Styra, chefa, leda: begränsat och framhävt skolledarskap

Hur och under vilka omständigheter definieras och inramas skolledarskap? Frågan ställs i detta kapitel till två slags texter som vid sidan av sina respektive huvudfunktioner just definierar och inramar skolledares görande. Det är, för det första, texter som reglerar rektorers uppdrag generellt och på nationell nivå, närmare bestämt styrdokument för den sedan 2010 obligatoriska rektorsutbildningen för rektorer i verksamheter som omfattas av skollagen. För det andra, texter som har en intrycksstyrande karaktär: platsannonser där sökande till lediga rektorsjobb efterfrågas och som framställer rektorsuppdraget på ett mer specifikt sätt och tar färg av skeendet på lokal skolnivå. Samspelet och spänningarna mellan styrning och faktiskt görande av skolledarskap, vilka kommer till uttryck i nämnda texter och i mina analyser av dem, är viktiga att kritiskt begrunda, inte minst av skolledare. Det är också viktigt att vara medveten om den variation i fråga om både skolförhållanden och skolledarskap som texten synliggör och vad variationen betyder. Texten avslutas med några reflektioner över skolledarnas tänkbara roller: Kommer de alltmer professionaliserade rektorerna att utvecklas till skolornas kosmopoliter, experter i färd med att styra, chefa och leda med Skolverk och stat som referensgrupp? Eller kommer de att kunna fortsätta vara lokalister som hämtar kraft från referensgrupper inom lokala skolor? Kommer de lokala erfarenhetsbaserade inramningarna av skolledarskap, som vi ser skymta fram i platsannonserna, att kunna förenas med eller motstå de alltmer generaliserade, rationaliserande och förvetenskapligade ramfaktorerna?