En öppen stad, en ej befästad

Research output: Contribution to journalArticle

Standard

En öppen stad, en ej befästad. / Hörnqvist, Magnus; Lund Hansen, Anders; Pettersson, Hanna; Unsgaard, Olav; Wennerhag, Magnus.

In: Fronesis, No. 18, 2005, p. 8-19.

Research output: Contribution to journalArticle

Harvard

Hörnqvist, M, Lund Hansen, A, Pettersson, H, Unsgaard, O & Wennerhag, M 2005, 'En öppen stad, en ej befästad', Fronesis, no. 18, pp. 8-19.

APA

Hörnqvist, M., Lund Hansen, A., Pettersson, H., Unsgaard, O., & Wennerhag, M. (2005). En öppen stad, en ej befästad. Fronesis, (18), 8-19.

CBE

Hörnqvist M, Lund Hansen A, Pettersson H, Unsgaard O, Wennerhag M. 2005. En öppen stad, en ej befästad. Fronesis. (18):8-19.

MLA

Hörnqvist, Magnus et al. "En öppen stad, en ej befästad". Fronesis. 2005, (18). 8-19.

Vancouver

Hörnqvist M, Lund Hansen A, Pettersson H, Unsgaard O, Wennerhag M. En öppen stad, en ej befästad. Fronesis. 2005;(18):8-19.

Author

Hörnqvist, Magnus ; Lund Hansen, Anders ; Pettersson, Hanna ; Unsgaard, Olav ; Wennerhag, Magnus. / En öppen stad, en ej befästad. In: Fronesis. 2005 ; No. 18. pp. 8-19.

RIS

TY - JOUR

T1 - En öppen stad, en ej befästad

AU - Hörnqvist, Magnus

AU - Lund Hansen, Anders

AU - Pettersson, Hanna

AU - Unsgaard, Olav

AU - Wennerhag, Magnus

PY - 2005

Y1 - 2005

N2 - Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna – i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna formligen exploderar fram. Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten – är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass.

AB - Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna – i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna formligen exploderar fram. Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten – är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass.

KW - sociologi

KW - sociologiska institutionen

KW - stadsmarknadsföring

KW - klass

KW - den kreativa klassen

KW - kapitalism

KW - sociala rörelser

KW - cities

KW - urbanization

KW - globalisering

KW - städer

KW - fattigdom

KW - urbanisering

KW - slum

M3 - Artikel i vetenskaplig tidskrift

SP - 8

EP - 19

JO - Fronesis

JF - Fronesis

SN - 1404-2614

IS - 18

ER -