Resursanvändning i ett 12-vånings lågenergihus utan värmesystem

Det finns idag kunskap och teknik för att bygga hus med mycket lågt energibehov för drift. En fråga är då vilka åtgärder man kan vidta för att ytterligare minska användningen av energi och resurser i byggnader. Är driftsfasen även i lågenergihus den helt dominerande fasen under byggnadens livstid? Hur stor betydelse har val av material? Hur stora vinster kan göras genom
återvinning av rivningsrester och fi nns det anledning att utforma konstruktioner så att demontering och återvinning underlättas?

I denna delstudie studerades Sveriges första höghus där huvuddelen av värmesystemet är passivt. Huset har 12 våningar och totalt 44 lägenheter. I byggnaden används enkel teknik som utan problem kan användas i andra projekt. Ytterväggen är en stålstomme med utfackningsväggar med 450 mm mineralullsisolering. Bjälklag och bärande mellanväggar är av betong. Beräknat energibehov för uppvärmning är 13,6 kWh/m2 BRA och år. Huset byggs utan traditionellt värmesystem men ett golvvärmesystem installeras för att vid behov kunna ge viss tillskottsvärme.

I studien analyserades energi- och resursanvändning i ett livscykelperspektiv där fl era alternativ av energikällor för drift användes. Vidare studerades byggnadens återvinningspotential samt i vilken utsträckning enkla materialval kan påverka energi- och resursbehovet för material. Resultaten visar att material utgör 37 % av total energianvändning. Ur miljösynpunkt är en
denna form av redovisning mycket begränsande. Mer relevant är att redovisa resursanvändningen för energiproduktion. Material utgör nästan 70 % av byggnadens totala resursanvändning för energiproduktion (material och drift) under 50 år. Endast när all el och värme till byggnadens drift kom från danska kraftvärmeverk, utgjorde driften en dominerande andel av resursanvändningen. Återvinningspotentialen beräknades för två olika återvinningsscenarier. Det ena scenariot innebar materialåtervinning/förbränning med energiutvinning och återvinningspotentialen var då 30-40 %. I det andra scenariot ingick även återbruk av vissa materialmängder och återvinningspotentialen var då 40-50 %. Effekten av materialval studerades för ett låg- och ett hög-resursalternativ. Resultaten visar att resursanvändningen både för energiproduktion och resurser i materialen i hög grad kan påverkas av materialvalet. Resursanvändningen för energiproduktion var i Låg-alternativet ca 15 % lägre än i Hög-alternativet. Resursanvändningen i material var i Låg-alternativet ca 35 % lägre än i Hög-alternativet.
Resultaten pekar på främst tre saker. Det ena är vikten av att beakta energikällorna, d.v.s. resursanvändningen för energiproduktion, i studier av energianvändning. Det andra är att materialproduktion och transporter utgör en helt dominerande andel av byggandens totala energianvändning. Det tredje är att materialvalet avsevärt kan påverka resursanvändningen. För att i nybyggnad minska resursanvändningen, öka återvinningspotentialen och minska kostnaderna med bygg- och rivningsrester krävs att
· byggnader utformas så att de får lågt energibehov för drift
· energi- och resurssnåla material används
· demonterbara konstruktioner används
· fl er demonterbara konstruktioner utveklas
· alla konstruktioner utvecklas med hänsyn till både arbetsmiljö och naturmiljö