Den svenska modellen i en oviss tid: Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad

Research output: Book/ReportReport

Abstract

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att en hög andel löntagare är med i facket. Därför är facklig organisering inte bara viktig för fackförbunden och för de enskilda medlemmarna, utan också för samhället i stort. Denna skrift är tänkt att utgöra ett referensverk med en stor mängd statistik om facklig organisering på svensk arbetsmarknad och analyser av utvecklingen över tid. Bland annat redovisas den fackliga organisationsgradens utveckling till och med år 2019 samt arbetsgivarnas organisationsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad (till och med år 2018). Vidare behandlas medlemsutvecklingen i ett antal LO-, TCO- och Saco-förbund under åren 2006–2019, liksom de 35 största fackförbunden i Sverige och de tre fackliga centralorganisationernas andelar av de fackanslutna löntagarna sedan 1950. De senaste dryga tio åren har flera dramatiska förändringar skett och det övergripande mönstret är en kraftig tillbakagång för fackföreningsrörelsen när det gäller såväl antalet som andelen medlemmar. Men den negativa utvecklingen har planat ut på senare år och rymmer dessutom stora variationer mellan förbund, sektorer och löntagargrupper. Trots nedgången är ändå sju av tio löntagare fackanslutna i Sverige (endast Island har en högre andel anslutna). Vidare redovisas specialbeställd SCB-statistik om organisationsgradens utveckling hos utrikes/inrikes födda och i en rad arbetar- och tjänstemannayrken. Dessutom analyseras skillnader i facklig anslutning mellan olika kommuner och län. Några av de analyser som ingår i skriften gäller sentida trender kring den svenska arbetsmarknadsmodellen, såsom varför tjänstemännens organisationsgrad utvecklats mer positivt än arbetarnas, och utrikes föddas mer negativt än inrikes föddas. Här diskuteras också de branscher som är särskilt svåra att organisera fackligt och där kollektivavtalens täckningsgrad är låg. Skriften innehåller även två prognoser för den fackliga organisationsgradens utveckling fram till 2024 respektive 2029. De bygger på att den nedgång av såväl arbetarnas som tjänstemännens fackliga anslutning som skett sedan 2016 fortsätter i oförminskad takt. Som alla prognoser rymmer de stora osäkerheter, exempelvis om den ekonomiska konjunkturen vänder nedåt kraftigt, vilket den gjorde från mars 2020 med anledning av åtgärderna för att förhindra spridningen av covid-19. Slutligen diskuteras den svenska modellens framtid med tanke på den fackliga organisationsgradens nedgång, särskilt hos den växande andelen utrikes födda på arbetsmarknaden. Här behandlas också de problem som finns i vissa branscher när det gäller kollektivavtalens täckningsgrad, exploatering av arbetskraft och osund konkurrens.

Details

Authors
Organisations
External organisations
  • Arena Idé
Research areas and keywords

Subject classification (UKÄ) – MANDATORY

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Keywords

Original languageSwedish
Place of PublicationStockholm
PublisherArena Idé
Number of pages188
ISBN (Print)978-91-985542-5-0
Publication statusPublished - 2020 Jun 7
Publication categoryResearch

Publication series

NameArbetsliv och inflytande
PublisherArena Idé

Total downloads

No data available

Related research output

Anders Kjellberg, 2020 Jun 12. 28 p.

Research output: Contribution to conferenceOther

Bender, G. & Anders Kjellberg, 2020 Apr 29, Arbetet.

Research output: Contribution to specialist publication or newspaperNewspaper article

View all (5)

Related projects

Anders Kjellberg & German Bender

2019/01/012020/12/31

Project: Research

View all (1)