Exploring the potential of health promotion for recently settled migrants in Sweden

Project: Dissertation

Research areas and keywords

UKÄ subject classification

  • Medical and Health Sciences
  • Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Keywords

Description

Aims: This thesis aims to explore the role of social determinants for health among recently settled migrants in Sweden, to evaluate the impact on health of an intervention targeted at this group, and to discuss implications for health promotion practice.
Methods and materials: Questionnaires were sent in May 2008 and May 2010 to all recently settled adult Iraqi migrants in eight counties in Sweden. Baseline data were used in Papers I and II, both cross-sectional studies. Paper III was a prospective cohort study and baseline and follow-up data were used. Data were analyzed by multivariate logistic regressions. For Paper IV, ten refugees from the Middle East were interviewed individually. Data were analyzed by qualitative content analysis.
Results: Paper I showed that associations between having received information on healthy diet and physical exercise and reduced risk of overweight were modified by educational level, such that associations were especially pronounced among persons with high educational level. In Paper II, it was shown that there were associations between poor mental health and a) financial difficulties, b) housing problems and c) experiences of discrimination. Social capital modified these associations such that risk of poor mental health decreased when social capital was high. Paper III showed that persons in the International Health Advisors (IHA) intervention group reported having received information on healthy diet and physical activity to a larger extent than the control group, but that there were no differences regarding health status, unmet health needs or social capital. In Paper IV, five analytical categories were developed: Starting in a social void may be inevitable; Family relations as support or burden; Taking own initiatives is demanding; Maintaining interactions with others comes with a price; and Growing new roots takes time. One theme also emerged: Social participation helps coping with despair and gives hope for stability.
Conclusions: Social determinants play important roles in creating health and disease and in strengthening resilience against factors harmful for health. Health information is a human right. However, systematic planning and development of a theoretical base is needed for addressing health problems and underlying causal mechanisms more effectively. Enabling active social participation may be a way of promoting mental health, but this needs to be researched further in the future.

Layman's description

Bakgrund
Många studier har visat att olika migrantgrupper, särskilt flyktingar, har sämre hälsa än den övriga befolkningen i Sverige och andra europeiska länder. Detta gäller bland annat hjärt- och kärlsjukdom och psykisk ohälsa. Trots detta har migranter en lägre utnyttjandegrad av hälso- och sjukvårdens tjänster. Den sämre hälsan har i studier förklarats av faktorer före, under och efter migrationsprocessen. Före migrationen kan det man ha blivit utsatt för traumatiska händelser och förföljelse, under migrationen för osäkra villkor och efter migrationen väntar en stor omställning till det nya landets villkor, och att börja om från början i en ny miljö. Det finns också ett starkt forskningsstöd för att sociala och ekonomiska faktorer på både individuell och samhällelig nivå, hälsans sociala determinanter, påverkar hälsa kraftfullt. Exempel på sådana faktorer är utbildningsnivå och socialt kapital (socialt deltagande i samhället och tillit till andra). Det är därför viktigt att beakta dessa faktorer när man arbetar med insatser för att främja hälsa bland nyanlända migranter och flyktingar. Många insatser har genomförts i Sverige för att komma till rätta med ojämlikheten i hälsa mellan migrantgrupper och den övriga svenska befolkningen, men färre har utvärderats vetenskapligt. En sådan insats, som fått stor spridning i Sverige, är s.k. internationella hälsokommunikatörer (IHK). IHK är personer som själva har invandrarbakgrund och talar målgruppernas språk. Vid tidpunkten för studien var de anställda i Skåne och Östergötland för att ge hälsoinformation till nyanlända flyktingar på deras modersmål.

Syfte
Syftet med denna doktorsavhandling är att bidra till en bättre förståelse för vilken roll hälsans sociala determinanter har för hälsan bland nyanlända migranter i Sverige, samt att utvärdera effekter av IHK:s arbete på deras hälsa. Syftet är också att diskutera dessa undersökningsresultat för praktiskt hälsofrämjande arbete kritiskt.
De specifika frågeställningarna var:
• Vilket är sambandet mellan information om kost och motion och övervikt bland nyanlända irakiska migranter? Vilken roll spelar utbildningsnivå för detta samband?
• Hur ser sambanden ut mellan ekonomisk kris, bostadsproblem, upplevd diskriminering och nedsatt psykiskt välbefinnande bland nyanlända irakiska migranter? Hur påverkar socialt kapital (socialt deltagande och tillit) eventuella samband?
• Vilka effekter har internationella hälsokommunikatörers arbete på nyanlända irakiers självrapporterade hälsa, otillfredsställda vårdbehov, sociala kapital och informationsbehov? Hur påverkar socialt kapital och utbildningsnivå eventuella effekter?
• Vilken betydelse har socialt deltagande för psykiskt välbefinnande bland flyktingar från Mellanöstern?

Metoder och material
En omfattande hälsoenkät översatt till arabiska skickades per post till nyanlända irakiska migranter i maj 2008, och svarsfrekvensen var 51%. En uppföljande enkät sändes ut i maj 2010. För artiklarna I och II användes data från den första enkäten, och för artikel III användes data från båda enkäterna. För artikel IV genomfördes djupintervjuer med fem män och fem kvinnor i olika åldrar, som kommit till Sverige som flyktingar från Mellanöstern.
Data i artiklarna I-III analyserades med hjälp av statistiska signifikanstest och med multivariata logistiska regressionsanalyser. Analysmetoden i artikel IV var manifest och latent kvalitativ innehållsanalys.

Resultat
Artikel I visade att övervikt och fetma var betydande folkhälsoproblem bland nyanlända irakier. Självrapporterad brist på information om kost och motion hade samband med övervikt, även efter hänsyn tagen till ålder, kön och utbildningsnivå. Dessa samband påverkades av utbildningsnivå, så att sambanden var tydligare bland dem som hade hög utbildningsnivå.
I artikel II visade resultaten att ekonomisk kris, bostadsproblem och upplevd diskriminering hade samband med nedsatt psykiskt välbefinnande, oberoende av varandra, även efter att ålder, kön och utbildningsnivå tagits i beaktande. Resultaten visade också att högt socialt deltagande och hög tillit till andra i viss mån kunde lindra effekterna av dessa riskfaktorer för psykisk hälsa.
Resultaten av analyserna i artikel III visade att gruppen som blivit exponerad för IHK:s arbete upplevde sig mer informerade om kost och motion än före exponeringen, jämfört med gruppen som inte blivit exponerade för IHK:s arbete. Båda grupperna upplevde sig mer informerade om tandhälsa, och det fanns en tendens till att båda grupperna rapporterade färre otillfredsställda vårdbehov vid det andra mättillfället jämfört med det första. Inga andra statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna och mellan mättillfällena. Socialt deltagande, tillit till andra och utbildningsnivå påverkade inte sambandet mellan IHK:s arbete och att ha fått mer information om kost och motion.
I artikel IV presenterades fem analytiska kategorier: Att starta i ett socialt vakuum kanske oundvikligt; Familjerelationer som stöd eller börda; Att ta egna initiativ är krävande; Att upprätthålla interaktion med andra har ett pris; och Att odla nya rötter tar tid. Ett övergripande tema identifierades också i analysen: Socialt deltagande hjälper dig att klara av förtvivlan och ger dig hopp för stabilitet.

Diskussion
Avhandlingen visar att information om hälsa och levnadsvanor inte är tillräckligt för att förbättra hälsan bland nyanlända invandrare. De visar också att sociala och ekonomiska faktorer spelar en viktig roll i skapandet av hälsa och ohälsa, samt i att förstärka eller försvaga effekten av olika riskfaktorer för ohälsa. Vidare visar den att socialt deltagande är en viktig hälsofrämjande faktor för psykiskt välbefinnande under den första tiden i Sverige bland nyanlända flyktingar.
Föreslagna konsekvenser av dessa resultat för praktiskt hälsofrämjande arbete, t.ex. för IHK:s verksamhet, är att det är viktigt att arbeta systematiskt och teoribaserat med planering, genomförande och utvärdering av insatser för att komma till rätta med ojämlikheten i hälsa mellan migrant- och flyktinggrupper och den övriga befolkningen. Varje målgrupp är unik och deras sociala och ekonomiska livsvillkor påverkar deras hälsa i hög grad, och dessa faktorer bör därför alltid beaktas i insatser. IHK har ingen uttalad teoretisk bas för sitt arbete, men av arbetet att döma bygger det på ett antagande om att kunskapsöverföring leder till förändrade attityder och sedan även till förändrade hälsorelaterade beteenden. Det kan vara värdefullt att tillämpa en mer utvecklad teori för att bättre förstå olika faser i en beteendeförändringsprocess, och faktorer som påverkar den, för att optimalt kunna bygga upp stödjande funktioner kring detta. I centrala dokument om hälsofrämjande arbete (t.ex. Världshälsoorganisationens Ottawamanifest för hälsofrämjande arbete), och i forskning om hälsofrämjande arbete betonas alltid målgruppens delaktighet. Därför rekommenderas arbetssätt som stärker målgruppens eget inflytande över faktorer som påverkar dess hälsa, t.ex. insatser i närsamhället. Att skapa möjligheter för en målgrupp at öka sitt sociala deltagande i t.ex. frivilligorganisationer kan stärka deras nätverk och tillit till andra människor, även utanför den egna gruppen. Detta kan ge tillgång till mer socialt stöd och till information om t.ex. arbetstillfällen, och således på sikt leda till bättre hälsa.

Slutsatser
Såväl forskning som praktik inom hälsofrämjande arbete bland migranter och flyktingar bör fokusera mer på hälsans sociala determinanter än på etnisk och kulturell bakgrund. Det finns stora hälsorelaterade behov särskilt bland flyktingar. Information är inte tillräckligt för att komma till rätta med dessa problem, utan insatser bör stärka individers och gruppers aktiva deltagande i närsamhället och deras möjligheter att utöva inflytande över faktorer som påverkar deras hälsa.
Short titleExploring the potential of health promotion
StatusFinished
Effective start/end date2009/11/012016/06/09

Participants