Skall äldre särbehandlas?

Allt fler får uppleva sin 100-årsdag. I hela Sverige finns det drygt 2 000 personer som är 100 år eller äldre. På fyrtio år har antalet personer över 65 år ökat med 57 %, från 1,17 miljoner 1972 till 1,83 miljoner 2012 – detta samtidigt som den totala folkmängden bara ökat med 17 %. Vad innebär det att åldras i Sverige? Sverige är ett av de få länder som har en äldreomsorg som omfattar alla oavsett socioekonomisk status, men hur bemöter vi äldre personer som har minskad autonomi och behöver hjälp av samhället?
Har vi i samhället svårigheter att se äldre som individer med olika behov? Från att under ett helt liv ha utvecklat sin egen personlighet och sina egna dagliga vanor ska den äldre som flyttar till ett äldreboende helt plötsligt gå till sängs, äta middag, duscha, klä sig, gå promenad, spela bingo och se på tv med mera på tider som är anpassade till personalens rutiner.
Vad det är för slags liv en gammal människa lever på ett äldreboende, hur förvandlas människan när kroppsfunktioner bryts ner och av att befinna sig i en institutionell miljö? Hur mycket kan man bestämma över sin tillvaro under den sista livsperioden och hur mycket strukturer och arbetsrutiner på ett boende bestämmer över de gamla människornas liv?

Det är inte ovanligt att omsorg om omsorgssystemet – det vill säga äldreboendet som arbetsplats – går före omsorg om vårdtagaren. Fogligheten kommer fort på ett äldreboende. Personalen har ofta fokus på fysiska behov. Det finns mekanismer i omsorgsarbetet som passiviserar den äldre och tonar ner hennes kvarvarande förmågor. Ett individuellt bemötande som tar hänsyn till komplexi- tet, personlighet och trygghet hos den gamla människan står i strid mot omsorgssystemets behov av enkelhet, opersonlighet och utbytbarhet.
Denna bok är ett av resultaten av det symposium som i februari 2014 arrangerades av Region Skånes etiska råd. Ledamöterna i Region Skånes etiska råd vill framföra ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till denna skrift.