Skolsegregationsprojektet/Valet till gymnasieskolan i Stockholmsregionen 1980, finansiär: Skolöverstyrelsen/Stockholms läns landsting.

Project: Research

Research areas and keywords

Keywords

Description

Skolsegregationsprojektet var ett nioårigt forskningsprojet vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, där en årskull elever (drygt 4000 st.) följdes genom hela grundskolan från 1972-1981. Projektet kontaktades 1981 av Stockholms läns landstings Regionplanekontor som erbjöd samarbete kring en studie av valet till gymnasieskolan i Stockholmsregionen, närmare bestämt av drygt 18.000 elevers val till gymnasiet i Storstockholms gymnasieregion . Anders Persson genomförde undersökningen och resultat har rapporterats i en rapport och ett antologibidrag (se länkar nedan). I det följande återges huvuddragen i dessa två texter.
Det fria valet inom utbildningssammanhang går i huvudsak ut på att den enskilde individen har att göra ett val av utbildning och yrke. Individen ses som ett subjekt. I någon mening är föreställningen om ett fritt val riktig, nämligen i den begränsade meningen att individen faktiskt gör ett val, t.ex. i övergången från grund- till gymnasieskola. Om det däremot kan påvisas att valet i väsentliga delar påverkas av sociala eller andra faktorer som enskilda individer inte kan sätta sig över, bli föreställningen om det fria valet en grovt missvisande beskrivning av valsituationen. Då vi vet att sådan påverkan förekommer, finns det anledning att tala om att det finns en individuell självsortering i den svenska skolan. Denna underlättas av att skolan ställer olika instrument - t.ex. betyg och studie- och yrkesvägledning - till förfogande, vilka gör att skolan i de allra flesta fall inte behöver befatta sig med utförandet av själva valet. Kjell Härnqvist har påpekat att framgången för "det fria valet" vilar på det faktum att resultatet av självsorteringen jämfört med en tvångsmässig "skolsortering" väsentligen blir detsamma.
Valet till gymnasieskolan kan sägas vara ett mått på hur eleven mot bakgrund av sin tidigare skolsituation - uttryckt i skolans förment objektiva urvalsinstrument - bedömer sin position i skolan. Denna självsortering ändras inte på något avgörande sätt av själva antagningen i Storstockholms gymnasieregion våren1980. För att kunna se detta gjordes en indelning av de sökande eleverna på fem olika bostadsområdestyper med utgångspunkt i Folk- och bostadsräkningens yrkesklassificering. Bostadområdestyp 1 domineras av hushåll där familjens huvudförsörjare har akademiska yrken, medan bostadsområdestyp 5 domineras av arbetaryrken och områdena däremellan utgör olika blandningar. Resultatet blev att 67 % av eleverna från områdestyp 1 antogs till 3-4-åriga teoretiska gymnasielinjer, medan andelarna för områdestyp 3 var 46 % och 33 % i områdestyp 5. För de praktiska linjerna blev andelarna 16, 32 och 43 %. Mot bakgrund av detta kan det konstateras att grundskolan reproducerar utbildnings- och yrkespositioner. Men reproduktionen sker inte förutsättningslöst, utan så att relationen mellan olika sociala grupper förblir i stort sett oförändrad.
I linje med resultaten i Stockholmsundersökningen fanns det fog för att beskriva valet till gymnasieskolan som det bekräftande valet snarare än "det fria valet". Det val som görs är fritt i den bemärkelsen att individen kan välja vilken gymnasielinje som helst. Om individen däremot kalkylerar med chanserna för att också antas - vilket de flesta gör - blir valet snarare en bekräftelse av en individs tidigare skolsituation. Även om det är känt att föreställningen om "det fria valet" är missvisande, är den djupt rotad i skolvärlden. Detta beror inte minst på att föreställningen medverkar till att dölja - alternativt rättfärdiga - skolans bidrag till sorteringen av elever i ett klassamhälle.
StatusFinished
Effective start/end date1981/10/011982/06/30

Participants

Related research output

Anders Persson, 1983, De gemensamma åren - en studie av segregation och särbehandling i grundskolan. Andersson, B., Arnman, G. & Jönsson, I. (eds.). Sociologiska institutionen, Lunds universitet, p. 56-71

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceedingBook chapter

Anders Persson, 1982, Stockholms läns landsting. 123 p. (Regionplanekontoret; vol. 1982:4)

Research output: Book/ReportReport

View all (2)