Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2019

Research output: Book/ReportReportResearch

4 Downloads (Pure)

Abstract

Detta är den tionde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det tionde årets övervakning har resulterat i rapporter från 218 slingor och 303 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Abisko i norr. Antalet rapportörer under 2019 har varit 357 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 95 711 fjärilar av 102 arter vilket är för andra året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 12,6 arter per punktlokal och 17,0 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2019 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2019 var i tur och ordning Tistelgräsfjäril, en migrant som sågs i antal utan motstycke, följt av citronfjäril, luktgräsfjäril och slåttergräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2019 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 23 arter ökade, 9 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorerna för de 20 vanligaste dagfjärilarna och skogsfjärilar ökar måttligt och signifikant under perioden 2010-2019. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden.
Original languageSwedish
Place of PublicationLund
PublisherBiologiska institutionen, Lunds universitet
Commissioning bodySwedish Environmental Protection Agency
Number of pages98
ISBN (Electronic)978-91-7895-387-5
ISBN (Print)978-91-7895-386-8
Publication statusPublished - 2021 Jul 12

Subject classification (UKÄ)

  • Ecology

Cite this