Vad är facklig styrka?: Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

Anders Kjellberg

Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

Anders Kjellberg

Sociology

Research output: Book/Report › Report › Research

2024 Downloads (Pure)

Abstract

En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.

Original language	Swedish
Place of Publication	Stockholm
Publisher	Futurion
Number of pages	60
Volume	2021:1
ISBN (Print)	978-91-985556-3-9
Publication status	Published - 2021 Feb 24

Publication series

Name	Futurion
Publisher	Futurion
No.	1
Volume	2021

Subject classification (UKÄ)

Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

UN SDGs

This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)

Access to Document

Futurion Vad är facklig styrka Anders Kjellberg 2021Final published version, 4.8 MB

8 Other
7 Report
4 Book chapter
2 Miscellaneous
More
- 1 Specialist publication article

Changes in union density in the Nordic countries: a presentation
Kjellberg, A., 2024 Oct 24. 45 p.
Research output: Contribution to conference › Other

Open Access
File
Organisatorisk styrka: facklig organisationsgrad, medlemsutveckling, andel förtroendevalda medlemmar och facklig arbetsplatsorganisation
Kjellberg, A., 2024 Oct 16. 32 p.
Research output: Contribution to conference › Other

Open Access
File
Vilken framtid har konflikter i den svenska modellen?: Organisationsgrad, kollektivavtal och konfliktfrekvens
Kjellberg, A., 2024 Jun 27. 22 p.
Research output: Contribution to conference › Other

Open Access
File

1 Finished

Facklig makt och lokal organisering
Kjellberg, A. (Researcher)
2020/01/01 → 2021/12/31
Project: Research

3 Participation in workshop/ seminar/ course
3 Invited talk
1 Participation in conference

Organisatorisk styrka: facklig organisationsgrad, medlemsutveckling, andel förtroendevalda medlemmar och facklig arbetsplatsorganisation
Kjellberg, A. (Presenter)
2024 Oct 16
Activity: Talk or presentation › Invited talk
Seminarium med Vårdförbundets förbundsstyrelse 15 juni 2022
Kjellberg, A. (Invited speaker)
2022 Jun 15
Activity: Participating in or organising an event › Participation in conference
Konferens Kollektivavtalsgruppen Svenskt Näringsliv
Kjellberg, A. (Invited speaker)
2021 Nov 30
Activity: Talk or presentation › Invited talk

Cite this

@book{70971bf1fdf343f89f305528208e5392,

title = "Vad {\"a}r facklig styrka?: Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen",

abstract = "En h{\"o}g andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute p{\aa} arbetsplatserna {\"a}r grunden f{\"o}r fackf{\"o}reningsr{\"o}relsens styrka. {\"A}ven samverkan mellan olika fack g{\"o}r skillnad. Ibland sker det p{\aa} tv{\"a}rs av centralorganisationerna som n{\"a}r samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 {\aa}rs Industriavtal, eller n{\"a}r 2020 {\aa}rs huvudavtal undertecknades av F{\"o}rhandlings- och samverkansr{\aa}det PTK, som innefattar privatanst{\"a}llda medlemmar i TCO- och Saco-f{\"o}rbunden samt Ledarna. {\"A}ven om de b{\aa}da tyngsta LO-facken snart ansl{\"o}t sig till avtalet visar det p{\aa} en styrkef{\"o}rskjutning inom den fackliga r{\"o}relsen till f{\"o}rm{\aa}n f{\"o}r tj{\"a}nstemannafacken. Hur starkt facket {\"a}r i organisatoriskt avseende utg{\"o}r bara en av flera aspekter p{\aa} facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns ocks{\aa} ekonomiska resurser, mobiliseringsf{\"o}rm{\aa}ga, strategisk position, f{\"o}rhandlingsstyrka, politiskt inflytande, id{\'e}baserad styrka och f{\"o}rnyelsef{\"o}rm{\aa}ga. S{\"a}rskilt uppm{\"a}rksammas de olika styrkedimensionernas betydelse f{\"o}r det lokala facket sedan 1980-talet, hur det {\"a}r i dagsl{\"a}get och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden. ",

keywords = "facklig styrka, facklig organisering, organisationsgrad, arbetare, tj{\"a}nstem{\"a}n, facklig makt, mobiliseringsf{\"o}rm{\aa}ga, konfliktkapacitet, strejk, konfliktfond, strejkfond, strategisk position, f{\"o}rhandlingsstyrka, institutionell styrka, id{\'e}baserad styrka, f{\"o}rnyelsef{\"o}rm{\aa}ga, styrelserepresentation, Las, MBL, F{\"o}rtroendemannalagen, ombudsman, f{\"o}rtroendevald, fackklubb, organisatorisk styrka, e-handel, globalisering, social r{\"o}relse, kollektiv identitet, partsmodellen, statsreglering, partsreglering, Industriavtalet, huvudavtal, TCO, LO, Saco, Unionen, If Metall, Kommunal, Sveriges ingenj{\"o}rer, Facken inom industrin, kollektivavtal, arbetsgivare, allm{\"a}ngiltigf{\"o}rklaring, eurozon, distansarbete, hemarbete, coronapandemin",

author = "Anders Kjellberg",

year = "2021",

month = feb,

day = "24",

language = "svenska",

isbn = "978-91-985556-3-9",

volume = "2021:1",

series = "Futurion",

publisher = "Futurion",

number = "1",

}

TY - BOOK

T1 - Vad är facklig styrka?

T2 - Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

AU - Kjellberg, Anders

PY - 2021/2/24

Y1 - 2021/2/24

N2 - En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.

AB - En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.

KW - facklig styrka

KW - facklig organisering

KW - organisationsgrad

KW - arbetare

KW - tjänstemän

KW - facklig makt

KW - mobiliseringsförmåga

KW - konfliktkapacitet

KW - strejk

KW - konfliktfond

KW - strejkfond

KW - strategisk position

KW - förhandlingsstyrka

KW - institutionell styrka

KW - idébaserad styrka

KW - förnyelseförmåga

KW - styrelserepresentation

KW - Las

KW - MBL

KW - Förtroendemannalagen

KW - ombudsman

KW - förtroendevald

KW - fackklubb

KW - organisatorisk styrka

KW - e-handel

KW - globalisering

KW - social rörelse

KW - kollektiv identitet

KW - partsmodellen

KW - statsreglering

KW - partsreglering

KW - Industriavtalet

KW - huvudavtal

KW - TCO

KW - LO

KW - Saco

KW - Unionen

KW - If Metall

KW - Kommunal

KW - Sveriges ingenjörer

KW - Facken inom industrin

KW - kollektivavtal

KW - arbetsgivare

KW - allmängiltigförklaring

KW - eurozon

KW - distansarbete

KW - hemarbete

KW - coronapandemin

M3 - Rapport

SN - 978-91-985556-3-9

VL - 2021:1

T3 - Futurion

BT - Vad är facklig styrka?

PB - Futurion

CY - Stockholm

ER -

Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

Abstract

Publication series

Subject classification (UKÄ)

UN SDGs

Access to Document

Research output

Changes in union density in the Nordic countries: a presentation

Organisatorisk styrka: facklig organisationsgrad, medlemsutveckling, andel förtroendevalda medlemmar och facklig arbetsplatsorganisation

Vilken framtid har konflikter i den svenska modellen?: Organisationsgrad, kollektivavtal och konfliktfrekvens

Projects

Facklig makt och lokal organisering

Activities

Organisatorisk styrka: facklig organisationsgrad, medlemsutveckling, andel förtroendevalda medlemmar och facklig arbetsplatsorganisation

Seminarium med Vårdförbundets förbundsstyrelse 15 juni 2022

Konferens Kollektivavtalsgruppen Svenskt Näringsliv

Cite this