TY - THES
T1 - På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande
AU - Eriksson, Keijo
N1 - Defence details
Date: 1999-02-16
Time: 10:15
Place: E 126 Lärarhögskolan Malmö
External reviewer(s)
Name: Hartman, Sven G.
Title: Prof.
Affiliation: Lingköpings Universitet
---
PY - 1998
Y1 - 1998
N2 - Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling utgör den första delen i en planerad serie på tre rapporter med utgångspunkt i data insamlade läsåret 1993/94 i årskurs 9 vid en grundskola, där det lokala skolprojektet Tonåringens livssituation och livstolkning genomförts i ämnet religionskunskap. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna ger uttryck för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet. Med centrala livsvärden, det eftersträvansvärda i livet, avser jag sådana värderingar som eleverna inte kan tänka sig att ge upp, det vill säga sådant som de strävar efter och som de i handling vill förverkliga. Fokus för studien är
• att kartlägga inriktningen av och karaktären på elevernas centrala livsvärden, • att undersöka hur homogena eller heterogena dessa centrala livsfrågor är bland ungdomar, • att utveckla en undervisning så utformad att den kan stimulera elever till att reflektera kring livsfrågor och hur dessa reflektioner kan tillvaratas för en undervisningsprocess i ämnet religionskunskap.
Studien avser att ge ökad kunskap om vad äldre grundskoleelever upplever som eftersträvansvärt i livet när de är på väg att lämna grundskolan och hur detta återspeglas i deras personliga livsåskådning. Här har jag hämtat inspiration ur en serie forskningsprojekt som påbörjades i slutet av 1960-talet och som på 90-talet resulterat i projektet Barns livssituation och livstolkning - Balil (Green & Hartman, 1992). Min studie anknyter således till en mångårig forskningstradition som har beskrivit och analyserat livsfrågor och personlig livsåskådning hos yngre barn i åldersgruppen 5 till 13 år. Syftet med min studie är vidare att försöka komma åt de skillnader och nyanser som visar sig i materialet genom att inte alla ungdomar omfattas av samma övertygelse i fråga om centrala livsvärden. Slutligen är syftet att utveckla en undervisningsmetod som utgår från den syn på kunskap och lärande - kunskapande - som presenterats i läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94 (Skola för bildning) och som kan ge underlag för en forskande process. För att realisera mina syften har jag stimulerat deltagande elever till en inre dialog med pennan via enkätmetod, satskompletteringar och temaskrivning med avsikt att låta tänkandet - kunskapandet - struktureras och formas genom språket. Datainsamlingen innebar att jag kontinuerligt samlade in och dokumenterade allt vad eleverna producerade i form av skrivna texter. Ett urval av dessa texter har sedan blivit föremål för innehållsanalys i detta avhandlingsarbete. Denna avhandling handlar således om livsfrågor och livsåskådning samt om ett undervisningsmetodiskt försök i gränslandet mellan de båda läroplanerna för grundskolan, Lgr 80 och Lpo 94. Bland de väsentligaste resultaten från denna studie när det gäller det första syftet har jag funnit
• att äldre grundskoleelever ger uttryck för en stark kärlek till familjen, en grundläggande tilltro till utbildning, en tendens till värderationell arbetsmoral, ett utvecklat reflektivt tänkande om livsfrågor, en klart uttalad värdegrund samt framtidstro med inriktning mot tidsrelaterade företeelser, • att äldre elever funderar mycket över livsfrågor och att de livsviktiga frågorna - det viktigaste i livet - både engagerar och frambringar ställningstaganden som skapar en ambition till handling, • att värderingar och handlingsberedskap i äldre elevers föreställningsvärld hör nära samman. Då eleverna uttalar sig om antropologi, vilket är mest frekvent, politik och teologi hävdar de explicita värderingar som de vill omsätta i handling. Eleverna har dock lättare att se ur en antropologisk synvinkel än ur en ontologisk och betonar därvid särskilt de egna nära relationerna.
Då det gäller det andra syftet kan konstateras att
• flickorna ofta skriver längre och mer känslomässigt i sina uppsatser än pojkarna. Att flickor har lättare för att uttrycka sina tankar i skrift gör, att det är svårt att avgöra om skillnader mellan könen är effekten av olika uttrycksförmåga eller av olikheter i tänkandet, • undersökningens huvudresultat i kulturteoretiskt perspektiv visar en stor enighet i fråga om gemensamma funderingar men också att heterogeniteten i form av alternativa funderingar ställer ökade krav på en individanpassad undervisning i skolan. Alternativa uttalanden i föreliggande studie antyder också en möjlig framtida värderingsförskjutning i fråga om livsfrågorna, • en jämförelse mellan yngre och äldre elever åskådliggör, att elevers sätt att ge uttryck åt sina reflektioner är beroende av ålder men också att innehållet uppvisar många gemensamma drag. Man kan dock notera betydande kvalitetsskillnader hos äldre grundskoleelever genom att de innehar en utvecklad förmåga att uttrycka sitt reflektiva tänkande och starkare betonar värderingar och handling.
När det gäller det tredje syftet kan observeras att
• jag har funnit att en konsekvent genomförd uppläggning av en undervisningsprocess, enligt den syn på kunskap och lärande som genomsyrar läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94, ger stora möjligheter till en kunskapande process i ämnet religionskunskap, • jag har visat att en demokratisk och elevaktiv undervisning, där varje individ får arbeta utifrån sina egna premisser med elevernas tänkande som utgångspunkt för lektionsinnehåll, ökar elevernas engagemang och motivation för ämnet, • jag har visat att ett undervisningsprogram, som låter elever skriva och i dialog med andra samtala om sina tankar och funderingar, skapar gynnsamma inlärningsmöjligheter vilka underlättar för elever att utveckla en personlig livsåskådning, • jag har funnit att det är att det är fullt möjligt att även skrivna texter i en undervisningssituation kan frilägga trovärdiga reflektioner om grundläggande uppfattningar i centrala livsfrågor.
AB - Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling utgör den första delen i en planerad serie på tre rapporter med utgångspunkt i data insamlade läsåret 1993/94 i årskurs 9 vid en grundskola, där det lokala skolprojektet Tonåringens livssituation och livstolkning genomförts i ämnet religionskunskap. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna ger uttryck för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet. Med centrala livsvärden, det eftersträvansvärda i livet, avser jag sådana värderingar som eleverna inte kan tänka sig att ge upp, det vill säga sådant som de strävar efter och som de i handling vill förverkliga. Fokus för studien är
• att kartlägga inriktningen av och karaktären på elevernas centrala livsvärden, • att undersöka hur homogena eller heterogena dessa centrala livsfrågor är bland ungdomar, • att utveckla en undervisning så utformad att den kan stimulera elever till att reflektera kring livsfrågor och hur dessa reflektioner kan tillvaratas för en undervisningsprocess i ämnet religionskunskap.
Studien avser att ge ökad kunskap om vad äldre grundskoleelever upplever som eftersträvansvärt i livet när de är på väg att lämna grundskolan och hur detta återspeglas i deras personliga livsåskådning. Här har jag hämtat inspiration ur en serie forskningsprojekt som påbörjades i slutet av 1960-talet och som på 90-talet resulterat i projektet Barns livssituation och livstolkning - Balil (Green & Hartman, 1992). Min studie anknyter således till en mångårig forskningstradition som har beskrivit och analyserat livsfrågor och personlig livsåskådning hos yngre barn i åldersgruppen 5 till 13 år. Syftet med min studie är vidare att försöka komma åt de skillnader och nyanser som visar sig i materialet genom att inte alla ungdomar omfattas av samma övertygelse i fråga om centrala livsvärden. Slutligen är syftet att utveckla en undervisningsmetod som utgår från den syn på kunskap och lärande - kunskapande - som presenterats i läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94 (Skola för bildning) och som kan ge underlag för en forskande process. För att realisera mina syften har jag stimulerat deltagande elever till en inre dialog med pennan via enkätmetod, satskompletteringar och temaskrivning med avsikt att låta tänkandet - kunskapandet - struktureras och formas genom språket. Datainsamlingen innebar att jag kontinuerligt samlade in och dokumenterade allt vad eleverna producerade i form av skrivna texter. Ett urval av dessa texter har sedan blivit föremål för innehållsanalys i detta avhandlingsarbete. Denna avhandling handlar således om livsfrågor och livsåskådning samt om ett undervisningsmetodiskt försök i gränslandet mellan de båda läroplanerna för grundskolan, Lgr 80 och Lpo 94. Bland de väsentligaste resultaten från denna studie när det gäller det första syftet har jag funnit
• att äldre grundskoleelever ger uttryck för en stark kärlek till familjen, en grundläggande tilltro till utbildning, en tendens till värderationell arbetsmoral, ett utvecklat reflektivt tänkande om livsfrågor, en klart uttalad värdegrund samt framtidstro med inriktning mot tidsrelaterade företeelser, • att äldre elever funderar mycket över livsfrågor och att de livsviktiga frågorna - det viktigaste i livet - både engagerar och frambringar ställningstaganden som skapar en ambition till handling, • att värderingar och handlingsberedskap i äldre elevers föreställningsvärld hör nära samman. Då eleverna uttalar sig om antropologi, vilket är mest frekvent, politik och teologi hävdar de explicita värderingar som de vill omsätta i handling. Eleverna har dock lättare att se ur en antropologisk synvinkel än ur en ontologisk och betonar därvid särskilt de egna nära relationerna.
Då det gäller det andra syftet kan konstateras att
• flickorna ofta skriver längre och mer känslomässigt i sina uppsatser än pojkarna. Att flickor har lättare för att uttrycka sina tankar i skrift gör, att det är svårt att avgöra om skillnader mellan könen är effekten av olika uttrycksförmåga eller av olikheter i tänkandet, • undersökningens huvudresultat i kulturteoretiskt perspektiv visar en stor enighet i fråga om gemensamma funderingar men också att heterogeniteten i form av alternativa funderingar ställer ökade krav på en individanpassad undervisning i skolan. Alternativa uttalanden i föreliggande studie antyder också en möjlig framtida värderingsförskjutning i fråga om livsfrågorna, • en jämförelse mellan yngre och äldre elever åskådliggör, att elevers sätt att ge uttryck åt sina reflektioner är beroende av ålder men också att innehållet uppvisar många gemensamma drag. Man kan dock notera betydande kvalitetsskillnader hos äldre grundskoleelever genom att de innehar en utvecklad förmåga att uttrycka sitt reflektiva tänkande och starkare betonar värderingar och handling.
När det gäller det tredje syftet kan observeras att
• jag har funnit att en konsekvent genomförd uppläggning av en undervisningsprocess, enligt den syn på kunskap och lärande som genomsyrar läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94, ger stora möjligheter till en kunskapande process i ämnet religionskunskap, • jag har visat att en demokratisk och elevaktiv undervisning, där varje individ får arbeta utifrån sina egna premisser med elevernas tänkande som utgångspunkt för lektionsinnehåll, ökar elevernas engagemang och motivation för ämnet, • jag har visat att ett undervisningsprogram, som låter elever skriva och i dialog med andra samtala om sina tankar och funderingar, skapar gynnsamma inlärningsmöjligheter vilka underlättar för elever att utveckla en personlig livsåskådning, • jag har funnit att det är att det är fullt möjligt att även skrivna texter i en undervisningssituation kan frilägga trovärdiga reflektioner om grundläggande uppfattningar i centrala livsfrågor.
KW - Pedagogy and didactics
KW - personal philosophy of life.
KW - moral convictions
KW - central values of life
KW - Religious education
KW - existential questions
KW - Pedagogik
KW - didaktik
M3 - Doktorsavhandling (monografi)
SN - 91-88810-05-4
T3 - Studia psychologica et paedagogica
PB - Department of Educational Research, Box 23 501, S-20045 Malmö, Sweden
ER -