Conservation policy in a changing world: integrating citizen science data from national monitoring schemes to model impacts of global change scenarios

Project: Research

Description

Fåglar har visats vara mycket goda och känsliga indikatorer på miljöförändringar, bl. a. på grund av deras spridningsförmåga och snabba livshistoria. Förändringar i miljön kommer därför snabbt att kunna avläsas i ändrade utbredningar och populationsstorlekar. Dessutom har det historiskt stora intresset för fåglar också medfört att vi står på stadig mark när det gäller viktiga grundkunskaper om arters släktskap, ekologi, habitatpreferenser och betydelse för olika ekosystemtjänster, såsom fröspridning, skadedjurs- och ogräsbekämpning, hållbar förvaltning av jaktbart vilt och rekreation.Vi menar att mänskligt orsakade miljöförändringar är huvudorsaken till att hela fågelsamhällen förändras snabbt och det gäller även de ekosystemtjänster dessa arter står för. Genom att modellera tidsseriedata som vi tar från olika nationella miljöövervakningsprogram (häckfågeltaxering, vinterfågelräkningar) tillsammans med stora mängder data baserat på frivilliga observationer (t.ex. Artportalen och deras olika Europeiska motsvarigheter) så kommer vi att bättre kunna förstå, förutsäga och motverka hur fågelrikedomen påverkas av klimatförändringar och generella förändringar i mänsklig markanvändning.Följande huvudfrågor undersöks:Vilka egenskaper hos fågelarter förutsäger bäst hur de svarar på miljöförändringar och hur kommer förändringar i fågelsamhällenas artsammansättning påverka framtida ekosystemtjänster?Hur kan vi reducera effekterna av klimatförändring och mänsklig användande av miljöer på fågelpopulationer?Hur kan vi öka naturvårdsvärdet och ekosystemtjänstvärdet i nätverk av skyddade områden när olika arters utbredningar förändras?Hur mycket kommer förändrad miljö i häckningsområdet att påverka utbredning i övervintringsområdet och vice versa, dvs. hur kopplade är de olika stadierna i årscykeln för olika arter?I min del av projektet (mest huvudfråga 2) kommer vi fokusera på fåglar i norra Fennoskandien, alltså fjällen och Nordkalotten (norra Norge, Sverige och Finland). Fjällen och nordliga arktiska habitat är speciellt känsliga ekosystem som är speciellt utsatta och känsliga för klimatförändringar och mänsklig påverkan. Många fågelsamhällen i norr har minskat i antal på senare tid, kanske beroende på mildare vintrar i norr, förändrade mönster i insektsförekomst (viktig mat för fåglarna), flyttade trädgränser, småviltsjakt och nedlagda betesmarker i fjällnära områden mm. Dessa faktorer påverkar olika arter och fågelsamhällen olika. Klimatförändringar har definitivt påverkat utbredningen av olika arter i norr. Å andra sidan har troligen habitatförändringar och jakt haft större påverkan på till exempel ripor. I vårt delprojekt vill bättre reda ut vilken betydelse de olika faktorerna har på antal och utbredning hos våra nordligaste fågelarter, för att i ett nästa steg kunna förutsäga framtida antal och utbredningar.Samtliga fyra delprojekt är tätt sammanflätade och omfattar forskare från Norge, Finland, Sverige och USA (expertis i statistiska modellering). Vi har tidigare delvis arbetat med liknande fråge­ställningar, men inte likt nu sammanställt långtidsdata från flera länders övervaknings­verksamheter och frivillrapportering för att utveckla tidseriemodeller som undersöker och testar hur hela fågel­samhällens dynamik förändras av de miljöförändringar vi observerar i Fennoskandien idag, samt vilka effekter dessa förändringar har på utbredningar och ekosystemtjänster i övriga Europa. Vi planerar också att utveckla modeller som kan förutsäga fåglars framtida utbredningar och antal vid olika scenarier av klimatförändring. Slutligen kommer vi i samråd med Naturvårdsverket och bl. a. Wetlands International att diskutera nya förbättrade naturvårdsåtgärder för att förbättra fåglarnas situation och därmed de ekosystemtjänster de utför.
StatusActive
Effective start/end date2018/01/012022/03/31

Participants