barns och ungas utveckling, och en f{\"o}ruts{\"a}ttning f{\"o}r socialt och ekonomiskt deltagande under livet. S{\aa}ledes inneb{\"a}r b{\"o}rdan av psykisk oh{\"a}lsa stora utmaningar f{\"o}r b{\aa}de individ och samh{\"a}lle. Det har rapporterats att den psykiska oh{\"a}lsan {\"o}kar i Sverige dels bland den yngre befolkningen, dels i vissa grupper av den vuxna befolkningen. Det finns sv{\aa}righeter med att m{\"a}ta psykisk oh{\"a}lsa och dess utveckling {\"o}ver tid. Ett sk{\"a}l {\"a}r att individer och grupper i befolkningen rapporterar och s{\"o}ker v{\aa}rd f{\"o}r psykisk oh{\"a}lsa i olika utstr{\"a}ckning. Vidare f{\"o}r{\"a}ndras samsyn och praxis i diagnosticering, samt stigmatisering och attityder mot den h{\"a}r typen av besv{\"a}r, vilket f{\aa}r anses p{\aa}verka i vilken utstr{\"a}ckning rapportering sker. D{\"a}rtill {\"a}r det sv{\aa}rt att studera orsaker till psykisk oh{\"a}lsa d{\aa} det vanligtvis handlar om en kombination av samverkande faktorer. Det finns, bland annat hos beslutsfattare, behov av {\"o}kad kunskap om hur den psykiska oh{\"a}lsan {\"a}r f{\"o}rdelad i grupper av befolkningen. Det avser dels hur psykisk oh{\"a}lsa kan kopplas till faktorer s{\aa}som utbildning, inkomst och migrationsbakgrund, dels vilka anledningar till psykisk oh{\"a}lsa som finns och hur de kan f{\"o}rebyggas.Syftet med avhandlingen {\"a}r att {\"o}ka f{\"o}rst{\aa}elsen f{\"o}r faktorer som kan kopplas till psykisk oh{\"a}lsa, och oh{\"a}lsans f{\"o}rdelning, bland befolkningen i Sverige. Vi unders{\"o}ker hur konsekvenserna av psykisk oh{\"a}lsa skiljer sig i befolkningen, hur skillnader i psykisk oh{\"a}lsa f{\"o}rh{\aa}ller sig till inkomst samt hur denna koppling utvecklats {\"o}ver tid. Slutligen studerar vi hur omst{\"a}ndigheter relaterade till betyg och betygssystem i skolan p{\aa}verkar psykisk h{\"a}lsa bland barn och unga som betygss{\"a}tts.Avhandlingen best{\aa}r av fyra frist{\aa}ende studier. I studie I visar vi att kopplingen mellan l{\aa}g inkomst och psykisk oh{\"a}lsa {\"a}r betydande bland den vuxna befolkningen i Sverige. Mellan {\aa}r 1994 och 2011 {\"o}kade sannolikheten f{\"o}r att f{\aa} en psykiatrisk diagnos inom slutenv{\aa}rden med 12,6 procent, medan de relativa och absoluta inkomstrelaterade skillnaderna i diagnoser, m{\"a}tt med ett koncentrationsindex, {\"o}kade med 48,2 respektive 66,7 procent. I slutet av perioden, {\aa}r 2011, kan vi se att {\"o}ver h{\"a}lften av de som diagnosticerats med en psykiatrisk diagnos inom slutenv{\aa}rden {\aa}terfinns bland den femtedel av befolkningen som tj{\"a}nar minst. Under samma period sker ocks{\aa} stora f{\"o}r{\"a}ndringar i befolkningen i Sverige som blir h{\"o}gre utbildad och f{\aa}r en {\"o}kad andel med migrationsbakgrund. Vi finner dock att dessa f{\"o}r{\"a}ndringar i befolkningen inte kan kopplas till den {\"o}kande oj{\"a}mlikheten i psykisk oh{\"a}lsa i n{\aa}gon h{\"o}gre grad, vilket tyder p{\aa} att det {\"a}r n{\aa}got annat som driver utvecklingen.I studie II finner vi att bland de som har diagnosticerats med n{\aa}gon av de vanligare psykiatriska diagnoserna relaterade till depression, {\aa}ngest och stress, s{\aa} skiljer sig senare arbetsmarknadsutfall mellan olika grupper i befolkningen. M{\"a}n och h{\"o}gutbildade personer har h{\"o}gre odds f{\"o}r att vara utan arbete och i sjukskrivning, j{\"a}mf{\"o}rt med kvinnor och l{\"a}gre utbildade. Utrikes f{\"o}dda personer har ocks{\aa} h{\"o}gre odds f{\"o}r att vara utan arbete, men d{\"a}remot l{\"a}gre odds f{\"o}r sjukskrivning, j{\"a}mf{\"o}rt med inrikes f{\"o}dda personer. Slutligen visar studien att ung {\aa}lder {\"a}r kopplad till h{\"o}gre odds f{\"o}r att vara utan arbete och att erh{\aa}lla sjukers{\"a}ttning, samt l{\"a}gre odds f{\"o}r sjukskrivning, j{\"a}mf{\"o}rt med {\"a}ldre {\aa}ldersgrupper. Om konsekvenserna av psykisk oh{\"a}lsa skiljer sig mellan grupper i befolkningen s{\aa} finns det en risk att detta p{\aa}verkar redan befintliga oj{\"a}mlikheter i h{\"a}lsa och andra levnadsf{\"o}rh{\aa}llanden. Studiens resultat tyder p{\aa} att s{\aa}v{\"a}l oj{\"a}mlikhet i f{\"o}rekomst av psykisk oh{\"a}lsa, som skillnader i konsekvenser av oh{\"a}lsan, kan vara viktiga att beaktas f{\"o}r att minska b{\"o}rdan av psykisk oh{\"a}lsa.I studie III finner vi att unga kvinnor som utsattes f{\"o}r gener{\"o}s betygss{\"a}ttning i gymnasiet, det vill s{\"a}ga fick betyg som inte speglade faktiska prestationer, var mindre sannolika att diagnosticeras och f{\aa} f{\"o}rskrivet l{\"a}kemedel f{\"o}r psykiska besv{\"a}r s{\aa}som depression och {\aa}ngest under efterf{\"o}ljande {\aa}r. I studie IV finner vi vidare att flickor som fick betyg f{\"o}r f{\"o}rsta g{\aa}ngen i l{\"a}gre {\aa}lder, n{\"a}mligen i {\aa}rskurs 7 i st{\"a}llet f{\"o}r i {\aa}rskurs 8, hade {\"o}kad sannolikhet att diagnosticeras med depression och {\aa}ngest i {\aa}rskurs 9. Bland pojkar och unga m{\"a}n fann vi inga liknande effekter av gener{\"o}s betygss{\"a}ttning och tidigare betyg p{\aa} psykisk h{\"a}lsa. Resultaten fr{\aa}n de studier som ing{\aa}r i avhandlingen bidrar till insikter om kopplingen mellan psykisk oh{\"a}lsa och ekonomiska f{\"o}ruts{\"a}ttningar. De belyser bland annat en mekanism i utveckling av humankapital f{\"o}r vilken evidensl{\"a}get {\"a}r ovisst, n{\"a}mligen att utformningen av betygssystem har betydelse f{\"o}r h{\"a}lsan bland barn och unga, och s{\aa}ledes kan vara en bidragande orsak till oj{\"a}mlikhet i psykisk h{\"a}lsa, s{\"a}rskilt avseende k{\"o}nsskillnader i psykisk oh{\"a}lsa.",

keywords = "Mental health, Inequality in health, Determinants of health, Determinants of inequality in health, Education policy, School grades, Grade inflation, Grading bias, Human capital development",

author = "Anna Linder",

note = "Defence details Date: 2023-03-31 Time: 13:00 Place: Agardh f{\"o}rel{\"a}sningssal, CRC, Jan Waldenstr{\"o}ms gata 35, Sk{\aa}nes Universitetssjukhus i Malm{\"o}. Join by Zoom: https://lu-se.zoom.us/j/62251097311?pwd=UXc5bEpZRVA5d3BwZUR4cktZSTdYQT09 Password: 594598 External reviewer(s) Name: Svalerud, Helena Title: Professor Affiliation: Uppsala University",

year = "2023",

language = "svenska",

isbn = "978-91-8021-379-0",

series = "Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series",

publisher = "Lund University, Faculty of Medicine",

number = "2023:40",

type = "Doctoral Thesis (compilation)",

school = "Institutionen f{\"o}r kliniska vetenskaper, Malm{\"o}",

}

TY - THES

T1 - Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.

AU - Linder, Anna

N1 - Defence details Date: 2023-03-31 Time: 13:00 Place: Agardh föreläsningssal, CRC, Jan Waldenströms gata 35, Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Join by Zoom: https://lu-se.zoom.us/j/62251097311?pwd=UXc5bEpZRVA5d3BwZUR4cktZSTdYQT09 Password: 594598 External reviewer(s) Name: Svalerud, Helena Title: Professor Affiliation: Uppsala University

PY - 2023

Y1 - 2023

N2 - En god hälsa är grundläggande för barns och ungas utveckling, och en förutsättning för socialt och ekonomiskt deltagande under livet. Således innebär bördan av psykisk ohälsa stora utmaningar för både individ och samhälle. Det har rapporterats att den psykiska ohälsan ökar i Sverige dels bland den yngre befolkningen, dels i vissa grupper av den vuxna befolkningen. Det finns svårigheter med att mäta psykisk ohälsa och dess utveckling över tid. Ett skäl är att individer och grupper i befolkningen rapporterar och söker vård för psykisk ohälsa i olika utsträckning. Vidare förändras samsyn och praxis i diagnosticering, samt stigmatisering och attityder mot den här typen av besvär, vilket får anses påverka i vilken utsträckning rapportering sker. Därtill är det svårt att studera orsaker till psykisk ohälsa då det vanligtvis handlar om en kombination av samverkande faktorer. Det finns, bland annat hos beslutsfattare, behov av ökad kunskap om hur den psykiska ohälsan är fördelad i grupper av befolkningen. Det avser dels hur psykisk ohälsa kan kopplas till faktorer såsom utbildning, inkomst och migrationsbakgrund, dels vilka anledningar till psykisk ohälsa som finns och hur de kan förebyggas.Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för faktorer som kan kopplas till psykisk ohälsa, och ohälsans fördelning, bland befolkningen i Sverige. Vi undersöker hur konsekvenserna av psykisk ohälsa skiljer sig i befolkningen, hur skillnader i psykisk ohälsa förhåller sig till inkomst samt hur denna koppling utvecklats över tid. Slutligen studerar vi hur omständigheter relaterade till betyg och betygssystem i skolan påverkar psykisk hälsa bland barn och unga som betygssätts.Avhandlingen består av fyra fristående studier. I studie I visar vi att kopplingen mellan låg inkomst och psykisk ohälsa är betydande bland den vuxna befolkningen i Sverige. Mellan år 1994 och 2011 ökade sannolikheten för att få en psykiatrisk diagnos inom slutenvården med 12,6 procent, medan de relativa och absoluta inkomstrelaterade skillnaderna i diagnoser, mätt med ett koncentrationsindex, ökade med 48,2 respektive 66,7 procent. I slutet av perioden, år 2011, kan vi se att över hälften av de som diagnosticerats med en psykiatrisk diagnos inom slutenvården återfinns bland den femtedel av befolkningen som tjänar minst. Under samma period sker också stora förändringar i befolkningen i Sverige som blir högre utbildad och får en ökad andel med migrationsbakgrund. Vi finner dock att dessa förändringar i befolkningen inte kan kopplas till den ökande ojämlikheten i psykisk ohälsa i någon högre grad, vilket tyder på att det är något annat som driver utvecklingen.I studie II finner vi att bland de som har diagnosticerats med någon av de vanligare psykiatriska diagnoserna relaterade till depression, ångest och stress, så skiljer sig senare arbetsmarknadsutfall mellan olika grupper i befolkningen. Män och högutbildade personer har högre odds för att vara utan arbete och i sjukskrivning, jämfört med kvinnor och lägre utbildade. Utrikes födda personer har också högre odds för att vara utan arbete, men däremot lägre odds för sjukskrivning, jämfört med inrikes födda personer. Slutligen visar studien att ung ålder är kopplad till högre odds för att vara utan arbete och att erhålla sjukersättning, samt lägre odds för sjukskrivning, jämfört med äldre åldersgrupper. Om konsekvenserna av psykisk ohälsa skiljer sig mellan grupper i befolkningen så finns det en risk att detta påverkar redan befintliga ojämlikheter i hälsa och andra levnadsförhållanden. Studiens resultat tyder på att såväl ojämlikhet i förekomst av psykisk ohälsa, som skillnader i konsekvenser av ohälsan, kan vara viktiga att beaktas för att minska bördan av psykisk ohälsa.I studie III finner vi att unga kvinnor som utsattes för generös betygssättning i gymnasiet, det vill säga fick betyg som inte speglade faktiska prestationer, var mindre sannolika att diagnosticeras och få förskrivet läkemedel för psykiska besvär såsom depression och ångest under efterföljande år. I studie IV finner vi vidare att flickor som fick betyg för första gången i lägre ålder, nämligen i årskurs 7 i stället för i årskurs 8, hade ökad sannolikhet att diagnosticeras med depression och ångest i årskurs 9. Bland pojkar och unga män fann vi inga liknande effekter av generös betygssättning och tidigare betyg på psykisk hälsa. Resultaten från de studier som ingår i avhandlingen bidrar till insikter om kopplingen mellan psykisk ohälsa och ekonomiska förutsättningar. De belyser bland annat en mekanism i utveckling av humankapital för vilken evidensläget är ovisst, nämligen att utformningen av betygssystem har betydelse för hälsan bland barn och unga, och således kan vara en bidragande orsak till ojämlikhet i psykisk hälsa, särskilt avseende könsskillnader i psykisk ohälsa.

AB - En god hälsa är grundläggande för barns och ungas utveckling, och en förutsättning för socialt och ekonomiskt deltagande under livet. Således innebär bördan av psykisk ohälsa stora utmaningar för både individ och samhälle. Det har rapporterats att den psykiska ohälsan ökar i Sverige dels bland den yngre befolkningen, dels i vissa grupper av den vuxna befolkningen. Det finns svårigheter med att mäta psykisk ohälsa och dess utveckling över tid. Ett skäl är att individer och grupper i befolkningen rapporterar och söker vård för psykisk ohälsa i olika utsträckning. Vidare förändras samsyn och praxis i diagnosticering, samt stigmatisering och attityder mot den här typen av besvär, vilket får anses påverka i vilken utsträckning rapportering sker. Därtill är det svårt att studera orsaker till psykisk ohälsa då det vanligtvis handlar om en kombination av samverkande faktorer. Det finns, bland annat hos beslutsfattare, behov av ökad kunskap om hur den psykiska ohälsan är fördelad i grupper av befolkningen. Det avser dels hur psykisk ohälsa kan kopplas till faktorer såsom utbildning, inkomst och migrationsbakgrund, dels vilka anledningar till psykisk ohälsa som finns och hur de kan förebyggas.Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för faktorer som kan kopplas till psykisk ohälsa, och ohälsans fördelning, bland befolkningen i Sverige. Vi undersöker hur konsekvenserna av psykisk ohälsa skiljer sig i befolkningen, hur skillnader i psykisk ohälsa förhåller sig till inkomst samt hur denna koppling utvecklats över tid. Slutligen studerar vi hur omständigheter relaterade till betyg och betygssystem i skolan påverkar psykisk hälsa bland barn och unga som betygssätts.Avhandlingen består av fyra fristående studier. I studie I visar vi att kopplingen mellan låg inkomst och psykisk ohälsa är betydande bland den vuxna befolkningen i Sverige. Mellan år 1994 och 2011 ökade sannolikheten för att få en psykiatrisk diagnos inom slutenvården med 12,6 procent, medan de relativa och absoluta inkomstrelaterade skillnaderna i diagnoser, mätt med ett koncentrationsindex, ökade med 48,2 respektive 66,7 procent. I slutet av perioden, år 2011, kan vi se att över hälften av de som diagnosticerats med en psykiatrisk diagnos inom slutenvården återfinns bland den femtedel av befolkningen som tjänar minst. Under samma period sker också stora förändringar i befolkningen i Sverige som blir högre utbildad och får en ökad andel med migrationsbakgrund. Vi finner dock att dessa förändringar i befolkningen inte kan kopplas till den ökande ojämlikheten i psykisk ohälsa i någon högre grad, vilket tyder på att det är något annat som driver utvecklingen.I studie II finner vi att bland de som har diagnosticerats med någon av de vanligare psykiatriska diagnoserna relaterade till depression, ångest och stress, så skiljer sig senare arbetsmarknadsutfall mellan olika grupper i befolkningen. Män och högutbildade personer har högre odds för att vara utan arbete och i sjukskrivning, jämfört med kvinnor och lägre utbildade. Utrikes födda personer har också högre odds för att vara utan arbete, men däremot lägre odds för sjukskrivning, jämfört med inrikes födda personer. Slutligen visar studien att ung ålder är kopplad till högre odds för att vara utan arbete och att erhålla sjukersättning, samt lägre odds för sjukskrivning, jämfört med äldre åldersgrupper. Om konsekvenserna av psykisk ohälsa skiljer sig mellan grupper i befolkningen så finns det en risk att detta påverkar redan befintliga ojämlikheter i hälsa och andra levnadsförhållanden. Studiens resultat tyder på att såväl ojämlikhet i förekomst av psykisk ohälsa, som skillnader i konsekvenser av ohälsan, kan vara viktiga att beaktas för att minska bördan av psykisk ohälsa.I studie III finner vi att unga kvinnor som utsattes för generös betygssättning i gymnasiet, det vill säga fick betyg som inte speglade faktiska prestationer, var mindre sannolika att diagnosticeras och få förskrivet läkemedel för psykiska besvär såsom depression och ångest under efterföljande år. I studie IV finner vi vidare att flickor som fick betyg för första gången i lägre ålder, nämligen i årskurs 7 i stället för i årskurs 8, hade ökad sannolikhet att diagnosticeras med depression och ångest i årskurs 9. Bland pojkar och unga män fann vi inga liknande effekter av generös betygssättning och tidigare betyg på psykisk hälsa. Resultaten från de studier som ingår i avhandlingen bidrar till insikter om kopplingen mellan psykisk ohälsa och ekonomiska förutsättningar. De belyser bland annat en mekanism i utveckling av humankapital för vilken evidensläget är ovisst, nämligen att utformningen av betygssystem har betydelse för hälsan bland barn och unga, och således kan vara en bidragande orsak till ojämlikhet i psykisk hälsa, särskilt avseende könsskillnader i psykisk ohälsa.

KW - Mental health

KW - Inequality in health

KW - Determinants of health

KW - Determinants of inequality in health

KW - Education policy

KW - School grades

KW - Grade inflation

KW - Grading bias

KW - Human capital development

M3 - Doktorsavhandling (sammanläggning)

SN - 978-91-8021-379-0

T3 - Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series

PB - Lund University, Faculty of Medicine

CY - Lund

ER -

Mental ill-health in Sweden. Causes and consequences from an inequality perspective.

Abstract

Bibliographical note

Subject classification (UKÄ)

UN SDGs

Access to Document

Research output

Grading bias and young adult mental health

Education, immigration and rising mental health inequality in Sweden

Heterogeneity in the associations between common mental disorders and labour outcomes - a population study from southern Sweden

Cite this