Nya perspektiv på genomströmning i nätbaserade utbildningar

Enligt HSVs rapport ”Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och
högskolor” från 2011 är genomströmningen i landets distansutbildningar betydligt lägre än motsvarande för campusutbildningar. I detta paper kommer jag att belysa fenomenet genomströmning genom att rikta blicken mot MOOCs, en annan typ av nätbaserade kurser än de som vanligtvis diskuteras i sammanhanget. MOOCs erbjuder en möjlighet att samla in stora mängder data från enkäter och från deltagarnas aktiviteter på kursplattformen. Man kan till exempel undersöka eventuella framgångsfaktorer hos deltagare som genomför dessa kurser, kunskap som skulle kunna vara värdefull för alla typer av nätbaserade utbildningar. Om vi ska kunna dra slutsatser om MOOC-deltagare som även är generaliserbara för vanliga distansstudenter behöver vi dock i ett första steg undersöka om de två utbildningsformerna är jämförbara. I mitt paper presenterar jag likheter mellan MOOCs och reguljära distansutbildningar som visar att MOOC-data skulle kunna användas för att dra slutsatser även om svenska distansstudenter. Exempelvis gör varken MOOC-deltagare eller distansstudenter någon större ekonomisk uppoffring för sina studier, de är äldre än campusstudenter, har ofta tidigare erfarenhet av universitetsstudier och är i högre grad yrkesarbetande. Kunskap om motiv till att studera på nätet, deltagares intentioner och vilka karaktäristiska drag eller beteendemönster de studenter som avslutar nätbaserade kurser uppvisar är viktig när vi förhåller oss till genomströmningssiffror och undersöker eventuella pedagogiska åtgärder för att öka möjligheter för studenter att avsluta utbildningarna, såväl MOOCs som reguljära nätkurser.