Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?

Research output: Contribution to specialist publication or newspaperNewspaper article

Abstract

Programmmet Publicerat 6/6 2009 i P1 Sveriges radio behandlar sammanslagningen av de båda fristående arbetsgivarorganisationerna Sveriges Radios Arbetsgivarorganisation (SRAO) och Tidningsutgivarna (TU) samt Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som tillhör Svenskt Näringsliv (SN), till det nya SN-förbundet Medieföretagen. Därmed hamnar public service-företagen Sveriges Radio och SVT i en organisation som sedan 1960-talet alltmer ägnat sig åt opinionsbildning. Public service's legitimitet grundar sig på att verksamheten är fristående från alla intressen och präglas av saklighet och objektivitet. Radiotjänst (som har hand om uppbörden av TV-licensen)framhåller på sin hemsida att det just är denna oberoende ställning som svenska folket betalar för när man betalar TV-avgiften. I fortsättningen kan Radiotjänsts slogan "Tack för att ni betalar TV-avgiften" få en ny innebörd när en del av avgiften går till Svenskt Näringsliv. Man kan fråga sig hur det går med oberoendet när public service-bolagen blir medlemmar av Svenskt Näringsliv som har bestämda åsikter om det mesta i samhället inklusive om public service. Även när tidningarna går med i Svenskt Näringsliv uppstår en helt ny situation eftersom dessa inte bara har att värna om det fria ordet utan också själva bedriver opinionsbildning. Nu kommer man inte sällan att hamna på kollisionskurs med en organisation som man vill tillhöra för att stärka arbetsgivarsidan på medieområdet. Samtidigt berör en framträdande del av Svenskt Näringslivs opinionsbildning just arbetsgivarfrågorna. Som exempel kan nämnas inställningen till LAS (Lagen om anställningsskydd) som man helst vill avskaffa, kravet på inskränkt konflikträtt, det 2009 framförda förslaget om lönestopp, applåderandet av Laval-domen där man också ekonomiskt stödde det lettiska företaget trots att det inte var medlem av Svenskt Näringsliv. Det är en paradox att det delvis LO-ägda Aftonbladet och en rad socialdemokratiska tidningar blir medlemmar av Svenskt Näringsliv med tanke på att man på ledarplats ofta tagit starkt avstånd från föreningens åsikter och agerande. Svenskt Näringsliv protesterar ofta mot att kommuner använder skattemedel för att bedriva verksamhet som konkurrerar med privata företag. Det uppfattas som ojuste konkurrens. Samma tanke finns i yttrandet till public service-utredningen. Den kritiseras för att inte tillräckligt uppmärksamma den konkurrenssituation som uppstår när licensfinansierade företag som SVT verkar på en marknad där det finns kommersiella aktörer. Dessa uppges riskera att trängas ut genom SVT:s breda programutbud och dess verksamhet på internet. Enligt Svenskt Näringsliv bör public service alltså hållas inom strama ramar. Man kan också fråga sig hur public service-företagen som en liten minoritet skall lyckas göra sin röst hörd inom en organisation som ser som en av sina viktigaste uppgifter att öka marknadskrafternas spelrum på olika områden i samhället. En fråga är om medlemskapet i Svenskt Näringsliv kommer att påverka nyhetsförmedlingen. En första aning om att det kan bli så är att nyheten om inträdet i Svenskt Näringsliv knappast alls uppmärksammats på nyhetsplats i radio, TV och tidningar. Och än mindre på ledarsidorna. Kanske uppfattas det som en obekväm nyhet som man helst vill förtiga. Eller anses det ointressant att Sveriges radio, SVT, DN, Aftonbladet, Värmlands folkblad m fl blir medlemmar i Svenskt Näringsliv?

Förutom inslaget i Publicerat finns en pdf-fil som förutom att referera programmet utvecklar de synpunkter som där framfördes. I ett tillägg från 2010 kommenteras att vd:n (Agneta Dreber) för ett av förbunden inom Svenskt Näringsliv, Livsmedelsföretagen, utses till ordförande i Sveriges Radios styrelse. I en postscript 2012 kommenteras den fortsatta utvecklingen.

Details

Authors
Organisations
Research areas and keywords

Subject classification (UKÄ) – MANDATORY

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Keywords

  • Medieföretagen, Medie- och informationsarbetsgivarna, Tidningsutgivarna, MIA, press, SRAO, Sveriges Radio, SR, SVT, media, opinionsbildning, tidningar, arbetsgivarorganisationer, nyhetsförmedling, TU, Publicerat, Public service, Aftonbladet, Svenskt Näringsliv, Almega, Livsmedelsföretagen, Mats Svegfors, Eva Hamilton, Agneta Dreber, Jonas Milton
Original languageSwedish
Specialist publication or newspaperP1-programmet Publicerat i Sveriges Radio
Publication statusPublished - 2009 Jun 6
Publication categoryPopular science

Bibliographic note

Anders Kjellbergs hemsida LYSSNA PÅ PROGRAMMET HÄR

Det är en händelse som ser ut som en tanke att när Sveriges Radio år 2010 bytte ordförande för första gången sedan man anslutit sig till Svenskt Näringsliv hämtas den nya ordföranden - Agneta Dreber - från ett av bransch- och arbetsgivarförbunden i Svenskt Näringsliv, närmare bestämt från Livsmedelsföretagen (Li) där hon sedan 2002 är VD.

På Livsmedelsföretagens hemsida kan man under rubriken branschfrågor läsa att: "Li har en viktig roll i bevakningen av medlemmarnas intressen i olika för livsmedelsbranschen gemensamma branschfrågor. Därför verkar Li aktivt både nationellt och internationellt genom att skapa opinion, informera beslutsfattare, fungera som remissinstans, bevaka omvärlden, informera om och tolka regler, skapa branschöverenskommelser, mm." och att "Li:s olika branschförbund bevakar för respektive bransch intressanta frågor." Läs här om Li och branschfrågorna

Bland branscherna i Li märks köttindustrin (charkuteri- och slakteriföretag), sprit- och vinindustrin och bryggerierna. Exempel på medlemsföretag i Livsmedelsföretagen är Arla, Coca Cola, Danisco Sugar, Kellog, Kraft Foods, Kronfågel, Lantmännen, Nestlé, Scan, Spendrups, Swedish Match (bl a tobak) och Unilever.

I tidskriften Agenda nr 1 2010 säger Agneta Dreber att hon inte anser sig lika duktig att hantera pressen som på 1980-talet: "- Just nu är inte media på vår sida. Det är mycket negativa skriverier om mat, om tillsatser och processad industrimat på ett sätt som jag aldrig varit med om. Jag jobbar för att ge industrimaten en högre status." Det upplevs som ett bekymmer att Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken, som ifrågasätter industrimat och framhåller fördelarna med närodlat, fått så stort genomslag. Sedan den kom "hoppar alla på den trenden" enligt Dreber, som dock är optimistisk: "- Det där kan vi säkert ta oss ur, men det kommer att ta tid. På den punkten behöver jag jobba lika hårt som vem som helst." Läs nr 1 2010 sid 18-19 I samma artikel föreslår Dreber att antalet riksdagsledamöter halveras för att lönerna ska kunna höjas så mycket att folk från näringslivet lockas över till politiken.

Angående opinionsbildning i arbetsgivarfrågor kan nämnas att Agneta Dreber tillsammans med andra företrädare för industrins arbetsgivare i samband med den pågående avtalsrörelsen november 2009 gjorde ett upprop om att "Facken äventyrar industrins konkurrenskraft".

Ett annat exempel på aktiv opinionsbildning under avtalsrörelsen är Agneta Drebers avvisande av särskilda kvinno- eller jämställdhetspotter för att få upp kvinnors löner i nivå med männens. Enligt Dreber löser jämställdhetspotter "inga problem och framför allt sätter det marknaden ur spel". Hon framhåller vidare att "det handlar inte om att kompensera någon viss grupp; det här att sticka till en viss grupp mera pengar är inte alls någon bra idé." Istället för att vara en fråga i avtalsrörelsen är jämställdheten något som de enskilda individerna får lösa på egen hand. Lyssna på Dreber i webbtvkanalen "Vad står på spel" 23/2 2010 här

Sveriges Radios nye ordförande har även tills helt nyligen suttit i styrelserna för flera opinionsbildande organisationer:
* den år 2003 av Näringslivets Fond (Näfo) och Svenskt Näringsliv grundade Stiftelsen Fritt Näringsliv med ett startkapital på 320 miljoner kronor (varav 300 miljoner från Svenskt Näringsliv): se Fritt Näringsliv

* den 1978 bildade nyliberala tankesmedjan Timbro (finansierad av Fritt Näringsliv): se Timbro. Sveriges Radios VD Mats Svegfors var för övrigt VD för Timbro under ett par år i början av 1980-talet och ledamot av Timbros styrelse fram till slutet av 80-talet. Se Mats Svegfors m fl i boken "timbro.20.nu - tre inlägg om en 20-årig tankesmedjas insatser och uppgifter" (Timbro 1998)

* Ohlininstitutet: se Ohlininstitutet

Total downloads

No data available