Retoriken efter Retoriken: Från Aristoteles till retorikämnet idag

Den brittiske filosofen och matematikern Alfred North Whitehead har i ett av sina mer berömda citat sagt att den västerländska filosofihistorien är en serie fotnoter till Platon. På samma sätt kan retorikhistorien sägas vara en serie fotnoter till Aristoteles Retorik. När nu detta inflytelserika verk för första gången finns tillgängligt på svenska kan det vara på sin plats att säga något om detta stora inflytande. Man kan fråga sig hur retorikhistorien, och därmed vår uppfattning av retorik, sett ut om vi inte hade haft Aristoteles Retorik som den närmast självklara utgångspunkten.
Denna receptionshistoriska översikt måste med nödvändighet fokusera på några utvalda delar i en mer än två tusen år lång historia. Utgångspunkten har varit de influenser som har störst betydelse för retorikämnet så som det ser ut i Sverige idag. Målet är alltså inte att ge en fullständig översikt. I det följande kommer jag därför att stanna vid följande frågor: Vilka var de bärande huvudtankarna i Aristoteles Retorik i förhållande till tidigare framställningar av retorikens teori? Vilket inflytande hade Aristoteles Retorik på den romerska retoriken och därmed på vår uppfattning av den klassiska retoriken? Hur förmedlades Aristoteles Retorik till oss i den moderna västvärlden? Vilken betydelse hade hans text för etableringen av retorikämnet som en självständig vetenskaplig disciplin i USA på nittonhundratalet? Vilken betydelse hade texten för nittonhundratalets nyretoriker Burke, Perelman och Toulmin? Hur kommer det sig att vi de senaste tjugo åren sett ett sådant ökat intresse för Aristoteles Retorik inom en mängd olika vetenskapsområden?