Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln.

Bostads- och servicesektorn i Sverige står idag för ungefär 40% av Sveriges totala
årliga energibehov (Energimyndigheten, 2021). Förutom detta används en stor
mängd energi för nyproduktion, underhåll och rivning av byggnader. Att minska
energianvändningen i byggsektorns hela livscykel är en nyckel för att nå uppsatta
energi- och klimatmål. I detta projekt analyseras vad som är bäst ur ett
energiperspektiv, men även avseende global uppvärmningspotential, om en
befintlig byggnad antingen ska rivas och ersättas med en ny energieffektiv eller
om den ska renoveras och isåfall hur.
Ett faktiskt projekt i centrala Lund ligger till grund för analysen. Fem huskroppar
på fastigheten Sjuksystern 2, en del av sjukhusområdet, behöver rivas för att ge
plats för sjukhusets vidare expansion. En analys har utförts avseende energibehov
för uppvärmning vid olika renoveringsåtgärder, möjlighet till återbruk av material
och nyproduktion av byggnad med samma utformning som den befintliga.
Analysen utgår från de kulturvärden som finns i byggnaderna och platsen.
Eventuella renoveringsåtgärder och gestaltningen av den nya byggnaden som
analyseras är alla utförda för att bibehålla de kulturvärden som framkommit vid
intervjuer av tidigare brukare och arbetare på platsen, besiktning av byggnader
och inventering av platsen.
Både mjuka och hårda kulturvärden lyftes fram, där några av de mjuka värdena
översattes till hårda värden, för att kunna inkludera i de framtida byggnaderna.
3 (52)
Energibehov för uppvärmning beräknades för den befintliga byggnaden, vid valda
energieffektiviserande åtgärder och för en nyproducerad, mycket energieffektiv
byggnad. Global uppvärmningspotential beräknades även för de olika
alternativen.
Resultatet visar att det går att minska energibehovet vid renovering med upp till
hälften av det ursprungliga behovet med åtgärder som bibehåller kulturvärden;
vindsisolering, invändig ytterväggsisolering, installation av FTX och byte av
fönster. Ett alternativ till fönsterbyte är att byta den inre glasrutan mot en
glaskassett. Energibehovet för uppvärmning minskar betydande även för detta
alternativ, samtidigt som kulturvärden i befintliga fönster kan behållas.
Vid beräkning av global uppvärmningspotential (GWP) för de olika
energieffektiviserande åtgärderna har val av energimix för uppvärmning
avgörande betydelse. GWP från valda material är också avgörande för resultatet.
För att de åtgärder som minskar energibehovet för uppvärmning mest ska minska
total GWP behöver åtgärderna för ett energiscenario med låg GWP vara utförda
med material med låg GWP. För alla andra energiscenarion minskar GWP även
för åtgärder utförda med material med högt GWP.
Vid behov av åtgärd på fönster testades alternativen att behålla, byta innerglas till
LE-ruta, byta innerglas till glaskassett eller att byta fönstret. Att sätta in en
glaskassett beräknas till att minska energibehovet med 8%, jämfört med 13% för
ett nytt fönster. Beroende på val av energimix ger de olika åtgärderna olika
resultat för GWP. Värt att notera är att installation av ett nytt fönster kan innebära
en högre total GWP trots avsevärd energieffektivisering medan en glaskassett
alltid ger en lägre GWP oavsett val av energiscenario.
Beroende på val av energiscenario kan GWP från en nyproducerad mycket
energieffektiv byggnad vara högre än vid renovering av en befintlig. Även om en
nybyggnad har en lägre energianvändning än den befintliga byggnaden så
resulterar en nybyggnad i högre GWP, vid energiscenario I-III som används i
denna studie. Återbruk av tegel ger en något lägre GWP vid nyproduktion av
byggnad. Det möjliggör dessutom bevarande av kulturvärden vid en eventuell
rivning av befintlig byggnad.