Miljöeffekter på rekrytering av piscivor fisk

Project: ResearchIndividual research project

Description

Våra sjöekosystem är ständigt utsatta för en rad olika miljöhot som var och en kan ha stora konsekvenser för deras funktion som naturliga ekosystem men även för hur vi människor kan använda sjöar som resurser, tex dricksvatten, kommersiellt fiske och rekreation. Eutrofiering har länge varit ett av de största hoten och nya rapporter menar att detta kommer att accelerera pga klimatförändringen. Temperaturregimen i sjöarna påverkas naturligtvis också och långtidssserier från sjöar visar att islossning nu sker tidigare och att årstidsdynamiken hos många organismer störts. Ett flertal hot tornar alltså upp sig mot horisonten i skuggan av klimatförändringarna och alla har var för sig potential att allvarligt påverka våra naturliga sjöekosystem. Allvarligast är dock att temperaturförändringar kommer att samverka med eutrofiering och ge komplexa synergieffekter som är svåra att förutsäga. Det är alltså av yttersta vikt att öka vår kunskap om hur dessa miljöhot kommer att påverka våra sjöekosystem, var för sig, men framförallt tillsammans.

Forskning och praktiskt miljöarbete har under de senaste decennierna alltmer tydligt visat på rovfiskens centrala roll i sjöars födovävar. Genom en mycket stark påverkan ner i födokedjorna kan rovfiskarna styra hela ekosystemets struktur och dynamik. Det är därför nödvändigt att fokusera på hur miljöhoten påverkar rovfiskpopulationernas dynamik. Det viktigaste stadiet i rovfiskars livshistoria är larv- och juvenilperioden som ofta är en flaskhals för fiskpopulationerna. Hög mortalitet här kan förhindra utveckling av starka åldersklasser och därmed påverka populationernas rekrytering, fisksamhällets sammansättning och hela ekosystemetsdynamik. Hög tillväxt under den denna period medför att juvenilerna snabbt kan övergå till att konsumera större, mer profitabla byten och att risken att falla offer för rovfiskar minskar. Tillväxten styrs framför allt av temperatur och födotillgång. Den relative födotillgången avgörs av den så kallade "encounter rate" d.v.s. hur ofta fisken påträffar ett byte. Encounter rate påverkas av det s.k. reaktionsavståndet som i sin tur påverkas av grumlighet i vattnet. Miljöförändringar som påverkar temperatur och grumlighet och vattenfärg kommer därför att ha en avgörande betydelse för juvenila fiskars tillväxthastighet. I det här projektet avser jag att studera hur dessa faktorer ensamt och i samverkan påverkar rekryteringsframgången hos juvenila individer hos två av våra absolut viktigaste rovfiskar, gädda och gös. I en serie experiment och mesocosm-studier kommer jag att manipulera temperatur och alggrumling och undersöka hur detta påverkar juvenila fiskars födointag och tillväxt. Resultaten kommer att användas för att utveckla en modell där vi kan prediktera hur de klimatförändringar som förväntas enligt de aktuella prognoserna påverkar rekryteringsprocessen hos juvenila fiskar. Resultaten från projektet kommer allstå att ge:

En mekanistisk förståelse för hur miljöförändringar påverkar rekrytering hos juvenil fisk
En modell som kan användas för att prediktera hur framtida miljöförändringar påverkar fiskrekrytering och därmed sjöekosystemens struktur och funktion
Utveckling av management-strategier för att motverka negativa effekter av miljöförändringar.
Den exakta designen av de olika strategierna är naturligtvis beroende av våra resultat men bör inkludera strategier för att gynna rekrytering av rovfisk, utökning och effektivisering av biomanipulation, utsättning av arter som inte påverkas eller t.o.m. gynnas av miljöförändringar, mm. De omedelbara användarna för detta projekt är vattenadministratörer inom lokala (kommuner och fiskevårdsförbund), regionala (länstyrelser) och nationella organ (Vattenadminstrationen). Vi har sedan många år haft ett mycket aktivt samarbete inom olika projekt med kommuner och länsstyrelser i hela södra Sverige och har därmed ett stort och aktivt nätverk av användare. Vi har också samarbetat sedan lång tid med olika biomanipulationsprojekt där våra grundforskningsresultat omsatts i praktiskt miljöarbete. Resultaten kommer dels att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och dels i populärvetenskapliga artiklar. Vi har genom åren även regelbundet kommunicerat våra resultat genom press, radio och TV.


StatusActive
Effective start/end date2017/01/012020/12/31

Participants