Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne

Research output: Book/ReportReport

Bibtex

@book{63050b46c1eb433fb856e594002af3db,
title = "Gl{\"a}djen i att tvingas t{\"a}nka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid tv{\aa} folkbibliotek i Sk{\aa}ne",
abstract = "Vid biblioteken i Burl{\"o}v och {\"A}ngelholm har tidigare bedrivits projekt att fr{\"a}mja folkbibliotekens utveckling mot kulturhus (Kulturn{\"a}mnden 2012). Arbetet med projekten, Kulturhusprojektet i Arl{\"o}v och Kulturstr{\aa}ket i {\"A}ngelholm, f{\"o}ljdes i en studie av f{\"o}rfattaren och har rapporterats tidi-gare (Rivano Eckerdal 2013). F{\"o}religgande rapport {\"a}r resultatet av en uppf{\"o}ljande studie som be-dri¬vits under {\aa}ren 2014 och 2015. Studien har finansierats av Region Sk{\aa}ne. Rapporten ger en samman¬fattande {\"o}verblick {\"o}ver om och i s{\aa} fall hur id{\'e}er och verksamheter fr{\aa}n de tv{\aa} avslutade projekten lever vidare i den ordinarie verksamheten vid de tv{\aa} sk{\aa}nska biblioteken samt en analys av hur skeenden under och efter projekttiden kan f{\"o}rst{\aa}s i relation till folkbibliotekens samtida roll.F{\"o}religgande rapport syftar till att erbjuda en beskrivning av samt teoretiskt grundad f{\"o}rst{\aa}else av kon¬sekvenser av verksamhetsutveckling vid folkbibliotek i Sk{\aa}ne. Under studiens g{\aa}ng har tv{\aa} {\"o}ver¬gripande fr{\aa}gor formulerats: • Vad sker med folkbibliotekets identitet och d{\"a}rmed med identiteten som folkbibliotekarie n{\"a}r verksamheten utvecklas och hur f{\"o}rst{\aa}r man som folkbibliotekarie de f{\"o}r{\"a}ndringarna?• Att arbeta p{\aa} folkbibliotek inneb{\"a}r att arbeta i en politiskt styrd organisation, hur kommer det till uttryck f{\"o}r de som {\"a}r anst{\"a}llda p{\aa} folkbibliotek och hur f{\"o}rh{\aa}ller man sig till det?I studien har en etnografisk ansats anv{\"a}nts. Samtal, intervjuer, deltagande observationer, mejl-fr{\aa}gor och enk{\"a}ter av tv{\aa} slag och analys av dokument har anv{\"a}nts. Unders{\"o}kningen {\"a}r utf{\"o}rd som f{\"o}ljeforskning, vilket inneb{\"a}r att de tv{\aa} projekten f{\"o}ljs {\"o}ver tid och att forskaren under tiden varit aktiv som samtalspartner f{\"o}r att fr{\"a}mja reflektion och l{\"a}rande under projektets g{\aa}ng. En analys g{\"o}rs i tv{\aa} steg, det f{\"o}rsta ger en verksamhetsn{\"a}ra beskrivning av verksamheterna vid de tv{\aa} biblioteken och i det andra steget g{\"o}rs en sammanfattande analys av hur skeendena som be-skri¬vits kan f{\"o}rst{\aa}s. F{\"o}r analysen anv{\"a}nds en kombination av institutionell teori och post¬huma-nistisk teori. F{\"o}r arbetet vid biblioteket i Arl{\"o}v har man arbetat vidare med en referensgrupp och program under rubriken L{\"o}rdagar p{\aa} biblioteket. Kulturhustanken lever kvar i verksamheten idag och har g{\aa}tt fr{\aa}n att vara ett projekt som n{\aa}gra arbetade med till att vara uppgifter som alla {\"a}r delaktiga i. Arbetet upplevs som positivt men det framkommer att man {\"a}r f{\aa} som genomf{\"o}r mycket. Att f{\aa} till¬r{\"a}ckligt antal deltagare till programmen samt vilket inneh{\aa}ll programmen ska ha {\"a}r fr{\aa}gor som personalen arbetar med. Referensgruppen ses som v{\"a}rdefull men att engagera tillr{\"a}ckligt m{\aa}nga i den kr{\"a}ver stor anstr{\"a}ngning fr{\aa}n personalen. Vilka som blir delaktiga samt hur man synligg{\"o}r refe¬rensgruppens uppgift p{\aa} b{\"a}sta s{\"a}tt tas upp i rapporten. I en enk{\"a}t framkommer att deltagarna i referensgruppen ser det som givande att vara med i den. F{\"o}r arbetet i {\"A}ngelholm drevs arbetet mot Kulturstr{\aa}ket inledningsvis vidare genom att p{\aa} olika s{\"a}tt forts{\"a}tta arbetet att f{\"o}rankra Kulturstr{\aa}ket internt och externt och i samarbete med en arki-tekt¬byr{\aa}. Efter valet 2014 f{\"o}r{\"a}ndras den politiska representationen i {\"A}ngelholms kommun och det innebar att arbetet med Kulturstr{\aa}ket avstannar. Uppdraget att driva biblioteket finns kvar, men arbetet som lagts p{\aa} att f{\"o}r{\"a}ndra och f{\"o}rbereda verksamheten inf{\"o}r ombyggnaden stannar av. Det blir vid denna tidpunkt mycket tydligt att biblioteket {\"a}r en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen {\"a}r tj{\"a}nstem{\"a}n som verkar p{\aa} uppdrag av politikerna i kommunen. F{\"o}r{\"a}nd-ringar¬na upplevs delvis olika p{\aa} de skilda niv{\aa}erna i organisationen. I samtal med personalen fram¬kommer att samarbetet med arkitekten var givande f{\"o}r m{\aa}nga. M{\aa}nga var inledningsvis tvek-sam¬ma till f{\"o}rslaget men flera {\"a}ndrade sig under arbetets g{\aa}ng. Det finns en stor variation bland per¬sonalen i hur man uppfattar f{\"o}r{\"a}ndringen, en person kan ocks{\aa} hysa flera uppfattningar. {\"A}ven om arbetet med ombyggnaden inte forts{\"a}tter s{\aa} har arbetet med Kulturstr{\aa}ket p{\aa}verkat perso¬na-len och f{\"o}r de flesta, {\"a}ven f{\"o}r de som inte {\"a}r positiva till Kulturstr{\aa}ksprojektet, {\"a}r det positiva er-fa¬renheter. Samtal p{\aa} arbetsplatsen om bibliotekets uppgift och betydelse uppger alla som viktigt.N{\"a}r folkbibliotek utvecklas, exempelvis i riktning mot kulturhus, och f{\"o}r{\"a}ndras s{\aa} p{\aa}verkas i sin tur bibliotekarieidentiteten. Konflikter mellan olika f{\"o}rst{\aa}elser av folkbibliotek och d{\"a}rmed av ar-be¬tet att vara bibliotekarie framtr{\"a}der, vilket {\"a}r tydligt i materialet som redovisats f{\"o}r arbetet vid de tv{\aa} biblioteken. Starkt polariserade uppfattningar kring projektet finns endast vid biblioteket i {\"A}ngelholm men {\"a}ven vid biblioteket i Arl{\"o}v, d{\"a}r det r{\aa}der enighet inom personalen om att pro-jek¬tet {\"a}r positivt f{\"o}r verksamheten, v{\"a}cker de f{\"o}r{\"a}ndringar som projektet inneburit i verksam¬het-en fr{\aa}gor kring vad ett bibliotek {\"a}r och vad man som bibliotekarie ska arbeta med samt hur man ska prioritera mellan olika arbetsuppgifter.Institutionell teori i kombination med begrepp fr{\aa}n Gilles Deleuze och F{\'e}lix Guettari m{\"o}jligg{\"o}r en kritisk men inte dystopisk analys av samtida folkbiblioteksutveckling. Deleuze och Geuttari {\"a}r en del av den posthumanistiska eller ontologiska v{\"a}ndningen d{\"a}r fokus riktas inte mot hur v{\"a}rl-den {\"a}r utan hur den st{\"a}ndigt och oupph{\"o}rligen g{\"o}rs eller uppf{\"o}rs. Ett f{\"o}rslag till ett nybildat ord, av relevans f{\"o}r det som unders{\"o}ks i denna studie, som jag vill f{\"o}ra fram {\"a}r att utforska vad som sker om vi i st{\"a}llet f{\"o}r att tala om bibliotek som substantiv talar om det som verb, att biblioteka. F{\"o}r¬slaget inneb{\"a}r en f{\"o}rflyttning av uppm{\"a}rksamhet fr{\aa}n ett konstant tillst{\aa}nd, som eventuellt {\"a}r hotat och m{\aa}ste f{\"o}rsvaras, till ett kontinuerligt uppf{\"o}rande, g{\"o}rande, tillblivande. N{\"a}r vi ser bibliotek som kreativa och produktiva institutioner s{\aa} kan vi anv{\"a}nda Deleuze och Guettaris begrepp arrangemang f{\"o}r att f{\"o}rst{\aa} hur bibliotek fungerar i relation till omv{\"a}rlden (Gerolami 2015, s 168). Biblioteket kan d{\aa} f{\aa} och ta en betydligt mer framtr{\"a}dande social roll. Genom att formulera bibliotek som ett arrangemang bed{\"o}ms biblioteket i relation till de kopp-lingar som g{\"o}rs till andra arrangemang. Eftersom kopplingarna f{\"o}r{\"a}ndras {\"o}ver tid blir tyngdpun¬k-ten olika vid olika tidpunkter och risken att domineras av n{\aa}gra f{\aa} externa starka r{\"o}ster blir min-dre. Om biblioteket f{\"o}rst{\aa}s som en helhet med en central k{\"a}rna kan ett tappat fokus bli {\"o}des-digert. Men med en f{\"o}rst{\aa}else av biblioteket som ett m{\aa}ngnukle{\"a}rt arrangemang d{\"a}r inte en central k{\"a}rna utan flera k{\"a}rnor finns f{\"o}r{\"a}ndras bilden.I mina m{\"o}ten med bibliotekarier har jag m{\"o}tt en variation av f{\"o}rst{\aa}elser av b{\aa}de yrket och institu-tionen de arbetar inom. De f{\"o}r{\"a}ndringar som de m{\"o}ter i arbetet p{\aa}verkar uppfattningarna av det. En av bibliotekarierna uttrycker att det {\"a}r viktigt att tvingas t{\"a}nka nytt och s{\"a}tter d{\aa} ord p{\aa} den dy¬na¬mik som finns i yrket mellan tradition och f{\"o}rnyelse. Att verka i den dynamiken och f{\"o}r-{\"a}ndra sin f{\"o}rst{\aa}else eller m{\"o}jligen hysa flera f{\"o}rst{\aa}elser samtidigt inneb{\"a}r p{\aa}frestningar men ses ocks{\aa} som n{\aa}got givande av flera. Det {\"a}r paradoxer att f{\"o}rh{\aa}lla sig till som kan vara sm{\"a}rtsamma och {\"a}ven fyllda av gl{\"a}dje {\"o}ver arbetet. Dessa skillnader i f{\"o}rst{\aa}elser {\"a}r en f{\"o}rdel och en tillg{\aa}ng, n{\aa}got som ska beredas plats i diskussionen bland dem som {\"a}r bibliotekarier menar jag.Vidare framtr{\"a}der tydligt i en posthumanistisk analys av bibliotek att det inte g{\aa}r att koppla bort uppdragsgivarna fr{\aa}n f{\"o}rst{\aa}elsen av institutionen. En f{\"o}ruts{\"a}ttning f{\"o}r att kunna biblioteka {\"a}r medel f{\"o}r verksamheten. Uppdragsgivarna i offentlig verksamhet {\"a}r politikerna och de beh{\"o}ver inte vara, och {\"a}r f{\"o}rmodligen inte, professionellt verksamma inom bibliotekssektorn.F{\"o}r att de biblioteksanst{\"a}llda ska kunna uppf{\"o}ra bibliotek p{\aa} b{\"a}sta s{\"a}tt beh{\"o}ver de politikers st{\"o}d och uppdrag att utf{\"o}ra sitt arbete samt allm{\"a}nhetens f{\"o}rtroende och sin egen tilltro till att de kan utf{\"o}ra det arbetet. Det kr{\"a}ver ett kontinuerligt ifr{\aa}gas{\"a}ttande och en avst{\"a}mning mot det omgiv-ande samh{\"a}llet och en lyh{\"o}rdhet att vara trogen bibliotekets roll i samh{\"a}llet och f{\"o}r samh{\"a}llet som den kreativa och produktiva kraft de kan vara. Det torde {\"a}ven kr{\"a}va att reflektera {\"o}ver i vilken m{\aa}n de politiska besluten {\"a}r de b{\"a}sta f{\"o}r att tillf{\"o}rs{\"a}kra allas r{\"a}tt till bibliotek. Det {\"a}r en professionell uppgift att utveckla men ocks{\aa} en professionell uppgift att inte l{\aa}nas till andras uppgifter. Med en f{\"o}rst{\aa}else av bibliotek som verb menar jag att denna dialog beh{\"o}ver g{\"o}ras b{\aa}de i ord och handling, i relation till det kontinuerliga uppf{\"o}randet av bibliotek. Avv{\"a}g-ningar mellan olika positioner beh{\"o}ver g{\"o}ras kontinuerligt och {\"a}r inte uttryck f{\"o}r individers f{\"o}r-m{\aa}ga att anpassa sig. Dialogen {\"a}r en del av det professionella utf{\"o}randet och att h{\aa}lla denna dia-log i relation till utf{\"o}randet ig{\aa}ng {\"a}r bibliotekschefens uppgift, menar jag. Att f{\"o}rst{\aa} bibliotek som ett verb inneb{\"a}r att medarbetarna beh{\"o}ver f{\"o}rh{\aa}lla sig till utvecklingen och sina egna st{\"a}llningstaganden. Detta f{\"o}rh{\aa}llningss{\"a}tt och hur f{\"o}rh{\aa}llnings{\"a}ttet kommer till uttryck i g{\"o}randen och dialog {\"a}r det s{\"a}tt som den professionella rollen kommer till uttryck p{\aa}. Att diskutera och delta i dialogen och utf{\"o}randet av bibliotek {\"a}r s{\"a}tt att ut{\"o}va sin professionella roll p{\aa} samtidigt som det ska g{\"o}ras i den riktning som ges av ledningen. P{\aa} m{\aa}nga s{\"a}tt {\"a}r bibliotekens framtid en allvarlig fr{\aa}ga och en viss lekfullhet kan vara ett s{\"a}tt att besvara den, inte f{\"o}r att f{\"o}rminska allvaret utan som ett s{\"a}tt att samla kraft och praktisera mot-st{\aa}nd mot str{\"o}mningar som tenderar att f{\"o}rminska folkbibliotekens och folkbibliotekariers samh{\"a}lleliga roll.",
keywords = "folkbibliotek, verksamhetsutveckling, posthumanism, institutionell teori, etnografi, kvalitativ metod",
author = "{Rivano Eckerdal}, Johanna",
year = "2016",
month = "4",
day = "1",
language = "svenska",
publisher = "Institutionen f{\"o}r kulturvetenskaper, Lunds universitet",

}