@phdthesis{40eb7afa196c469c937fa9c0308309d2,
title = "Popul{\"a}rkulturen och klassamh{\"a}llet. Arbete, klass och genus i svensk dampress i b{\"o}rjan av 1900-talet.",
abstract = "Popular Abstract in Swedish Huvudsyftet med min avhandling {\"a}r att visa hur klass konstruerades spr{\aa}kligt i Svensk Damtidning i b{\"o}rjan av 1900-talet. Teoretiskt efterlyser jag en f{\"o}rnyelse av studier av klass, och skriver d{\"a}rmed in mig i de post-marxistiska och feministiska traditionerna. Ett viktigt m{\aa}l p{\aa} v{\"a}gen {\"a}r ocks{\aa} att klarl{\"a}gga dampressens status som historisk k{\"a}lla, inte minst genom en analys av aktiva journalister och arbetet p{\aa} en damtidningsredaktion. Forskningen om spr{\aa}k och klass har varit starkt modernistiskt f{\"a}rgad och framh{\"a}ver ofta att man under 1800-talet alltmer kom att tala om {"}klass{"} ist{\"a}llet f{\"o}r {"}klasser{"}, under det att andra {"}{\"a}ldre{"} modeller f{\"o}r sociala kategoriseringar blev mer s{\"a}llsynta. I Svensk Damtidning var det emellertid vanligt att tala om {"}klasser{"} i plural, och med andra best{\"a}mningar {\"a}n just {"}arbetare-{"} och {"}borgare-{"}, liksom att anv{\"a}nda en hel rad av andra motsvarande termer f{\"o}r att beskriva en {"}social karta{"}. Vidare kunde ocks{\aa} tj{\"a}narinnor, sk{\aa}despelerskor, s{\aa}ngerskor och andra yrkeskvinnor beskrivas som specifika klasser. Inte minst anv{\"a}ndes begreppet i den vidare betydelse som l{\aa}g n{\"a}ra dess etymologiska ursprung (jfr framv{\"a}xten av klassificeringen som en vetenskaplig metod). Forts{\"a}ttningsvis har man inom forskningen om representationer av {"}arbetarklassen{"} ofta po{\"a}ngterat att denna definierades som {"}den andra{"}. Genom att g{\"o}ra en diskursanalys av begreppen {"}arbete{"}, {"}bildning{"} och {"}moderskap{"}/{"}sedlighet{"}, visar jag emellertid hur man uppm{\"a}rksammade s{\aa}dant som man betraktade som attraktiva kvaliteter hos {"}arbetarkvinnor{"} eller {"}fattiga{"} kvinnor, men som man ans{\aa}g saknades bland m{\aa}nga av dem som bed{\"o}mdes som {"}b{\"a}ttre{"} eller {"}bildade{"}. Dessutom anv{\"a}ndes i Svensk Damtidning ocks{\aa} ett s{\aa}dant ord som {"}arbeterska{"} inte bara f{\"o}r att skilja kroppsarbetande fr{\aa}n sysslol{\"o}sa kvinnor; termen fick {\"a}ven beskriva {"}bildade{"} m{\"a}nniskor genom att referera till dem som {"}tanke-arbetare{"}, en attityd som stammade fr{\aa}n Luthers l{\"a}ra om kallelsen. I det avslutande avsnittet unders{\"o}ker jag s{\aa} motst{\aa}ndet mot den dominerande diskursen. H{\"a}r tolkar jag tidningens konstruktioner av fabriksarbeterskor, s{\"o}mmerskor och tj{\"a}narinnor i relation till ins{\"a}ndare signerade av samma kategorier av kvinnor. Till sist drar jag slutsatsen att det {\"a}r fruktbart att {\"o}verge den stora ber{\"a}ttelsen om {"}arbetarklassens{"} uppg{\aa}ng och f{\"o}rmodade fall, inte minst f{\"o}r att denna tankefigur var l{\aa}ngt ifr{\aa}n allenar{\aa}dande ens i sina egna glansdagar. Med en f{\"o}rdjupad kunskap om klassbegreppets genealogi, vill jag s{\aa}ledes argumentera f{\"o}r att klass fortfarande {\"a}r relevant i begreppets bredaste historiska bem{\"a}rkelse: som en best{\"a}mning med r{\"o}tter l{\aa}ngt tillbaka i 1700-talet.",
keywords = "Contemporary history (circa 1800 to 1914), Historia, History, Genusvetenskap, Gender studies, identity, experience, labour history, post-modernism, post-marxism, feminism, women´s magazines, popular culture, work, gender, working-class women, class, classification, Modern historia (ca. 1800-1914), Scandinavian languages and literature, Nordiska spr{\aa}k (spr{\aa}k och litteratur)",
author = "Ulrika Holgersson",
note = "Defence details Date: 2005-12-17 Time: 10:15 Place: Sal 3, Historiska insitutionen, Magle stora kyrkogata 12 A, Lund External reviewer(s) Name: Olsson, Tom Title: Prof. Affiliation: S{\"o}dert{\"o}rns h{\"o}gskola ---",
year = "2005",
language = "svenska",
isbn = "91-7203-745-8",
publisher = "Carlsson Bokf{\"o}rlag",
school = "Historia",
}