Skogsvårdslagen och den biologiska mångfalden

Charlotte Westerstad, Julia Grönholdt Palm, Clara Hermansson

Research output: Contribution to journalArticlepeer-review

374 Downloads (Pure)

Abstract

Skogsvårdslagen är en författning som gäller parallellt med miljöbalken. Lagen är uppbyggd kring att produktions- och miljömål ska vara likvärdiga. I praktiken ser det annorlunda ut då produktionsintresset ofta överordnas miljöintresset, vilket resulterar i att den biologiska mångfalden i skogslandskapet blir lidande. SVL ställer få krav på skogsägarna. Myndigheternas strategi är att med rådgivning och ökad kunskap hos skogsägarna skydda skogen. Avsättning av skogsmark för naturvård ska i första hand ske frivilligt av skogsägarna, i andra hand går staten in och skyddar skogen formellt. Detta är dyrt eftersom det inskränker rätten att bruka marken och därmed måste skogsägaren ersättas. Myndigheterna saknar ofta ekonomiska resurser för att skydda värdefull skog. Före avverkning av skog måste skogsägaren göra en anmälan till skogsstyrelsen innehållande en redogörelse för vilka naturvårdsåtgärder som ska vidtas, dock är kraven på åtgärderna inte särskilt höga. För att förbättra naturvården borde det finnas krav på att skogsbrukaren ska utbilda sig och det borde införas belöningar för skogsägare som brukar skogen på ett hållbart sätt. Strängare straff och mer specifika bestämmelser skulle också gynna den biologiska mångfalden.
Original languageSwedish
JournalPreprint without journal information
Publication statusUnpublished - 2011

Subject classification (UKÄ)

  • Earth and Related Environmental Sciences

Keywords

  • SVL
  • Skogsvård
  • Biologisk mångfald
  • Kunskapskrav
  • Straffsanktioner

Cite this