Reflektion och självinsikt i "den kommunikativa pedagogiken"

Elisabeth Cederwald

Reflektion och självinsikt i "den kommunikativa pedagogiken"

Elisabeth Cederwald

Educational Sciences

Research output: Thesis › Doctoral Thesis (monograph)

Abstract

This thesis focuses on the pedagogue as a social being and how she or he experiences the social life in preschools and schools in Tallsten. In 1996, the child-care and education authorities in Tallsten introduced a new manner of thinking and working based on the communicative pedagogy. The idea of communicative pedagogy was origanlly put forth by the Danish teacher Lars Rokkjaer. One of the goals is to make visible the pedagogues´ untapped competence. The thought is that individuals can, through self-reflection as well as collegial reflection, develop themselves with the help of the resources inherent in their untapped competence. The overall purpose is to create a communicative organization with the help of communicative processes that reinforce themselves. This dissertation uses a socio-psychological approach and the theoretical basis is interactionistic. The study undertaken in Tallsten began in 2001, after the process of the communicative pedagogy had been in effect for five years. The empirical study involves 19 interviews and 85 questionnaires with pedagogues working either in preschools or schools. This study focuses on the views and opinions of the respondents, and its purpose is to attempt to understand on three different levels what the pedagogues´ experience of interaction based on the communicative pedagogy has meant for themselves, for the development of their teams and for the organization. The overall conclusion is that the majority of the pedagogues feel that the communicative pedagogy has contributed to their personal development as well as to the development of their teams and their work.

Original language	Swedish
Qualification	Doctor
Awarding Institution	Education
Supervisors/Advisors	Aspelin, Jonas, Supervisor
Award date	2006 Dec 15
Publisher	Malmö högskola, Lärarutbildningen
ISBN (Print)	91-85042-23-4
Publication status	Published - 2006

Bibliographical note

Defence details

Date: 2006-12-15
Time: 10:15
Place: Sal D 138, Lärautbildningen i Malmö, Nordenskiöldsgatan 10

External reviewer(s)

Name: Hilte, Mats
Title: Docent
Affiliation: Socialhögskolan, Lunds Universitet

---

Subject classification (UKÄ)

Educational Sciences

Free keywords

Pedagogy and didactics
kommunikativ pedagogik
Reflektion
självinsikt
Pedagogik
didaktik

Cite this

@phdthesis{1593be7a2a9943cda613e56a4e465b33,

title = "Reflektion och sj{\"a}lvinsikt i {"}den kommunikativa pedagogiken{"}",

abstract = "Popular Abstract in Swedish I Tallsten barnomsorgs- och skolenhet inf{\"o}rde man 1996, som del i en omorganisation av verksamheten, ett nytt tanke- och arbetss{\"a}tt utifr{\aa}n en kommunikativ pedagogik. Tre mindre organisatoriska enheter, som var mer eller mindre slutna i f{\"o}rh{\aa}llande till varandra, slogs samman till en enhet. Ett prim{\"a}rt syfte i sammanhanget var att skapa en helhetssyn p{\aa} barnet fr{\aa}n 1?18 {\aa}r. Upphovsman till den kommunikativa pedagogiken {\"a}r den danske l{\"a}raren Lars Rokkjaer. Huvudtanken {\"a}r att genom sj{\"a}lvf{\"o}rst{\"a}rkande kommunikativa processer skapa en kommunikativ organisation. Ett av motiven {\"a}r att synligg{\"o}ra den tysta kompetens som antas finnas hos alla som arbetar i verksamheten. F{\"o}rutom att addera vars och ens tysta kompetens till den gemensamma synliga kompetensen, f{\"o}r att d{\"a}rigenom utveckla organisationen, {\"a}r avsikten att den enskilde genom s{\aa}v{\"a}l sj{\"a}lvreflektion som kollegial reflektion skall utveckla sig sj{\"a}lv med hj{\"a}lp av de resurser som finns i den tysta kompetensen. Tre komponenter {\"a}r betydelsefulla f{\"o}r att n{\aa} m{\aa}let, att skapa sj{\"a}lvinsikt hos pedagogerna och en kommunikativ organisation. F{\"o}r det f{\"o}rsta skall pedagogerna f{\"o}rdjupa sina insikter om egna handlingsm{\"o}nster. Ett steg mot denna insikt tas med hj{\"a}lp av personlighetsinstrumentet Myers Briggs Type Indicator (MBTI), som bygger p{\aa} Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer. Genom att man i verksamheten har schemalagda reflektionssamtal ges den enskilde individen, f{\"o}r det andra, m{\"o}jlighet till ytterligare f{\"o}rdjupning av egna f{\"o}rh{\aa}llningss{\"a}tt. F{\"o}r det tredje, och f{\"o}r att reflektionssamtalen skall bli och upplevas som trygga, {\"o}ppna och {\"a}rliga, l{\"a}r man sig anv{\"a}nda en empatisk kommunikationsmodell. Reflektionssamtalens utformning utg{\aa}r fr{\aa}n att deltagarna upptr{\"a}der i enlighet med f{\"o}reskrivna etiska regler. Pedagogen {\"a}r sitt ?eget b{\"a}sta verktyg? och syftet {\"a}r att hon och han skall utveckla sin professionalitet genom att arbeta utifr{\aa}n den kommunikativa pedagogikens intentioner. Pedagogernas professionella utveckling b{\"o}r resultera i en likv{\"a}rdig utveckling av arbetslagen och organisationen i sin helhet. Avhandlingen har en socialpsykologisk ansats. Det {\"a}r pedagogen som social varelse och hennes upplevelser av det sociala samspelet i verksamheten som studeras. I alla interaktiva processer sker ett v{\"a}xelspel mellan m{\"a}nniskor i den sociala kontext de befinner sig. Den teoretiska utg{\aa}ngspunkten i denna studie {\"a}r interaktionistisk. Enligt interaktionismen formas och utvecklas m{\"a}nniskans medvetande genom handlingar i den sociala v{\"a}rlden, det vill s{\"a}ga genom m{\"a}nniskors tolkningar av de interaktionsprocesser de {\"a}r delaktiga i. Den teoretiska beskrivningen av hur m{\"a}nniskans individualitet och socialitet utvecklas h{\"a}mtas fr{\aa}n George Herbert Mead och hans f{\"o}rest{\"a}llning om det sociala sj{\"a}lvet och dess b{\aa}da faser Jag och Mig. Respondenternas upplevelser av det sociala samspel som sker i den del av livsv{\"a}rlden som utg{\"o}rs av yrkeslivet har tolkats med hj{\"a}lp av Thomas Scheffs mikrosociologiska begreppsram samt ur Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Den empiriska unders{\"o}kningen f{\"o}ljer de interaktionistiska principer som f{\"o}respr{\aa}kas av Herbert Blumer. Den studie som har genomf{\"o}rts i Tallsten p{\aa}b{\"o}rjades 2001, n{\"a}r processarbetet utifr{\aa}n den kommunikativa pedagogiken hade p{\aa}g{\aa}tt i fem {\aa}r. Unders{\"o}kningen baseras p{\aa} 19 intervjuer med pedagoger fr{\aa}n s{\aa}v{\"a}l barnomsorg som skola. Av de 19 respondenterna {\"a}r tv{\aa} rektorer, en bitr{\"a}dande rektor och en administrat{\"o}r. {\"O}vriga representerar f{\"o}rekommande yrkeskategorier, fr{\aa}n dagbarnv{\aa}rdare till h{\"o}gstadiel{\"a}rare. Samtliga respondenter, f{\"o}rutom bitr{\"a}dande rektor, arbetade i verksamheten n{\"a}r den kommunikativa pedagogiken introducerades och implementerades. Ut{\"o}ver intervjuer har 85 pedagoger bidragit med att besvara en enk{\"a}t. F{\"o}rtrogenheten med den kommunikativa pedagogiken varierar hos dessa respondenter. En del har varit med sedan starten, andra har b{\"o}rjat i verksamheten underhand som processen har p{\aa}g{\aa}tt. Studien {\"a}r en meningsstudie och avsikten {\"a}r att p{\aa} tre olika niv{\aa}er f{\"o}rs{\"o}ka f{\"o}rst{\aa} vad pedagogernas upplevelser av samvaron utifr{\aa}n den kommunikativa pedagogiken har betytt f{\"o}r dem sj{\"a}lva, f{\"o}r utvecklingen av arbetslagen och verksamheten. Den f{\"o}rsta analysniv{\aa}n {\"a}r en deskriptiv redog{\"o}relse av de uppfattningar som kommer till uttryck i s{\aa}v{\"a}l intervjuer som enk{\"a}ter. Helhetsintrycket av den kommunikativa pedagogiken {\"a}r inte entydig. Den bild som f{\"o}rmedlas av intervjuernas respondenter {\"a}r mer positiv {\"a}n den som enk{\"a}tens informanter ger uttryck f{\"o}r. Inf{\"o}randet av processarbetet har inte varit friktionsfritt, vilket i flera avseenden har f{\aa}tt p{\aa}tagliga konsekvenser f{\"o}r b{\aa}de enskilda personer och arbetslag. En del respondenter har haft mer eller mindre sv{\aa}rt, {\aa}tminstone inledningsvis, att f{\"o}rst{\aa} vad processen skulle leda till. N{\aa}gra har av skilda anledningar k{\"a}nt obehag inf{\"o}r den och n{\aa}gra tycker inte att den har utvecklat vare sig dem, arbetslagen eller verksamheten. Oberoende av de skilda st{\"a}llningstagandena till den kommunikativa pedagogiken som s{\aa}dan, s{\aa} tycks reflektionssamtalen vara det inslag som har haft st{\"o}rst betydelse f{\"o}r flertalet respondenter. De har medverkat till att f{\"o}rdjupa insikten om egna och andras f{\"o}rh{\aa}llningss{\"a}tt. Analysen p{\aa} den andra niv{\aa}n, att utifr{\aa}n Scheffs mikrosociologi f{\"o}rdjupa tolkningen och beskriva de k{\"a}nslor och tankar som avtecknar sig i intervjuerna, visar hur stabila eller instabila de sociala relationerna {\"a}r. I en del av arbetslagen upplevs de sociala banden som trygga. Respondenterna {\"a}r stolta {\"o}ver den utveckling de sj{\"a}lva och arbetslagen har genomg{\aa}tt. En del pedagoger {\"a}r kritiska till eller har inte tagit till sig den kommunikativa pedagogikens tanke- och arbetss{\"a}tt. N{\aa}gra har sv{\aa}rt att ge avkall p{\aa} ett traditionellt arbetss{\"a}tt som de beh{\"a}rskar till f{\"o}rm{\aa}n f{\"o}r ett nytt och opr{\"o}vat. Genom sitt motst{\aa}nd till f{\"o}r{\"a}ndringar h{\aa}ller andra tillbaka utvecklingen i sina arbetslag. En eller flera individer har inflytande {\"o}ver de {\"o}vriga i arbetslaget, vars r{\"a}dsla f{\"o}r att utl{\"o}sa konflikter avh{\aa}ller dem fr{\aa}n att agera. Vissa har sv{\aa}rt att finna sig tillr{\"a}tta i reflektionssamtalen och upplever dem som p{\aa}tr{\"a}ngande. I dessa arbetslag uppfattas de sociala relationerna som otrygga och instabila. I ett f{\"o}rs{\"o}k att f{\"o}rst{\aa} vilka k{\"a}nslor och tankar som d{\"o}ljer sig i respondenternas intervjusvar g{\"o}rs, p{\aa} den tredje niv{\aa}n, en analys av sekvenser ur fyra intervjuer. Pedagogen ses i den kommunikativa pedagogiken som ?sitt eget b{\"a}sta verktyg?, och f{\aa}r i de kollegiala reflektionssamtalen en m{\"o}jlighet att utveckla insikten om egna handlingsm{\"o}nster. Den djupare insikten om s{\aa}v{\"a}l egna som andras f{\"o}rh{\aa}llningss{\"a}tt har lett till att tv{\aa} av de intervjuade beskriver att det finns en yttre trygghet i arbetslagen. D{\"a}remot ger respondenterna uttryck f{\"o}r att det saknas en inre. Det f{\aa}r till f{\"o}ljd att n{\aa}gra individers mer eller mindre tydliga inflytande i arbetslagen p{\aa} olika s{\"a}tt normerar vad som betraktas som tillr{\aa}dligt. Att reflektera {\"a}r n{\aa}got man i arbetslagen kan g{\"o}ra om man har n{\aa}got att reflektera {\"o}ver, tycker den tredje respondenten. De schemalagda reflektionssamtalen liksom den arbetsplatsf{\"o}rlagda tiden utg{\"o}r ett hinder f{\"o}r hennes frihet. F{\"o}r kollegernas skull m{\aa}ste hon f{\"o}rh{\aa}lla sig till det som hon f{\"o}r egen del uppfattar som ett tv{\aa}ng. Den fj{\"a}rde respondenten har en positiv syn p{\aa}, men en kritisk h{\aa}llning till, den pedagogik som f{\aa}r henne att uppleva och f{\"o}rh{\aa}lla sig till eleverna p{\aa} specifika s{\"a}tt. En {\"o}vergripande slutsats av studien {\"a}r att merparten av intervjuernas respondenter liksom m{\aa}nga av enk{\"a}tens informanter anser, att den kommunikativa pedagogiken har bidragit till deras personliga utveckling s{\aa}v{\"a}l som till arbetslagens och organisationens utveckling. {\"A}ven om det initialt fanns ett motst{\aa}nd eller en mer eller mindre avvaktande h{\aa}llning till den kommunikativa pedagogiken hos en del pedagoger, s{\aa} tycks den ha kommit till Tallsten barnomsorgs- och skolenhet f{\"o}r att stanna och vidareutvecklas. Verksamheten {\"a}r p{\aa} v{\"a}g att bli en reflekterad praktik, men b{\aa}de enskilda individer och arbetslag g{\aa}r alltj{\"a}mt i otakt med utvecklingsprocessen, s{\aa} {\"a}n bjuds den motst{\aa}nd.",

keywords = "Pedagogy and didactics, kommunikativ pedagogik, Reflektion, sj{\"a}lvinsikt, Pedagogik, didaktik",

author = "Elisabeth Cederwald",

note = "Defence details Date: 2006-12-15 Time: 10:15 Place: Sal D 138, L{\"a}rautbildningen i Malm{\"o}, Nordenski{\"o}ldsgatan 10 External reviewer(s) Name: Hilte, Mats Title: Docent Affiliation: Socialh{\"o}gskolan, Lunds Universitet ---",

year = "2006",

language = "svenska",

isbn = "91-85042-23-4",

publisher = "Malm{\"o} h{\"o}gskola, L{\"a}rarutbildningen",

type = "Doctoral Thesis (monograph)",

school = "Pedagogik",

}

TY - THES

T1 - Reflektion och självinsikt i "den kommunikativa pedagogiken"

AU - Cederwald, Elisabeth

N1 - Defence details Date: 2006-12-15 Time: 10:15 Place: Sal D 138, Lärautbildningen i Malmö, Nordenskiöldsgatan 10 External reviewer(s) Name: Hilte, Mats Title: Docent Affiliation: Socialhögskolan, Lunds Universitet ---

PY - 2006

Y1 - 2006

N2 - Popular Abstract in Swedish I Tallsten barnomsorgs- och skolenhet införde man 1996, som del i en omorganisation av verksamheten, ett nytt tanke- och arbetssätt utifrån en kommunikativ pedagogik. Tre mindre organisatoriska enheter, som var mer eller mindre slutna i förhållande till varandra, slogs samman till en enhet. Ett primärt syfte i sammanhanget var att skapa en helhetssyn på barnet från 1?18 år. Upphovsman till den kommunikativa pedagogiken är den danske läraren Lars Rokkjaer. Huvudtanken är att genom självförstärkande kommunikativa processer skapa en kommunikativ organisation. Ett av motiven är att synliggöra den tysta kompetens som antas finnas hos alla som arbetar i verksamheten. Förutom att addera vars och ens tysta kompetens till den gemensamma synliga kompetensen, för att därigenom utveckla organisationen, är avsikten att den enskilde genom såväl självreflektion som kollegial reflektion skall utveckla sig själv med hjälp av de resurser som finns i den tysta kompetensen. Tre komponenter är betydelsefulla för att nå målet, att skapa självinsikt hos pedagogerna och en kommunikativ organisation. För det första skall pedagogerna fördjupa sina insikter om egna handlingsmönster. Ett steg mot denna insikt tas med hjälp av personlighetsinstrumentet Myers Briggs Type Indicator (MBTI), som bygger på Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer. Genom att man i verksamheten har schemalagda reflektionssamtal ges den enskilde individen, för det andra, möjlighet till ytterligare fördjupning av egna förhållningssätt. För det tredje, och för att reflektionssamtalen skall bli och upplevas som trygga, öppna och ärliga, lär man sig använda en empatisk kommunikationsmodell. Reflektionssamtalens utformning utgår från att deltagarna uppträder i enlighet med föreskrivna etiska regler. Pedagogen är sitt ?eget bästa verktyg? och syftet är att hon och han skall utveckla sin professionalitet genom att arbeta utifrån den kommunikativa pedagogikens intentioner. Pedagogernas professionella utveckling bör resultera i en likvärdig utveckling av arbetslagen och organisationen i sin helhet. Avhandlingen har en socialpsykologisk ansats. Det är pedagogen som social varelse och hennes upplevelser av det sociala samspelet i verksamheten som studeras. I alla interaktiva processer sker ett växelspel mellan människor i den sociala kontext de befinner sig. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är interaktionistisk. Enligt interaktionismen formas och utvecklas människans medvetande genom handlingar i den sociala världen, det vill säga genom människors tolkningar av de interaktionsprocesser de är delaktiga i. Den teoretiska beskrivningen av hur människans individualitet och socialitet utvecklas hämtas från George Herbert Mead och hans föreställning om det sociala självet och dess båda faser Jag och Mig. Respondenternas upplevelser av det sociala samspel som sker i den del av livsvärlden som utgörs av yrkeslivet har tolkats med hjälp av Thomas Scheffs mikrosociologiska begreppsram samt ur Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Den empiriska undersökningen följer de interaktionistiska principer som förespråkas av Herbert Blumer. Den studie som har genomförts i Tallsten påbörjades 2001, när processarbetet utifrån den kommunikativa pedagogiken hade pågått i fem år. Undersökningen baseras på 19 intervjuer med pedagoger från såväl barnomsorg som skola. Av de 19 respondenterna är två rektorer, en biträdande rektor och en administratör. Övriga representerar förekommande yrkeskategorier, från dagbarnvårdare till högstadielärare. Samtliga respondenter, förutom biträdande rektor, arbetade i verksamheten när den kommunikativa pedagogiken introducerades och implementerades. Utöver intervjuer har 85 pedagoger bidragit med att besvara en enkät. Förtrogenheten med den kommunikativa pedagogiken varierar hos dessa respondenter. En del har varit med sedan starten, andra har börjat i verksamheten underhand som processen har pågått. Studien är en meningsstudie och avsikten är att på tre olika nivåer försöka förstå vad pedagogernas upplevelser av samvaron utifrån den kommunikativa pedagogiken har betytt för dem själva, för utvecklingen av arbetslagen och verksamheten. Den första analysnivån är en deskriptiv redogörelse av de uppfattningar som kommer till uttryck i såväl intervjuer som enkäter. Helhetsintrycket av den kommunikativa pedagogiken är inte entydig. Den bild som förmedlas av intervjuernas respondenter är mer positiv än den som enkätens informanter ger uttryck för. Införandet av processarbetet har inte varit friktionsfritt, vilket i flera avseenden har fått påtagliga konsekvenser för både enskilda personer och arbetslag. En del respondenter har haft mer eller mindre svårt, åtminstone inledningsvis, att förstå vad processen skulle leda till. Några har av skilda anledningar känt obehag inför den och några tycker inte att den har utvecklat vare sig dem, arbetslagen eller verksamheten. Oberoende av de skilda ställningstagandena till den kommunikativa pedagogiken som sådan, så tycks reflektionssamtalen vara det inslag som har haft störst betydelse för flertalet respondenter. De har medverkat till att fördjupa insikten om egna och andras förhållningssätt. Analysen på den andra nivån, att utifrån Scheffs mikrosociologi fördjupa tolkningen och beskriva de känslor och tankar som avtecknar sig i intervjuerna, visar hur stabila eller instabila de sociala relationerna är. I en del av arbetslagen upplevs de sociala banden som trygga. Respondenterna är stolta över den utveckling de själva och arbetslagen har genomgått. En del pedagoger är kritiska till eller har inte tagit till sig den kommunikativa pedagogikens tanke- och arbetssätt. Några har svårt att ge avkall på ett traditionellt arbetssätt som de behärskar till förmån för ett nytt och oprövat. Genom sitt motstånd till förändringar håller andra tillbaka utvecklingen i sina arbetslag. En eller flera individer har inflytande över de övriga i arbetslaget, vars rädsla för att utlösa konflikter avhåller dem från att agera. Vissa har svårt att finna sig tillrätta i reflektionssamtalen och upplever dem som påträngande. I dessa arbetslag uppfattas de sociala relationerna som otrygga och instabila. I ett försök att förstå vilka känslor och tankar som döljer sig i respondenternas intervjusvar görs, på den tredje nivån, en analys av sekvenser ur fyra intervjuer. Pedagogen ses i den kommunikativa pedagogiken som ?sitt eget bästa verktyg?, och får i de kollegiala reflektionssamtalen en möjlighet att utveckla insikten om egna handlingsmönster. Den djupare insikten om såväl egna som andras förhållningssätt har lett till att två av de intervjuade beskriver att det finns en yttre trygghet i arbetslagen. Däremot ger respondenterna uttryck för att det saknas en inre. Det får till följd att några individers mer eller mindre tydliga inflytande i arbetslagen på olika sätt normerar vad som betraktas som tillrådligt. Att reflektera är något man i arbetslagen kan göra om man har något att reflektera över, tycker den tredje respondenten. De schemalagda reflektionssamtalen liksom den arbetsplatsförlagda tiden utgör ett hinder för hennes frihet. För kollegernas skull måste hon förhålla sig till det som hon för egen del uppfattar som ett tvång. Den fjärde respondenten har en positiv syn på, men en kritisk hållning till, den pedagogik som får henne att uppleva och förhålla sig till eleverna på specifika sätt. En övergripande slutsats av studien är att merparten av intervjuernas respondenter liksom många av enkätens informanter anser, att den kommunikativa pedagogiken har bidragit till deras personliga utveckling såväl som till arbetslagens och organisationens utveckling. Även om det initialt fanns ett motstånd eller en mer eller mindre avvaktande hållning till den kommunikativa pedagogiken hos en del pedagoger, så tycks den ha kommit till Tallsten barnomsorgs- och skolenhet för att stanna och vidareutvecklas. Verksamheten är på väg att bli en reflekterad praktik, men både enskilda individer och arbetslag går alltjämt i otakt med utvecklingsprocessen, så än bjuds den motstånd.

AB - Popular Abstract in Swedish I Tallsten barnomsorgs- och skolenhet införde man 1996, som del i en omorganisation av verksamheten, ett nytt tanke- och arbetssätt utifrån en kommunikativ pedagogik. Tre mindre organisatoriska enheter, som var mer eller mindre slutna i förhållande till varandra, slogs samman till en enhet. Ett primärt syfte i sammanhanget var att skapa en helhetssyn på barnet från 1?18 år. Upphovsman till den kommunikativa pedagogiken är den danske läraren Lars Rokkjaer. Huvudtanken är att genom självförstärkande kommunikativa processer skapa en kommunikativ organisation. Ett av motiven är att synliggöra den tysta kompetens som antas finnas hos alla som arbetar i verksamheten. Förutom att addera vars och ens tysta kompetens till den gemensamma synliga kompetensen, för att därigenom utveckla organisationen, är avsikten att den enskilde genom såväl självreflektion som kollegial reflektion skall utveckla sig själv med hjälp av de resurser som finns i den tysta kompetensen. Tre komponenter är betydelsefulla för att nå målet, att skapa självinsikt hos pedagogerna och en kommunikativ organisation. För det första skall pedagogerna fördjupa sina insikter om egna handlingsmönster. Ett steg mot denna insikt tas med hjälp av personlighetsinstrumentet Myers Briggs Type Indicator (MBTI), som bygger på Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer. Genom att man i verksamheten har schemalagda reflektionssamtal ges den enskilde individen, för det andra, möjlighet till ytterligare fördjupning av egna förhållningssätt. För det tredje, och för att reflektionssamtalen skall bli och upplevas som trygga, öppna och ärliga, lär man sig använda en empatisk kommunikationsmodell. Reflektionssamtalens utformning utgår från att deltagarna uppträder i enlighet med föreskrivna etiska regler. Pedagogen är sitt ?eget bästa verktyg? och syftet är att hon och han skall utveckla sin professionalitet genom att arbeta utifrån den kommunikativa pedagogikens intentioner. Pedagogernas professionella utveckling bör resultera i en likvärdig utveckling av arbetslagen och organisationen i sin helhet. Avhandlingen har en socialpsykologisk ansats. Det är pedagogen som social varelse och hennes upplevelser av det sociala samspelet i verksamheten som studeras. I alla interaktiva processer sker ett växelspel mellan människor i den sociala kontext de befinner sig. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är interaktionistisk. Enligt interaktionismen formas och utvecklas människans medvetande genom handlingar i den sociala världen, det vill säga genom människors tolkningar av de interaktionsprocesser de är delaktiga i. Den teoretiska beskrivningen av hur människans individualitet och socialitet utvecklas hämtas från George Herbert Mead och hans föreställning om det sociala självet och dess båda faser Jag och Mig. Respondenternas upplevelser av det sociala samspel som sker i den del av livsvärlden som utgörs av yrkeslivet har tolkats med hjälp av Thomas Scheffs mikrosociologiska begreppsram samt ur Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Den empiriska undersökningen följer de interaktionistiska principer som förespråkas av Herbert Blumer. Den studie som har genomförts i Tallsten påbörjades 2001, när processarbetet utifrån den kommunikativa pedagogiken hade pågått i fem år. Undersökningen baseras på 19 intervjuer med pedagoger från såväl barnomsorg som skola. Av de 19 respondenterna är två rektorer, en biträdande rektor och en administratör. Övriga representerar förekommande yrkeskategorier, från dagbarnvårdare till högstadielärare. Samtliga respondenter, förutom biträdande rektor, arbetade i verksamheten när den kommunikativa pedagogiken introducerades och implementerades. Utöver intervjuer har 85 pedagoger bidragit med att besvara en enkät. Förtrogenheten med den kommunikativa pedagogiken varierar hos dessa respondenter. En del har varit med sedan starten, andra har börjat i verksamheten underhand som processen har pågått. Studien är en meningsstudie och avsikten är att på tre olika nivåer försöka förstå vad pedagogernas upplevelser av samvaron utifrån den kommunikativa pedagogiken har betytt för dem själva, för utvecklingen av arbetslagen och verksamheten. Den första analysnivån är en deskriptiv redogörelse av de uppfattningar som kommer till uttryck i såväl intervjuer som enkäter. Helhetsintrycket av den kommunikativa pedagogiken är inte entydig. Den bild som förmedlas av intervjuernas respondenter är mer positiv än den som enkätens informanter ger uttryck för. Införandet av processarbetet har inte varit friktionsfritt, vilket i flera avseenden har fått påtagliga konsekvenser för både enskilda personer och arbetslag. En del respondenter har haft mer eller mindre svårt, åtminstone inledningsvis, att förstå vad processen skulle leda till. Några har av skilda anledningar känt obehag inför den och några tycker inte att den har utvecklat vare sig dem, arbetslagen eller verksamheten. Oberoende av de skilda ställningstagandena till den kommunikativa pedagogiken som sådan, så tycks reflektionssamtalen vara det inslag som har haft störst betydelse för flertalet respondenter. De har medverkat till att fördjupa insikten om egna och andras förhållningssätt. Analysen på den andra nivån, att utifrån Scheffs mikrosociologi fördjupa tolkningen och beskriva de känslor och tankar som avtecknar sig i intervjuerna, visar hur stabila eller instabila de sociala relationerna är. I en del av arbetslagen upplevs de sociala banden som trygga. Respondenterna är stolta över den utveckling de själva och arbetslagen har genomgått. En del pedagoger är kritiska till eller har inte tagit till sig den kommunikativa pedagogikens tanke- och arbetssätt. Några har svårt att ge avkall på ett traditionellt arbetssätt som de behärskar till förmån för ett nytt och oprövat. Genom sitt motstånd till förändringar håller andra tillbaka utvecklingen i sina arbetslag. En eller flera individer har inflytande över de övriga i arbetslaget, vars rädsla för att utlösa konflikter avhåller dem från att agera. Vissa har svårt att finna sig tillrätta i reflektionssamtalen och upplever dem som påträngande. I dessa arbetslag uppfattas de sociala relationerna som otrygga och instabila. I ett försök att förstå vilka känslor och tankar som döljer sig i respondenternas intervjusvar görs, på den tredje nivån, en analys av sekvenser ur fyra intervjuer. Pedagogen ses i den kommunikativa pedagogiken som ?sitt eget bästa verktyg?, och får i de kollegiala reflektionssamtalen en möjlighet att utveckla insikten om egna handlingsmönster. Den djupare insikten om såväl egna som andras förhållningssätt har lett till att två av de intervjuade beskriver att det finns en yttre trygghet i arbetslagen. Däremot ger respondenterna uttryck för att det saknas en inre. Det får till följd att några individers mer eller mindre tydliga inflytande i arbetslagen på olika sätt normerar vad som betraktas som tillrådligt. Att reflektera är något man i arbetslagen kan göra om man har något att reflektera över, tycker den tredje respondenten. De schemalagda reflektionssamtalen liksom den arbetsplatsförlagda tiden utgör ett hinder för hennes frihet. För kollegernas skull måste hon förhålla sig till det som hon för egen del uppfattar som ett tvång. Den fjärde respondenten har en positiv syn på, men en kritisk hållning till, den pedagogik som får henne att uppleva och förhålla sig till eleverna på specifika sätt. En övergripande slutsats av studien är att merparten av intervjuernas respondenter liksom många av enkätens informanter anser, att den kommunikativa pedagogiken har bidragit till deras personliga utveckling såväl som till arbetslagens och organisationens utveckling. Även om det initialt fanns ett motstånd eller en mer eller mindre avvaktande hållning till den kommunikativa pedagogiken hos en del pedagoger, så tycks den ha kommit till Tallsten barnomsorgs- och skolenhet för att stanna och vidareutvecklas. Verksamheten är på väg att bli en reflekterad praktik, men både enskilda individer och arbetslag går alltjämt i otakt med utvecklingsprocessen, så än bjuds den motstånd.

KW - Pedagogy and didactics

KW - kommunikativ pedagogik

KW - Reflektion

KW - självinsikt

KW - Pedagogik

KW - didaktik

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

SN - 91-85042-23-4

PB - Malmö högskola, Lärarutbildningen

ER -