ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceedingBook chapter

Standard

ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. / Dahlstrand, Karl.

Festskrift till Håkan Hydén. ed. / Karl Dahlstrand; Reza Banakar; Lotti Ryberg Welander . Lund : Juristförlaget i Lund, 2018. p. 121-147.

Research output: Chapter in Book/Report/Conference proceedingBook chapter

Harvard

Dahlstrand, K 2018, ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. in K Dahlstrand, R Banakar & L Ryberg Welander (eds), Festskrift till Håkan Hydén. Juristförlaget i Lund, Lund, pp. 121-147.

APA

Dahlstrand, K. (2018). ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. In K. Dahlstrand, R. Banakar, & L. Ryberg Welander (Eds.), Festskrift till Håkan Hydén (pp. 121-147). Lund: Juristförlaget i Lund.

CBE

Dahlstrand K. 2018. ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. Dahlstrand K, Banakar R, Ryberg Welander L, editors. In Festskrift till Håkan Hydén. Lund: Juristförlaget i Lund. pp. 121-147.

MLA

Dahlstrand, Karl "ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK"., Dahlstrand, Karl Banakar, Reza Ryberg Welander , Lotti (editors). Festskrift till Håkan Hydén. Chapter 8, Lund: Juristförlaget i Lund. 2018, 121-147.

Vancouver

Dahlstrand K. ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. In Dahlstrand K, Banakar R, Ryberg Welander L, editors, Festskrift till Håkan Hydén. Lund: Juristförlaget i Lund. 2018. p. 121-147

Author

Dahlstrand, Karl. / ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK. Festskrift till Håkan Hydén. editor / Karl Dahlstrand ; Reza Banakar ; Lotti Ryberg Welander . Lund : Juristförlaget i Lund, 2018. pp. 121-147

RIS

TY - CHAP

T1 - ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK

AU - Dahlstrand, Karl

N1 - U Andersson, Hans (ord) eller hennes. En könsteoretisk analys av straffrättsligt skydd mot sexuella övergrepp (Malmö, Bokbox, 2004). R Andersson och R., Nilsson, Svensk Kriminalpolitik (Malmö, Liber, 2017). R Andersson, Kriminalpolitikens väsen (Stockholm, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet, 2002). E Backman, ”Om den borgerliga straffrättsvetenskapens utveckling” (1979) Retfaerd, 5. A Barron, ”(Legal) reason and its ’others’: recent developments in legal theory” i J Penner, E Schiff, R Nobles (red), Jurisprudence and legal theory: Commentary and materials (London, Butterworths, 2002). H Belfrage, ”Nymoralismen i svensk straffrättsdebatt” (1986) Tidskrift för rättssociologi, 2. I Bergman, Laterna Magica (Stockholm, Norstedts, 1987). M Bertilsson, ”Inledning”, i M Bertilsson (red), Rätten i förvandling (Stockholm, Nerenius & Santérus, 1995). M Bladini, I Objektivitetens sken (Göteborg, Makadam, 2013). M-P Boëthius, Skylla sig själv (Stockholm, Liber, 1976). U V Bondeson, Fången i fångsamhället (Stockholm, Norstedts, 1974). Brå 1977:7 Nytt straffsystem. Idéer och förslag. L Brännström, Förrättsligande (Malmö, Bokbox, 2009). N Christie, Tvangsarbeid og alkoholbruk (Oslo, Univforl, 1960). A Christensen, ”Rätten i ett samhälle under förändring” i S Strömholm (red), Svensk rättsvetenskap 1947-1997 (Stockholm, Norstedts, 1997). M Cronberg, ”Från målsägande till brottsoffer” i E Bergenlöv, M Cronberg, E Österberg (red), Offer för brott (Lund, Nordic Academic Press, 2002). M Cronberg, ”Lag moral och samhällsdiskurs” i E Bergenlöv, M Cronberg, E Österberg (red), Offer för brott (Lund, Nordic Academic Press, 2002). K Dahlstrand, Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av brottsoffrens kränkningsersättning (Lund, Lund Studies in Sociology of Law, 2012). M Deflem, Sociology of law: Visions of a scholarly tradition (Cambridge, Cambridge University Press, 2008). G Elwin, S Heckscher, A Nelson, Den första stenen (Stockholm, Tiden, 1971). T Enarsson, Brottsoffer i rättskedjan (Uppsala, Iustus, 2013). L D Eriksson, (red), Varning för vård: En bok om frihetsberövande, vårdanstalter och vårdideologi (Helsingfors, Söderström, 1967). L M Friedman, ”Is There a Modern Legal Culture?” (1994) Ratio Juris, 2. M Forsman, Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn (Umeå, Umeå Universitet, 2013). H Gustafsson, Rättens polyvalens (Lund, Lund Studies in Sociology of Law, 2002). Å Gunnarsson, E-M Svensson, Genusrättsvetenskap (Lund, Studentlitteratur, 2009). G Habermas, Between facts and norms (Cambridge, Mit Press, 1998). R Hauge, Straffens begrunnelser (Oslo, Universitetsförlaget, 1996). J Hellner, ”Värderingar i skadeståndsrätten” i Festskrift till Ekelöf (Stockholm, Norstedt, 1972). R Henricson, H Hydén, L Lindgren, K Widerberg, Likhet inför lagen (Lund, Juridiska föreningen i Lund, 1976). H Hydén, Rättssociologi som rättsvetenskap (Lund, Studentlitteratur, 2002). H Hydén, E Anderberg, ”Rätten i förvandling” i M Bertilsson (red), Rätten i förvandling (Stockholm, Nerenius & Santérus, 1995). H Hydén, Rättsregler. En introduktion till juridiken (Lund, Studentlitteratur, 1977). S Häthén, Straffvetenskap och kriminalpolitik (Lund, Lund Studies in Legal History, 1990). M Höjer Wendt, Rädslans politik (Malmö, Liber 2002). N Jareborg, J Zila, Straffrättens påföljdslära (Stockholm, Norstedts juridik, 2010). S Johansson, Rätt, makt och institutionell förändring (Lund, Lund Studies in Sociology of Law, 2011). S Johansson, ”Juridifiering som institutionell förändring. Om mötet mellan straffrätt och socialrätt vid interorganisatorisk samverkan” (2011) Retfærd, 4. M S Kimmel, ”Gender Symmetry in Domestic Violence A Substantive and Methodological Research Review” (2002) Violence Against Women, 11. M Leijonhufvud, S Wennberg, Straffansvar (Stockholm, Norstedts juridik, 2009). L Lenke, ”Strafftänkande, nyklassicism och human rights-ideoloin” (1990) Retfaerd, 13. C Lernestedt, Dit och tillbaka igen (Uppsala, Iustus, 2010). T Lindholm, ”Fördomar och diskriminering – klassiska problem i modern skepnad” (2005) i C Diesen, C Lernestedt, C Lindholm, T Pettersson (red), Likhet inför lagen (Stockholm, Natur & kultur, 2005). K Å Modéer, ”Åt helvete med harmonin!” i K Å Modéer, M Sunnqvist (red), 1968 och därefter (Köpenhamn, Museum Tusculanums Forlag, 2010). K Å Modéer, Juristernas nära förflutna. Rättskulturer i förändring (Stockholm, Santérus, 2009). G Nilsson, Könsmakt eller häxjakt? Antagonistiska föreställningar om mäns våld mot kvinnor (Lund, Lunds universitet, 2009). H Nestius, (red), Behandling som straff: 23 debattinlägg om nordisk kriminalpolitik (Uppsala, Föreningen Verdandi, 1969). A Ross, ”Om tillregnelighed” (1973) Tidsskrift för Rettsvitenskap, 86. J Sarnecki, Introduktion till kriminologi (Lund, Studentlitteratur, 2009). M Schultz, Kausalitet. Studier i skadeståndsrättslig argumentation (Stockholm, Jure, 2007). SOU 1995:91, Ett reformerat straffsystem. SOU 1986:14, Påföljd för brott. SOU 1982:61, Våldtäkt och andra sexuella övergrepp. SOU 1981:64, Våldtäkt. En kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrottet. SOU 1976:9, Sexuella övergrepp: Förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott avgivet av sexualbrottsutredningen. SOU 1974:59, Sexual och samlevnadsundervisning. SOU 1969:58, Rättssociologisk undersökning av skadeståndsrätten. P Stjernquist, ”Rättssociologins introducering i Sverige” i H Hydén (red), Rättssociologi – då och nu (Lund, Lund Studies in Sociology of Law, 1997). H Tham, ”Brottsoffrets uppkomst och framtid” i M Åkerström, I Sahlin (red), Det motspänstiga offret (Lund, Studentlitteratur, 2001). T Teubner, Substantive and Reflexive Elements in Modern Law (Florence, European University Institute, 1982). P O Träskman, ”Mot den stora nya lagen” (1979) Retfaerd, 5. D Victor, ”1968 och ’den nya Uppsalaskolan’” i K Å Modéer, M Sunnqvist (red), 1968 och därefter (Köpenhamn, Museum Tusculanums Forlag, 2010). D Victor, ”Rättsmedvetande och straffvärde” i Det 29:e nordiska juristmötet. Stockholm den 19-21 augusti 1981 (1981). S Wennberg, Introduktion till straffrätten (Stockholm, Norstedts juridik, 2008). L Westerhäll, Kvinnor och rätt: översikt över de viktigare sambanden mellan kvinnokön och rättsregler (Liber, Stockholm, 1979). K Widerberg, Kvinnors rättsliga ställning och sociala ställning i Sverige 1750-1976 (Lund, Lunds universitet, 1978). K Widerberg, ”Familjerätten under kapitalismen – det svenska exemplet” (1979) Retfærd, nr 1.

PY - 2018

Y1 - 2018

N2 - Kapitlet beskriver hur kritiken mot den straffrättsliga behandlingstanken formulerades av dåtidens radikala jurister och hur feministisk kritik mot av- och nedkriminalisingar på sexualbrottsområdet kom att forma ett kriminalpolitiskt perspektivskifte. Utgångspunkten är att 1970-talet utgör en kriminalpolitisk vändpunkt och att det därför är viktigt att återkommande reanalysera genom närläsningar av de centrala texterna för att förstå dagens situation. Den moderna svenska välfärdsstaten hade långtgående ambitioner att bryta med den traditionella straffrättens logik. I dess ställe presenterades radikala program som ville komma åt orsaken till kriminaliteten genom ett brett spektra av åtgärder. Varför övergavs denna proaktiva och sociala hållning som intuitivt kan upplevas som mer rättvis och effektiv och varför har istället kränkningsbegreppet blivit så centralt? Kapitlet är skriven utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och knyter an främst till verk av Håkan Hydén och Hydéns beskrivning av spänningen mellan välfärdsrättens materiella innehåll med avvägningsnormer i centrum och den traditionella juridikens normrationella logik med pliktnormer i centrum.

AB - Kapitlet beskriver hur kritiken mot den straffrättsliga behandlingstanken formulerades av dåtidens radikala jurister och hur feministisk kritik mot av- och nedkriminalisingar på sexualbrottsområdet kom att forma ett kriminalpolitiskt perspektivskifte. Utgångspunkten är att 1970-talet utgör en kriminalpolitisk vändpunkt och att det därför är viktigt att återkommande reanalysera genom närläsningar av de centrala texterna för att förstå dagens situation. Den moderna svenska välfärdsstaten hade långtgående ambitioner att bryta med den traditionella straffrättens logik. I dess ställe presenterades radikala program som ville komma åt orsaken till kriminaliteten genom ett brett spektra av åtgärder. Varför övergavs denna proaktiva och sociala hållning som intuitivt kan upplevas som mer rättvis och effektiv och varför har istället kränkningsbegreppet blivit så centralt? Kapitlet är skriven utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och knyter an främst till verk av Håkan Hydén och Hydéns beskrivning av spänningen mellan välfärdsrättens materiella innehåll med avvägningsnormer i centrum och den traditionella juridikens normrationella logik med pliktnormer i centrum.

KW - Kriminalpolitik

KW - Rättssociologi

KW - Brottsoffer

KW - Kränkning

KW - Håkan Hydén

KW - Rättssäkerhet

KW - Straffrätt

KW - Sexualbrott

KW - 1970-talet

UR - https://juristforlaget.bokorder.se/en-US/article/3585/festskrift-till-hakan-hyden

M3 - Kapitel samlingsverk

SN - 9789154405756

SP - 121

EP - 147

BT - Festskrift till Håkan Hydén

A2 - Dahlstrand, Karl

A2 - Banakar, Reza

A2 - Ryberg Welander , Lotti

PB - Juristförlaget i Lund

CY - Lund

ER -