Pilotförsök för generell övervakning av pollinatörer – resultat för fältsäsongen 2022

Lunds universitet har på uppdrag av Naturvårdsverket under 2021–2022 utvärderat metodik för nationell pollinatörsövervakning. Metodiken bygger på rapporten ”Proposal for an EU pollinator monitoring scheme” som tagits fram av en expertgrupp inom EU och ska ge underlag för uppföljning av pollinatörer på nationell nivå med ett främsta fokus på landskapet utanför områden som omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Nationella anpassningar och möjliga förenklingar av det europeiska förslaget har utvärderats och uppdraget har koordinerats med det förslag till övervakning av pollinatörer i jordbrukslandskapet som parallellt tagits fram av SLU.

Under 2022 genomfördes inventering på 20 lokaler utplacerade i större delen av Sverige. Urvalet av lokaler gjordes så att det täckte in Sveriges tre biogeografiska regioner: den kontinentala (Götaland), den boreala (Götaland, Svealand, Norrland), samt den alpina regionen (Svealand, Norrland). För fältarbetet anlitades 24 inventerare på volontärbasis eller mot ersättning.

Säsongen 2022 inleddes med framtagande av uppdaterade instruktioner och fältprotokoll, utskick av fältmaterial och uppstart för inventerare. Själva fältsäsongen påbörjades i april och pågick med en provtagning per månad som mål. I södra Sverige pågick säsongen september ut medan den i norr avslutades när hösten infunnit sig i augusti-september. Under säsongen togs utbildningsmaterial fram, både som online-material i form av enklare och mer avancerade föreläsningar och quizzar för alla grupper pollinatörer samt en fysisk utbildning för alla deltagare i projektet.

Flera olika metoder utvärderades, däribland färgskålefällor, transekter, blombesöksräkningar, Malaisefällor och nattfjärilsfällor. Rutor med 5 och 10 fällstationer har inventerats och 6 respektive 24 timmars provtagning har testats. Totalt har 21 518 exemplar av 139 olika arter/grupper samlats in från
färgskålefällorna. Vid transektinventeringen hittades 705 individer av 65 arter fjärilar, med 3,7 arter i snitt per 500 m transekt och 606 individer pollinatörer från 41 olika arter/grupper, med 2,2 noterade arter/grupper i snitt per 500 m transekt. Totalt har 533 blombesöksräkningar gjorts under säsongen och 2850 exemplar av 505 arter nattfjärilar har insamlats och artbestämts med hjälp av nattfjärilsfällor.

Utifrån de två säsongerna rekommenderar vi 1×1-km rutor med 5 fällstationer. Merarbetet för 2×2-km rutor och 10 fällstationer per ruta var betydande (mängd material att transportera, avstånd etc.), gav inte signifikant högre artantal. Vi rekommenderar 6 timmars provtagning baserat på att det var enklare att
utföra samt resulterade i motsvarande artantal som 24h.

För transektinventeringar rekommenderar vi artbestämning och räkning av dagfjärilar, om möjligt motsvarande för humlor, samt aggregering av blomflugor och solitärbin till två grupper vilka räknas per grupp. Transektinventering är troligen den del av EU-PoMS metodik om kommer justeras mest och aktivt utvecklingsarbete pågår för närvarande inom EU:s pilotprojekt SPRING och reviderade rekommendationer väntas efter säsongen 2023. Kunskapsöverföring för att öka expertisen bland inventerare är
viktigt för transektinventering och under 2022 togs utbildningsmaterial fram, både som online-material i form av enklare och mer avancerade föreläsningar och quizzar för alla grupper pollinatörer samt en fysisk utbildning för alla deltagare i projektet

Blombesöksräkningar har resulterat i betydande mängder data och mobilappen har nu Sverigeanpassat urval av habitat, blommor samt pollinatörsgrupper. Nattfjärilsinventeringarna med ljusfällor av LED-typ har utförts i kombination med AI-assisterad artbestämning i appen ButterflyCount. Ljusa sommarnätter kan bli ett problem för ljusfällor i norra Sverige och troligen behöver metoden inkludera betesfällor i en delmängd av lokalerna.

Slutligen föreslår vi att det vore lämpligt att gå vidare med ett syntesarbete för erfarenheter och resultat från de två svenska pilotförsöken. Projekten har utvecklats parallellt och med löpande samordning, men då kraven på ett övervakningsprogram i jordbruksmark skiljer sig väsentligen från ett som inventerar landskapet som helhet så vore ett samordnat förslag som integrerar de två övervakningssystemen mycket värdefullt. Detta inte minst för att ha som inspel till de förslag som kommer att komma från det europeiska pilotprojektet SPRING. På så sätt kan den fortsatta utvecklingen mot gemensamma europeiska rekommendationer dra nytta av det som gjorts under 2021–2022 i Sverige.