Socialt ansvarstagande i Trafikverkets upphandlingar

Research output: Book/ReportReportResearch

120 Downloads (Pure)

Abstract

vilket påverkar hur vi ser på hållbarhetsaspekter vid planering av städer och i förlängningen enskilda bygg- och anläggningsprojekt. Detta medför att bygg- och fastighetsföretags sociala ansvarstagande blir en alltmer relevant del av verksamheten, inte minst vad gäller upphandling av entreprenörer och konsulter där det läggs en större vikt avseende sociala aspekter än tidigare.
Trafikverkets upphandling avseende sociala krav innehåller följande delar:
• Minimilön/-villkor vid utförande av uppdrag i Sverige i nivå med svenska kollektivavtal beträffande arbetstid, lön, semester
• Legitimationsplikt och närvaroredovisning
• Grundläggande rättigheter för arbetstagare i hela leveranskedjan vid produktion av varor/tjänster samt transport
• Skatter, socialförsäkringsavgifter
• Antidiskriminering
• Förhållningssätt i etiska frågor
• Sysselsättning
Trafikverket är här lite mer avgränsad än till exempel EU och ISO 26000 framförallt avseende aspekter som social integration och tillgänglighet. Detta är dock aspekter som direkt eller indirekt ändå finns med men det är inte definierat som ett socialt krav.
Den här studiens syfte är att utreda hur Trafikverkets upphandlingsprocess fungerar idag med avseende på sociala kontraktsvillkor. Studien baseras på intervjuer av kvalificerade inköpare för projekt inom Trafikverket upphandlade under 2016-2017. Syftet med intervjuerna har varit att utreda Trafikverkets inköpsorganisations förhållningssätt till socialt ansvarstagande i allmänhet och sociala krav i synnerhet. Vidare har syftet har varit att få en bild av den kunskap som finns avseende ställandet och uppföljningen av sociala krav.
Respondenterna är i varierande grad positiva till att Trafikverket ställer sociala krav. De ser att det finns ett behov i branschen av att ställa sociala krav och att det är viktigt att Trafikverket går i bräschen för att handla upp med anständiga villkor. Den gemensamma kunskapsnivån om sociala krav är relativt heltäckande hos respondenterna. Däremot är kunskapen på individnivå generellt ganska låg. Framförallt är det tydligt att spridningen är stor. En del respondenter är väl insatta i området medan andra är avsevärt mindre kunniga. Många upplever att området sociala krav är spretigt och att det är svårt att få en enkel bild av vilka arbetssätt, riktlinjer, rutiner, modeller som finns inom området. Det är uppenbart att kraven kräver olika typer av uppföljning och det kan finnas fördelar att tydliggöra detta.
Original languageSwedish
Number of pages24
Publication statusPublished - 2018

Subject classification (UKÄ)

  • Infrastructure Engineering

Cite this