TY - THES
T1 - Vem bygger vi för?
T2 - Om tillgänglighet och universell utformning i stadens rum
AU - Müller, Lilian
PY - 2021/6/4
Y1 - 2021/6/4
N2 - Vem bygger vi för? är den övergripande frågan i denna licentiatuppsats. Uppsatsensyftar till att belysa och problematisera hur människor inkluderas eller exkluderas iden byggda miljön, till följd av om, och hur mänsklig mångfald ges uttryck ochplats i plan och byggprocessen. Den bygger på två delstudier som behandlar hur detänkta användarna av den byggda miljön kategoriseras i planhandlingar ochstyrdokument, vilka egenskaper och förmågor de förväntas ha, och vilka avtrycksom kan spåras av värden och mål som kan kopplas till Universell Utformning(UU) i den byggda miljön.I den första delstudien undersöktes hur användare av den byggda miljönframställdes under planeringsfasen, inför kommande bygg- ochanläggningsprojekt. Hur de kategoriserades, vilka människor som synliggjordesoch osynliggjordes, och vilka krav som tidigt ställdes på användaren för att kunnaanvända den byggda miljön, undersöktes i ett urval av 15 styrdokument ochplanhandlingar från en medelstor svensk kommun. Resultaten visade attkategoriseringar förekom i stor utsträckning i dokumenten, och att mönster avskillnader och ojämlikheter återfanns i hela materialet. Framträdande egenskaperhos förväntade användare var ungdom, utbildning, hälsa och framgång. Särskiltpåtagligt var hur äldre personer och personer med funktionsnedsättning varfrånvarande i materialen. När dessa personer nämndes, var det i första hand ianslutning till frågor som rör tillgänglighet eller omsorg. Den bild av användarensom dominerade var en ung, mobil och högutbildad cyklist. Delstudien visadeockså på hur höga krav ställdes på användarnas funktionsförmågor, inte minst isamband med beskrivningar om miljömässig hållbarhet.Den andra delstudien genomfördes som en flerfallstudie av åtta utvalda, nyligenfärdigställda ombyggnads- och nyanläggningsprojekt i Göteborg. Syftet medstudien var att synliggöra närvaron och frånvaron av universell utformning iundersökta byggnader och platser inkluderade eller exkluderade användare. Ettmål var också att identifiera kritiska faser och händelseförlopp under plan- ochbyggprocessen, där frågor om mänsklig mångfald riskerar att gå förlorade, genomatt undersöka vad som händer med UU-relaterade värden och mål från start tillslutpunkt i plan- och byggprocessen. Materialet innefattade bakomliggandedokument för de åtta objekten, totalt 265 dokument genom hela plan- ochbyggprocessen, samt anteckningar och 436 foton från fältobservationer.Resultaten visade på några tydliga mönster. Ett av de mer överraskande resultateni studien var att UU:s mål och värden var mer framträdande iombyggnadsprojekten än i nybyggnadsprojekten. Skillnaderna mellan om- ochnybyggnadsprojekten visade också hur UU-relaterade mål och värden tydligareframträdde i projekt som inte i första hand är marknadsdrivna, och därambitionerna att skapa en plats för alla går att avläsa längs hela processen. Detvisar på vikten av att mångfaldstänkande finns med i tanke, handling och kravgenom processen i sin helhet. Resultaten från observationer av de färdigbyggdamiljöerna visade också att osynliggörandet av vissa användare i planeringsstadiet,också i hög grad överensstämde med ett osynliggörande av dessa grupper i detfärdigbyggda.Gemensamt för flera av de undersökta nybyggnadsprojekten, främst ibostadsprojekten, var hur man hållit en mycket hög profil inom hållbarhetsområdetmed innovativa och kostnadsfördyrande inslag, samtidigt som miniminivåer förtillgänglighet i byggbestämmelser inte uppnåtts. Dessa avsteg från regelverket harinte uppmärksammats, utan flera av projekten har istället framhållits somförebildliga projekt, då de vunnit prestigefyllda priser inom arkitektur ochstadsbyggnad. Tillgänglighetslösningar bar ofta tydliga tecken på”anpassningsåtgärder” som endera tillkommit under processens gång, eller somman avstått ifrån helt.Kategoriseringar av användare fanns på ett tidigt stadium i planprocessen, ochdetta fick återverkningar i den byggda miljön. Det tycks saknas redskap för att iplanprocessen bättre kunna ta hänsyn till mänsklig mångfald och att hävdaallmänintressen som tillgänglighet. Schablonbilden av ’normalanvändaren’ ärstark, och förändrade planeringsförutsättningarna med starkare marknadsstyrningunderlättar och stödjer denna bild.Resultaten visar på hur det byggs för en viss tänkt typ av människor ochbeteenden, medan andra exkluderas. Nya ojämlikheter uppstår, och särlösningarskapas för vissa användare.Studierna bekräftar vad som upptäckts i tidigare forskning i flera avseenden, ochvisar på ett stort behov av ökad kunskap, förändrade attityder och tänkesätt somsätter mänsklig mångfald i fokus. Mer jämlika förutsättningar kan uppnås om viställer kraven på den byggda miljön, istället för på användarensfunktionsförmågor. Genom att öka kraven på det bebyggda, med utgångspunkt iUU:s principer och mål, kan förutsättningar skapas för att uppnå värden somjämlikhet, inkludering och social hållbarhet.
AB - Vem bygger vi för? är den övergripande frågan i denna licentiatuppsats. Uppsatsensyftar till att belysa och problematisera hur människor inkluderas eller exkluderas iden byggda miljön, till följd av om, och hur mänsklig mångfald ges uttryck ochplats i plan och byggprocessen. Den bygger på två delstudier som behandlar hur detänkta användarna av den byggda miljön kategoriseras i planhandlingar ochstyrdokument, vilka egenskaper och förmågor de förväntas ha, och vilka avtrycksom kan spåras av värden och mål som kan kopplas till Universell Utformning(UU) i den byggda miljön.I den första delstudien undersöktes hur användare av den byggda miljönframställdes under planeringsfasen, inför kommande bygg- ochanläggningsprojekt. Hur de kategoriserades, vilka människor som synliggjordesoch osynliggjordes, och vilka krav som tidigt ställdes på användaren för att kunnaanvända den byggda miljön, undersöktes i ett urval av 15 styrdokument ochplanhandlingar från en medelstor svensk kommun. Resultaten visade attkategoriseringar förekom i stor utsträckning i dokumenten, och att mönster avskillnader och ojämlikheter återfanns i hela materialet. Framträdande egenskaperhos förväntade användare var ungdom, utbildning, hälsa och framgång. Särskiltpåtagligt var hur äldre personer och personer med funktionsnedsättning varfrånvarande i materialen. När dessa personer nämndes, var det i första hand ianslutning till frågor som rör tillgänglighet eller omsorg. Den bild av användarensom dominerade var en ung, mobil och högutbildad cyklist. Delstudien visadeockså på hur höga krav ställdes på användarnas funktionsförmågor, inte minst isamband med beskrivningar om miljömässig hållbarhet.Den andra delstudien genomfördes som en flerfallstudie av åtta utvalda, nyligenfärdigställda ombyggnads- och nyanläggningsprojekt i Göteborg. Syftet medstudien var att synliggöra närvaron och frånvaron av universell utformning iundersökta byggnader och platser inkluderade eller exkluderade användare. Ettmål var också att identifiera kritiska faser och händelseförlopp under plan- ochbyggprocessen, där frågor om mänsklig mångfald riskerar att gå förlorade, genomatt undersöka vad som händer med UU-relaterade värden och mål från start tillslutpunkt i plan- och byggprocessen. Materialet innefattade bakomliggandedokument för de åtta objekten, totalt 265 dokument genom hela plan- ochbyggprocessen, samt anteckningar och 436 foton från fältobservationer.Resultaten visade på några tydliga mönster. Ett av de mer överraskande resultateni studien var att UU:s mål och värden var mer framträdande iombyggnadsprojekten än i nybyggnadsprojekten. Skillnaderna mellan om- ochnybyggnadsprojekten visade också hur UU-relaterade mål och värden tydligareframträdde i projekt som inte i första hand är marknadsdrivna, och därambitionerna att skapa en plats för alla går att avläsa längs hela processen. Detvisar på vikten av att mångfaldstänkande finns med i tanke, handling och kravgenom processen i sin helhet. Resultaten från observationer av de färdigbyggdamiljöerna visade också att osynliggörandet av vissa användare i planeringsstadiet,också i hög grad överensstämde med ett osynliggörande av dessa grupper i detfärdigbyggda.Gemensamt för flera av de undersökta nybyggnadsprojekten, främst ibostadsprojekten, var hur man hållit en mycket hög profil inom hållbarhetsområdetmed innovativa och kostnadsfördyrande inslag, samtidigt som miniminivåer förtillgänglighet i byggbestämmelser inte uppnåtts. Dessa avsteg från regelverket harinte uppmärksammats, utan flera av projekten har istället framhållits somförebildliga projekt, då de vunnit prestigefyllda priser inom arkitektur ochstadsbyggnad. Tillgänglighetslösningar bar ofta tydliga tecken på”anpassningsåtgärder” som endera tillkommit under processens gång, eller somman avstått ifrån helt.Kategoriseringar av användare fanns på ett tidigt stadium i planprocessen, ochdetta fick återverkningar i den byggda miljön. Det tycks saknas redskap för att iplanprocessen bättre kunna ta hänsyn till mänsklig mångfald och att hävdaallmänintressen som tillgänglighet. Schablonbilden av ’normalanvändaren’ ärstark, och förändrade planeringsförutsättningarna med starkare marknadsstyrningunderlättar och stödjer denna bild.Resultaten visar på hur det byggs för en viss tänkt typ av människor ochbeteenden, medan andra exkluderas. Nya ojämlikheter uppstår, och särlösningarskapas för vissa användare.Studierna bekräftar vad som upptäckts i tidigare forskning i flera avseenden, ochvisar på ett stort behov av ökad kunskap, förändrade attityder och tänkesätt somsätter mänsklig mångfald i fokus. Mer jämlika förutsättningar kan uppnås om viställer kraven på den byggda miljön, istället för på användarensfunktionsförmågor. Genom att öka kraven på det bebyggda, med utgångspunkt iUU:s principer och mål, kan förutsättningar skapas för att uppnå värden somjämlikhet, inkludering och social hållbarhet.
KW - Universal Design
KW - Accessibility
KW - Urban planning
KW - Human diversity
KW - Social inclusion
KW - Universell utformning
KW - Tillgänglighet
KW - Stadsplanering
KW - Mänsklig mångfald
KW - Inkludering
M3 - Licentiatavhandling
SN - 978-91-7895-927-3
SN - 978-91-7895-928-0
PB - Lund University
CY - Lund
ER -