En människas uttryck. Studier i Hans Ruins självbiografiska essäistik

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Bibtex

@phdthesis{0752334c878a44bcb78c161644f8ff5e,
title = "En m{\"a}nniskas uttryck. Studier i Hans Ruins sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}istik",
abstract = "Popular Abstract in Swedish I den f{\"o}rsta avhandlingen p{\aa} svenska om den finlandssvenske estetikern, filosofen och f{\"o}rfattaren Hans Ruin (1891–1980) f{\"o}renas ett intresse f{\"o}r det litter{\"a}ra uttrycket med ett intresse f{\"o}r m{\"a}nniskan bakom orden. Litteraturen som m{\"a}nskligt dokument, som sp{\aa}ret efter en m{\"a}nniska, och dess funktion som {\"o}verbringare av erfarenheter och insikter st{\aa}r i centrum f{\"o}r framst{\"a}llningen. Avhandlingens titel, En m{\"a}nniskas uttryck, visar p{\aa} denna syntes mellan litter{\"a}rt och m{\"a}nskligt. Avhandlingens undertitel, Studier i Hans Ruins sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}istik, visar att det {\"a}r i Ruins sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}istik som den har sin bas, s{\"a}rskilt viktiga {\"a}r de b{\aa}da sj{\"a}lvbiografiska verken Rummet med de fyra f{\"o}nstren (1940) och Hem till sommaren (1960). I avhandlingens f{\"o}rsta kapitel, ”Inledning”, presenteras och diskuteras de teoretiska utg{\aa}ngspunkterna f{\"o}r unders{\"o}kningen. En viktig utg{\aa}ngspunkt {\"a}r den kunskap om tolkningar som finns samlad inom den hermeneutiska traditionen. En annan viktig f{\"o}ruts{\"a}ttning {\"a}r tilltron till den litter{\"a}ra texten som k{\"a}lla till kunskap om f{\"o}rfattaren. I det f{\"o}rsta kapitlet presenteras ocks{\aa} den viktigaste litter{\"a}ra uttrycksformen i Ruins f{\"o}rfattarskap – den sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}n. Tillsammans med idyllgenren {\"a}r den sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}n den viktigaste genren som behandlas i avhandlingen. Den fr{\"a}msta kunskapen om Hans Ruins liv har vi genom hans sj{\"a}lvbiografiska texter. F{\"o}r att ge en mer oberoende bild av hans liv anv{\"a}nder jag i det andra kapitlet, ”Hans Ruins biografi”, enbart externa k{\"a}llor. I avhandlingens tredje kapitel presenteras grunddragen i Hans Ruins estetik. Boken Det sk{\"o}nas f{\"o}rvandlingar (1962) som han betraktade som sitt estetiska testamente, {\"a}r h{\"a}r en naturlig utg{\aa}ngspunkt. Tv{\aa} egenskaper st{\aa}r fram som s{\"a}rskilt signifikanta f{\"o}r Ruins estetik: konstens roll som f{\"o}rmedlare av k{\"a}nslor och konsten som en existentiell resurs i livet. Tv{\aa} tidiga l{\"a}rare och inspirat{\"o}rer som p{\aa}verkade Ruins syn p{\aa} livet och konsten var Hans Larsson och Yrj{\"o} Hirn. De f{\aa}r b{\aa}da en grundlig presentation i kapitlet, med tonvikt p{\aa} de omr{\aa}den d{\"a}r deras respektive betydelse f{\"o}r Ruin var st{\"o}rst. Ytterligare ett viktigt drag i Hans Ruins estetik {\"a}r det livsl{\aa}nga intresse han hade f{\"o}r nya konstn{\"a}rliga uttryck. Han s{\aa}g hur konsten hela tiden str{\"a}vade efter att er{\"o}vra nya omr{\aa}den, och att den konst som inte utvecklades f{\"o}rlorade sin f{\"o}rm{\aa}ga att engagera. Detta inneb{\"a}r dock inte att han motst{\aa}ndsl{\"o}st tog in allt det nya. Parallellt med hans intresse f{\"o}r det moderna fanns ocks{\aa} en skepsis. Detta visade sig bland annat i hans f{\"o}rh{\aa}llande tilll den finlandssvenska modernismen – en fr{\aa}n b{\"o}rjan avvaktande inst{\"a}llning byttes efterhand ut mot en st{\"o}rre {\"o}ppenhet mot den nya dikten. Efter emigrationen i Sverige verkade han n{\"a}rmast som en ambassad{\"o}r f{\"o}r den nya finlandssvenska litteraturen. I avhandlingens fj{\"a}rde kapitel, ”Dagboken – en k{\"a}lla i det litter{\"a}ra skapandet”, presenteras Hans Ruins dagbok och den viktiga roll den haft i f{\"o}rfattarskapet. I kapitlet studeras ing{\aa}ende hur Rummet med de fyra f{\"o}nstren v{\"a}xer fram. Det {\"a}r framf{\"o}rallt hans sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}istik som har sin bas i dagboken. N{\"a}r han mot slutet av sitt liv publicerade dagboksurvalet Uppbrott och {\aa}terkomst {\"a}r det d{\"a}rf{\"o}r l{\"a}tt att tro att dagboken d{\"a}rigenom var utt{\"o}md, men s{\aa} {\"a}r det inte. Hans dagbok {\"a}r n{\"a}mligen inte enbart en arbetsdagbok utan f{\"o}rtj{\"a}nar ocks{\aa} att studeras f{\"o}r sin egen skull. Den {\"o}verv{\"a}gande delen av den har aldrig tidigare publicerats. Bland dessa opublicerade texter finns n{\aa}gra av de mest drabbande som Ruin {\"o}verhuvudtaget har skrivit och som visar upp en mindre k{\"a}nd sida hos honom – tvivlet han hade p{\aa} sig sj{\"a}lv och sin f{\"o}rm{\aa}ga att skriva. I kapitlet ”I det finlandssvenska havsbandet” {\"a}r det s{\aa} dags att unders{\"o}ka vad Hans Ruins finlandssvenska bakgrund betytt f{\"o}r honom. Boken Ett land stiger fram kom ut 1941 och visade hur viktig hans finlandssvenska identitet var f{\"o}r honom. I boken skildrar han hur de finlandssvenska f{\"o}rfattarna tar sitt land i spr{\aa}klig besittning. Boken {\"a}r i f{\"o}rsta hand ett finlandssvenskt projekt, men ing{\aa}r ocks{\aa} i den unga nationens kamp f{\"o}r sin sj{\"a}lvst{\"a}ndighet. Sk{\"a}rg{\aa}rden bildar en sj{\"a}lvklar fond i mycket av det Ruin skrivit, inte minst i Rummet med de fyra f{\"o}nstren och Hem till sommaren. I kapitlet presenteras ocks{\aa} ett antal finlandssvenska f{\"o}rfattare som skildrar en liknande milj{\"o} som Ruin. Det g{\"a}ller f{\"o}rst och fr{\"a}mst de tidiga valfr{\"a}ndskaperna Petrus Nordmann och Gustav Alm, men ocks{\aa} hans kollegor och v{\"a}nner Jarl Hemmer och Runar Schildt. Ett s{\"a}rskilt tema, heml{\"a}ngtan, sk{\"a}rsk{\aa}das i kapitlets avslutning. Hans Ruins f{\"o}rsta sj{\"a}lvbiografiska verk Rummet med de fyra f{\"o}nstren, och d{\"a}rmed ocks{\aa} idyllgenren, st{\aa}r i centrum i kapitlet ”Idyll och apokalyps”. Efter att f{\"o}rst ha tecknat en bild av idyllen som litter{\"a}r genre, placeras Ruins verk in b{\aa}de i en allm{\"a}n genretradition och i en specifikt finlandssvensk. Bachtins begrepp ”platsens enhet” och Ellen Zetzel Lamberts tankar kring ”den pastorala elegin” {\"a}r h{\"a}r viktiga analysinstrument. Rummet med de fyra f{\"o}nstren kom ut 1940, som en p{\aa}minnelse om de v{\"a}rden som var p{\aa} v{\"a}g att f{\"o}rloras. Boken visar vilken betydelse platsen H{\"a}rlig{\"o} hade f{\"o}r honom. Kapitlet avslutas med en studie av Et in Arcadia ego-problematiken i Rummet med de fyra f{\"o}nstren. {\"A}ven p{\aa} H{\"a}rlig{\"o} finns d{\"o}den, men idyllen tillhandah{\aa}ller ett landskap d{\"a}r Ruin kan placera sin sorg {\"o}ver tillvarons f{\"o}rg{\"a}nglighet. I avhandlingens sjunde kapitel ”Nytt ljus {\"o}ver H{\"a}rlig{\"o}” behandlas Hans Ruins andra sj{\"a}lvbiografiska verk, Hem till sommaren. Det ljus som nu faller {\"o}ver H{\"a}rlig{\"o} {\"a}r inte l{\"a}ngre s{\aa} idylliskt. Hans Ruin ger en bild av en familj med starka sp{\"a}nningar och inte minst av sin egen kamp f{\"o}r att f{\"o}rena dessa b{\aa}da v{\"a}rldar i sin egen person. I en annan av de sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}erna i boken, ”Sn{\aa}lt ljus”, ber{\"a}ttar Ruin den tragiska historien om barndomsv{\"a}nnen Alfreds liv och f{\"o}r tidiga bortg{\aa}ng. Ess{\"a}n inneh{\aa}ller trots tragiken ett brett str{\aa}k av ljus och hoppfullhet. Detta ljus kommer fr{\aa}n en h{\"a}ndelse som han flera g{\aa}nger i sitt f{\"o}rfattarskap {\aa}terkom till och som p{\aa}verkade hela hans livssyn. Ruin f{\aa}r till uppgift att meddela Alfreds f{\"o}r{\"a}ldrar att deras son ligger f{\"o}r d{\"o}den. Fadern reagerar p{\aa} detta bud med att g{\aa} ut och visa de {\"a}ppeltr{\"a}d han {\"a}r i f{\"a}rd med att ympa. N{\aa}gra dagar senare d{\"o}r Alfred. ”Sn{\aa}lt ljus” {\"a}r en ber{\"a}ttelse om den lilla m{\"a}nniskans storhet, en ber{\"a}ttelse formad av livet sj{\"a}lvt. H{\"a}ndelsen var, med ett uttryck l{\aa}nat fr{\aa}n Mikael Enckell, en ”biografisk supernova” i Hans Ruins liv. I det sista kapitlet, ”Avslutning”, knyts avhandlingens tr{\aa}dar ihop. H{\"a}rlig{\"o}s roll som katalysator f{\"o}r den platsens prosa som Ruin skriver lyfts fram, liksom den finlandssvenska identitetens betydelse f{\"o}r honom. I Hans Ruins f{\"o}rfattarskap bryts impulser fr{\aa}n m{\aa}nga olika h{\aa}ll. Den breda utblicken grundlades tidigt med l{\aa}nga resor och vistelser i Europa och Sydamerika under fr{\"a}mst 1930- och 1940-talen. Han kom att spela en viktig roll under dessa {\aa}r som en av de ih{\"a}rdigaste f{\"o}rsvararna av de humanistiska v{\"a}rdena i Norden. Emigrationen till Sverige medf{\"o}rde att han p{\aa} n{\"a}ra h{\aa}ll fick ta del av ett svenskt kulturliv, och han blev sj{\"a}lv en naturlig del av detta kulturliv. M{\aa}nga av hans viktigaste b{\"o}cker kom ut under hans tid i Lund. H{\"a}r f{\"o}rvaras ocks{\aa} hans efterl{\"a}mnade papper, d{\"a}ribland dagboken som {\"a}r s{\aa} central f{\"o}r f{\"o}rst{\aa}elsen av hans f{\"o}rfattarskap. Idyllen spelar en viktig roll i min framst{\"a}llning och den fr{\"a}msta anledningen till detta {\"a}r att den ocks{\aa} gjorde det f{\"o}r Hans Ruin – b{\aa}de som litter{\"a}r genre och som livsstrategi. Hans Ruins sj{\"a}lvbiografiska ess{\"a}istik {\"a}r avhandlingens sj{\"a}lvklara centrum, fr{\"a}mst manifesterad i de centrala verken Rummet med de fyra f{\"o}nstren och Hem till sommaren. Om dessa b{\aa}da verk har det funnits en hel del att s{\"a}ga, inte minst om deras inb{\"o}rdes komplexa relation, d{\"a}r m{\"o}rker blir ljus och ljus m{\"o}rker beroende p{\aa} var man f{\"a}ster blicken. Uttrycksdimensionen finns i all konstn{\"a}rlig verksamhet. Den fr{\"a}msta anledningen till att jag har betonat just denna aspekt i Hans Ruins fall {\"a}r att uttryckskraften {\"a}r s{\aa} stark i hans texter. Han ville f{\"o}rmedla sina erfarenheter och insikter till en bred publik, och han var medveten om vikten av att beh{\"a}rska sina uttrycksmedel – vare sig det g{\"a}llde att n{\aa} fram till bokl{\"a}saren, {\aa}h{\"o}raren i f{\"o}rel{\"a}sningssalen eller vid radioapparaten. Hans Ruin {\"a}r en f{\"o}rfattare f{\"o}r de m{\aa}nga, inte f{\"o}r de f{\aa}.",
keywords = "General and comparative literature, Culture Critic, Second World War, pastoral elegy, unity of place, apocalypse, idyll, Jarl Hemmer, Arvid M{\"o}rne, diary, Finno-Swedish modernism, Yrj{\"o} Hirn, aesthetics, Hans Larsson, thematic criticism, Graham Good, autobiographical essay, hermeneutics, literature criticism, literary theory, Allm{\"a}n och j{\"a}mf{\"o}rande litteratur, litteraturkritik, litteraturteori, Scandinavian languages and literature, Nordiska spr{\aa}k (spr{\aa}k och litteratur)",
author = "Thomas Ek",
note = "Defence details Date: 2004-01-17 Time: 10:15 Place: Edens h{\"o}rsal, Paradisgatan 5, Lund External reviewer(s) Name: Holmstr{\"o}m, Roger Title: [unknown] Affiliation: {\AA}bo Akademi ---",
year = "2003",
language = "svenska",
isbn = "951-583-098-2",
series = "Skrifter utgivna av svenska litteraturs{\"a}llskapet i Finland",
publisher = "Svenska litteraturs{\"a}llskapet i Finland",
school = "Litteraturvetenskap",

}