Abstract
Artikeln undersöker svenska etniska organisationers verksamheter i syfte att belysa hur detta organisatoriska fält har förändrats under de senaste decennierna. Studien bygger på en totalundersökning av de 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Den visar att det etniska organisationsfältet kännetecknas av både kontinuitet och förändring. Kulturella aktiviteter var i särklass vanligast och arrangerades ofta i samverkan med olika studieförbund, vilket tyder på att folkrörelsemodellens inflytande över fältet är fortsatt stark. Det förekom större variation ifråga om integrationsfrämjande verksamheter, vilket dels antyder att organisationerna svarar mot skilda medlemsbehov, dels att några organisationer tycks ha iklätt sig rollen som välfärdsproducenter, främst för att bistå medlemmar att orientera sig i relation till olika myndigheter. Studien visar att utvecklingen inom det svenska etniska organisationsfältet uppvisar tecken på spårbunden kontinuitet, samtidigt som fältet innehåller nya inslag och tydliga tecken på förändring, i form av ett ökat inslag av transnationella samverkansformer, liksom indikationer på att det skett en transnationalisering av de etniska organisationernas politiska förhållningsätt och opinionsbildningsfunktion, exempelvis genom att webplattformar kan rikta sig mot en internationell publik.
Original language | Swedish |
---|---|
Pages (from-to) | 311-338 |
Journal | Sociologisk Forskning |
Volume | 58 |
Issue number | 3 |
DOIs | |
Publication status | Published - 2021 Dec 14 |
Subject classification (UKÄ)
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)