Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar

Goran Basic

Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar

Translated title of the contribution: Youngsters’ Stories about a Swedish Care Project in Juvenile Care

Goran Basic

Sociology

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research › peer-review

403 Downloads (Pure)

Abstract

The purpose of this study is to analyse the way young people who were institutionalised in so called special youth-homes experienced, defined and iterpreted on the one hand the project “Motverka Våld och Gäng” (meaning: “Counteract Violence and Gangs”), and on the other hand the Coordinators employed in this project.

There is a big variation in the perception of the coordinators. One common denominator is that the commission of Coordinator and the context in wich the Coordinator acts seems to be flexible enough for one individual to play the role in many different ways. It is only when the specific Coordinator selects an activ, prompt, independent, personal and relatively strong characterization of the role that he or she obtain a chance to have an impact. The personal aspect of the relationship between the young and the Coordinator is depicted as important and it seems as if it plays an important role in the care-giving chain.

Translated title of the contribution	Youngsters’ Stories about a Swedish Care Project in Juvenile Care
Original language	Swedish
Title of host publication	Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”
Editors	Goran Basic, Joakim Thelander, Malin Åkerström
Publisher	Statens institutionsstyrelse
Pages	49-118
Volume	Forskningsrapport 2009:5
Publication status	Published - 2009

Publication series

Name
Volume	Forskningsrapport 2009:5
ISSN (Print)	1404-2576

Subject classification (UKÄ)

Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Free keywords

sociologi
ungdom
projekt
samordnare
variation
konflikt
allians
kontroll
sociology

UN SDGs

This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)

Access to Document

2009_Processutvarderingen_av_projektet

http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf

Cite this

Basic, G. (2009). Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar. In G. Basic, J. Thelander, & M. Åkerström (Eds.), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” (Vol. Forskningsrapport 2009:5, pp. 49-118). Statens institutionsstyrelse. http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf

@inbook{92d25e9cbd46470baed96946f129a05c,

title = "Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och f{\"o}rv{\"a}ntningar",

abstract = "Syftet med denna studie {\"a}r att analysera hur ungdomar som varit placerade p{\aa} s{\"a}rskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, ben{\"a}mnt Motverka V{\aa}ld och G{\"a}ng. Dessutom uppm{\"a}rksammas hur de tolkade de i projektet anst{\"a}llda samordnarna. Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framst{\"a}lls som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i v{\aa}rdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan st{\"a}rka att samordnarens f{\"o}ruts{\"a}ttningar att p{\aa}verka v{\aa}rdkedjan under f{\"o}ruts{\"a}ttning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare {\"a}r bristf{\"a}lligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter p{\aa} ungdomens v{\aa}rdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de {\"a}r trov{\"a}rdiga och f{\"o}rtroendeingivande, och detta tycks enbart intr{\"a}ffa om de {\"a}r personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast {\"a}nnu en av de m{\aa}nga vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt m{\aa}ste samordnaren beh{\"a}rska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare {\"a}r en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad {\"o}vriga myndighetsakt{\"o}rer g{\"o}r, och som inte enbart intar en kompisroll. Samordnarna uppskattas inte av de unga n{\"a}r de inte g{\"o}r n{\aa}gon skillnad. En samordnare som inte ringer eller p{\aa} andra s{\"a}tt tar kontakt, som f{\"o}rblir ok{\"a}nd och anonym och som f{\"o}refaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag f{\aa}r ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanv{\"a}ndbara om de inte framtr{\"a}der som tydliga personer i de ungas v{\"a}rld. Om samordnaren enbart tar p{\aa} sig rollen av ytterligare en person ”p{\aa} m{\"o}tet”, en person som ”sitter med” utan att det m{\"a}rks, d{\aa} l{\"o}per samordnaren stor risk att bli f{\"o}rem{\aa}l f{\"o}r kritik fr{\aa}n de unga. Samordnaren m{\aa}ste, utifr{\aa}n deras perspektiv, ta plats och aktivt tala f{\"o}r de ungas sak. Om detta inte sker v{\"a}ljer de unga en annan akt{\"o}r i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelsel{\"o}s. Det spelar d{\aa} ingen roll om samordnaren bed{\"o}ms som ”trevlig”. De unga efterstr{\"a}var personlig kontakt men det inneb{\"a}r inte att de har {\"o}verseende med att ”ingenting h{\"a}nder” genom denna kontakt; tv{\"a}rtom tycks de d{\aa} bli extra besvikna och misst{\"a}nksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar f{\"o}refaller tillr{\"a}ckligt t{\"a}njbart f{\"o}r att en enskild individ ska kunna spela rollen p{\aa} vitt skilda s{\"a}tt. Det {\"a}r f{\"o}rst n{\"a}r den enskilde samordnaren v{\"a}ljer en aktiv, p{\aa}drivande, sj{\"a}lvst{\"a}ndig, personlig och relativt stark rollframst{\"a}llning som han eller hon kan f{\aa} betydelse.",

keywords = "sociologi, ungdom, projekt, samordnare, variation, konflikt, allians, kontroll, sociology",

author = "Goran Basic",

year = "2009",

language = "svenska",

volume = "Forskningsrapport 2009:5",

publisher = "Statens institutionsstyrelse",

pages = "49--118",

editor = "Goran Basic and Joakim Thelander and Malin {\AA}kerstr{\"o}m",

booktitle = "V{\aa}rdkedja f{\"o}r ungdomar eller professionella? En processutv{\"a}rdering av projektet ”Motverka v{\aa}ld och g{\"a}ng”",

}

Basic, G 2009, Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar. in G Basic, J Thelander & M Åkerström (eds), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”. vol. Forskningsrapport 2009:5, Statens institutionsstyrelse, pp. 49-118. <http://www.stat-inst.se/pagefiles/647/vardkedja-for-ungdomar-eller-professionella-en-processutvardering-av-projektet-motverka-vald-och-gang.pdf>

Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar. / Basic, Goran.
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”. ed. / Goran Basic; Joakim Thelander; Malin Åkerström. Vol. Forskningsrapport 2009:5 Statens institutionsstyrelse, 2009. p. 49-118.

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceeding › Book chapter › Research › peer-review

TY - CHAP

T1 - Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar

AU - Basic, Goran

PY - 2009

Y1 - 2009

N2 - Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna. Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll. Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld. Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse.

AB - Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna. Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll. Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld. Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse.

KW - sociologi

KW - ungdom

KW - projekt

KW - samordnare

KW - variation

KW - konflikt

KW - allians

KW - kontroll

KW - sociology

M3 - Kapitel samlingsverk

VL - Forskningsrapport 2009:5

SP - 49

EP - 118

BT - Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”

A2 - Basic, Goran

A2 - Thelander, Joakim

A2 - Åkerström, Malin

PB - Statens institutionsstyrelse

ER -

Ungdomarnas beskrivningar – uppskattning, kritik och förväntningar

Abstract

Publication series

Subject classification (UKÄ)

Free keywords

UN SDGs

Access to Document

Fingerprint

Cite this