Abstract
Riksrevisionens första tio år har präglats av turbulens. En fråga som har vållat särskild debatt är inskränkningarna av effektivitetsrevisorns utrymme för självständigt utövande av det professionella omdömet. Detta kapitel ägnas åt den frågan. Det baseras på tio års nära forskning om Riksrevisionen. När myndigheten bildades valde riksrevisorerna att öka sitt eget inflytande över granskningarna, samtidigt som revisorns professionella utrymme i stället minskades. Ambitionen var att öka kvaliteten i granskningarna. Kritiken från revisorerna har varit omfattande och handlat om såväl minskad motivation som principiella avvägningar. Kapitlet visar hur frågan om det professionella utrymmet innebär en svår avvägning i dessa avseenden, men också hur det finns tydliga normer i INTOSAI:s riktlinjer och den internationella litteraturen kring revision, som stipulerar att revisorns professionella utrymme bör vara tämligen omfattande. Kapitlet argumenterar att en anledning till utvecklingen och konflikterna i frågan på Riksrevisionen kan vara oklarhet avseende riksrevisorernas roll. Dessa kan antingen vara tillsatta primärt för att säkra granskningens kvalitet eller primärt för att administrativt leda och utveckla verksamheten och dess relationer. Här finns tecken på diskrepans mellan riksrevisorernas egen syn och den syn som riksdagen ger uttryck för.
Original language | English |
---|---|
Title of host publication | Riksrevisionen 10 år: Granskning, ansvar, lärande |
Editors | Magnus Isberg, Ingvar Mattsson |
Publisher | SNS Förlag |
ISBN (Print) | 978-91-86949-52-5 |
Publication status | Published - 2014 |
Subject classification (UKÄ)
- Economics and Business
- Business Administration
Free keywords
- performance audit
- supreme audit institutions
- swedish national audit office
- auditors
- Auditor-General