Stadsbarndom: om barns erfarenheter av platser i staden

Artikeln presenterar två kvalitativa studier som fokuserat barns användning av och relation till platser utomhus utifrån barns perspektiv. Studierna genomfördes vid olika tidpunkter, i mitten av 1990-talet och under åren 2008–2009, med barn i ungefär samma åldrar (9–11 år), med liknande metoder och i snarlika typer av bostadsmiljöer, men i två olika svenska städer. Teoretiska utgångspunkter hämtas från barndomssociologin samt barndomsgeografins definitioner av begreppen rum och plats. Syftet är att undersöka betydelsen av platser utomhus för barn i de båda studierna utifrån frågorna: hur använder och resonerar barn om platser i sin boendemiljö, och vilka likheter och skillnader finns? Gemensam analys av centrala delar av empirin från de båda studierna visar på stor överensstämmelse mellan resultaten liksom med annan tidigare forskning. Utomhusmiljön representerar viktiga värden i barns vardagsliv, i deras meningsskapande och identitetsarbete oberoende barndomens föränderlighet och av den tidsrymd som förflutit mellan studierna.