Vem ska göra jobbet för att utsläppsmålen ska nås?

Det har hittills gjorts analyser av vilka resor (geografiskt, färdmedel, reslängder) som har potential att minska för att nå de minskningar som behövs. I ljuset av sociala drivkrafter och konsekvenser krävs även analyser av vem som påverkas av de åtgärder som föreslås och vem det på så sätt är som förväntas ”göra jobbet” för transportsektorns energieffektivisering och utsläppsminskningar. Syftet med denna studie är att koppla samman resbeteendet hos olika grupper i samhället i dag med vad respektive grupp säger sig vara villig att göra. Matchningen ger en analys av vilka åtgärder som har potential att minska/ändra resbeteendet för de olika identifierade grupperna. Sammantaget visar studiens resultat på att det troligen krävs stora insatser som riktas och har potential att förändra vanebeteende och därtill kopplade attityder för att övergången inom transportsektorn till ett mer hållbart transportsystem ska komma till stånd. De åtgärder som föreslås och diskuteras bör inkludera denna vetskap och att politiska beslut om åtgärder måste inkludera åtgärder som har potential att förändra befolkningens långa körsträckor med bil för att vara effektiva för omställningen till ett hållbart transportsystem. Förändrade samhällsnormer och åldersstrukturer med där till hörande resvanor visar på intressant implikationer för antal bilkilometer, energiförbrukning och Co2 utsläpp och bör analyseras och diskuteras vidare.