Abstract
I detta delprojekt har följande genomförts:
• Beräkning av effekterna av solinstrålning och förvärmning av luften vid inglasning av befintliga byggnader
• Beräkning av energibesparing vid inglasning
• Beräkning av termisk komfort och studie av effektiva passiva kylåtgärder
• Framtagande av datorverktyg (modeller och moduler för energiberäkningsprogram, Glazing-LTH) för att bättre kunna uppskatta effekterna av solinstrålning och förvärmning av luften vid inglasning
• Mätning och analys för att kunna beskriva klimatet i luftspalter mellan en tung vägg (tegelvägg med kanalmur) och en inglasning
• Mätning under drygt 2,5 år i en fullskalebyggnad
• Möjligheter och risker att beakta vid renovering med inglasning har kunnat identifieras utifrån resultaten
Energibesparingen på studerat fall är i storleksordningen 9-38% beroende på vilka olika energieffektiveringsåtgärder; inglasning, FTX-system, förvärmning av ventilationsluft via inglasning, som kombineras. För den studerade byggnadens utformning är energibesparingen för uppvärmningen i storleksordningen 30%. Årsmedeltemperaturhöjningen i luftutrymmet jämfört med utomhustemperaturen varierar mellan 5,2-11,4ºC beroende på exakt utformning. Mätningar av den operativa temperaturen sommartid visar att den termiska komforten är tillfredsställande inomhus. Resultaten visar även att passiva kylåtgärder bör projekteras om inte högre inomhustemperaturer jämfört med före renovering ska uppstå för sommarförhållanden. Effektiva passiva åtgärder vilka inte kräver aktiv kylenergi-tillförsel i driftsskedet har kunnat identifieras. Projektet har finansierats av Energimyndigheten (projektnummer 37582-1).
• Beräkning av effekterna av solinstrålning och förvärmning av luften vid inglasning av befintliga byggnader
• Beräkning av energibesparing vid inglasning
• Beräkning av termisk komfort och studie av effektiva passiva kylåtgärder
• Framtagande av datorverktyg (modeller och moduler för energiberäkningsprogram, Glazing-LTH) för att bättre kunna uppskatta effekterna av solinstrålning och förvärmning av luften vid inglasning
• Mätning och analys för att kunna beskriva klimatet i luftspalter mellan en tung vägg (tegelvägg med kanalmur) och en inglasning
• Mätning under drygt 2,5 år i en fullskalebyggnad
• Möjligheter och risker att beakta vid renovering med inglasning har kunnat identifieras utifrån resultaten
Energibesparingen på studerat fall är i storleksordningen 9-38% beroende på vilka olika energieffektiveringsåtgärder; inglasning, FTX-system, förvärmning av ventilationsluft via inglasning, som kombineras. För den studerade byggnadens utformning är energibesparingen för uppvärmningen i storleksordningen 30%. Årsmedeltemperaturhöjningen i luftutrymmet jämfört med utomhustemperaturen varierar mellan 5,2-11,4ºC beroende på exakt utformning. Mätningar av den operativa temperaturen sommartid visar att den termiska komforten är tillfredsställande inomhus. Resultaten visar även att passiva kylåtgärder bör projekteras om inte högre inomhustemperaturer jämfört med före renovering ska uppstå för sommarförhållanden. Effektiva passiva åtgärder vilka inte kräver aktiv kylenergi-tillförsel i driftsskedet har kunnat identifieras. Projektet har finansierats av Energimyndigheten (projektnummer 37582-1).
Original language | Swedish |
---|---|
Place of Publication | Lund |
Publisher | Avdelningen för installationsteknik & Avdelningen för byggnadsfysisk, LTH, Lunds universitet |
Number of pages | 25 |
Publication status | Published - 2016 |
Publication series
Name | Rapport TVIT |
---|---|
Publisher | Lunds universitet |
No. | 16/7105 |
Subject classification (UKÄ)
- Building Technologies