Musikaliska ledare i stämman: Körforskning med olika metoder

I antologin är kapitel samlade som ut olika perspektiv behandlar undervisning och lärande i musik samt musiklärares professionsutveckling. Karl Asp problematiserar genrebegreppet och exemplifierar hur det är möjligt att planera sin musikundervisning utifrån resonemang om vad genre kan tänkas vara och innebära. Konsekvenser av genrer och de praktiker som kan uppstå i ensembleundervisning när det gäller genreinriktningar med särskilt fokus på genusfrågor behandlar Carina Borgström Källén. Med Spotify som exempel beskriver och problematiserar Susanna Leijonhufvud strömmade musiktjänster och vad det kan innebära för möjligheter och risker för lärande i musik. Hur framåtsyftande återkoppling kan ta sig uttryck i musicerande situationer i skola beskriver och diskuterar Annika Falthin. Sverker Zadig redogör för sin forskningsprocess om informella ledare i körer och konsekvenser av olika använda forskningsmetoder. Aktionsforskning och kollegialt lärande belyser Johan Nyberg och hur det kan stärka musiklärares professionsutveckling. Professionsutveckling är även centralt i Annette Mars text som handlar om hur musiklärares ämneskunnande och hur deras musikdidaktiska förmåga kan medvetandegöras. Avslutningsvis sammanfattar Cecilia Ferm Almqvist antologins olika ämnesområden och teoretiska ansatser utifrån ett relationellt perspektiv.