Resourcification - Theme, Pufendorf IAS

Project: NetworkInterdisciplinary research

Research areas and keywords

UKÄ subject classification

  • Human Geography
  • Business Administration
  • Economic History
  • Social Sciences Interdisciplinary
  • Environmental Sciences
  • Ecology
  • Genetics

Keywords

Description

Theme at the Pufendorf Institute for Advanced Studies

Layman's description

In a world of nearly 10 billion people, competition for the conditions of life and wealth can only accelerate. Our contention is that with such increasing competition, people and organizations will turn an increasing amount of material as well as immaterial things into resources – a process that we label resourcification. This will have major consequences for social and natural worlds. To contribute to an understanding of the nature and scope of these consequences, the theme investigates processes of defining, producing, exploiting, utilising, managing and stewarding resources.
Resourcification is a complex process that includes social, symbolic, political and economic dimensions. It is not another term for processes of economisation such as commodification and marketisation – even if each of these can be part of it. The term is used to make explicit that things are not turned into resources by themselves, nor are they turned into resources randomly. Resourcification implies intricate social processes. Resources are literally produced, and resourcification as a concept intends to provide an understanding of how, where, when, and for whom this production happens, thus creating a novel platform for a social critique of the evolution of the current economic, social and environmental order. For example, resourcification intends to go beyond the observation that common-pool resources such as ecosystem services are increasingly being privatised and enclosed; it aims at explaining why such a development is possible, how it happens, and who gets to lose or benefit from it.

Processes of resourcification are poorly explored. A resource is commonly understood as something having an a priori potential waiting for someone to utilise. Yet, nothing is valuable in and of itself in a social system. All things need to go through a situated process of valuation to gain value, highlighting the politics of value and of valuation. Consequently, resourcification processes depend on specific ways of valuing what is to be considered a resource.

Resourcification is a way to shift attention from essentialist queries about the nature of resources to a practical understanding of the social processes where things are turned into resources. We argue that the time is ripe to open up a field of Resourcification Studies to vitalise critical discourse and practice on social-environmental interaction, thereby finding new approaches to analyse societies that seem genuinely unable to engage in profound change and renew themselves to meet the challenges of the Anthropocene.

The theme is structured around an interdisciplinary case selection according to relevant and ongoing processes of resourcification: Waste, The Precariat and The Convention on Biological Diversity. Each case reflects the complexity of social, economic and environmental dimensions of sustainability, although with different aspects for each case.

Participating faculties: The Faculty of Social Sciences, The Faculty of Science, The School of Economics and Management


In en värld med nästan 10 miljarder människor kommer konkurrensen om möjligheterna till liv och välstånd att öka. Vårt antagande är att i denna konkurrens kommer allt fler såväl materiella som immateriella saker att betraktas som resurser – en process vi kallar resursifiering. Temat kommer att undersöka hur resurser definieras, produceras, utnyttjas, används, hanteras och tas om hand.
Resursifiering är inte ett annat ord för ekonomiseringsprocesser som kommodifiering eller marknadsskapande, även om dessa mycket väl kan ingå. Resursifiering handlar snarare om att resurser inte skapar sig själva, och att de inte skapas slumpmässigt. Resurser är bokstavligt talat producerade, och temat undersöker hur, var, när och för vem denna produktion sker. Målet är att bygga en ny plattform för social kritik av relationen mellan samhälle och miljö. Exempelvis siktar temat på att gå längre än att notera att allmännyttiga resurser som ekosystemtjänster i ökande utsträckning inhängnas och privatiseras; vi vill också diskutera vad som möjliggör en sådan utveckling, hur det sker och vem som vinner respektive förlorar på detta.
Resursifiering är ett sätt att skifta perspektiv från diskussioner om resursers essens till en praktisk förståelse av de sociala processer som producerar resurser. Vårt argument är att tiden är mogen för att öppna upp ett forskningsfältet resourcification studies för att hitta nya sätt att analysera samhällssystem som verkar genuint oförmögna till genomgripande förändringar för att möta de utmaningar Antropocen innebär.
Temat är organiserat kring ett interdisciplinärt urval fall som exemplifierar pågående och konsekvensrika resursifieringsprocesser: avfall, prekariatet och konventionen om biologisk mångfald. Vart och ett av fallen speglar komplexiteten i hållbarhetens sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, men med olika fokus.
Medverkande fakulteter: Samhällsvetenskap, Naturvetenskap och Ekonomihögskolan.
StatusActive
Effective start/end date2019/09/032020/05/05

Participants