Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik

Research output: Book/ReportBook

Standard

Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. / Panican, Alexandru; Olofsson, Jonas.

Socialhögskolan, Lunds universitet, 2015. 143 p. (Research Reports in Social Work; Vol. 2015, No. 1).

Research output: Book/ReportBook

Harvard

Panican, A & Olofsson, J 2015, Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. Research Reports in Social Work, no. 1, vol. 2015, vol. 2015:1, Socialhögskolan, Lunds universitet.

APA

Panican, A., & Olofsson, J. (2015). Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. (Research Reports in Social Work; Vol. 2015, No. 1). Socialhögskolan, Lunds universitet.

CBE

Panican A, Olofsson J 2015. Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. Socialhögskolan, Lunds universitet. 143 p. (Research Reports in Social Work; 1).

MLA

Panican, Alexandru and Jonas Olofsson Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik Research Reports in Social Work; 1. Socialhögskolan, Lunds universitet. 2015.

Vancouver

Panican A, Olofsson J. Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. Socialhögskolan, Lunds universitet, 2015. 143 p. (Research Reports in Social Work; 1).

Author

Panican, Alexandru ; Olofsson, Jonas. / Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik. Socialhögskolan, Lunds universitet, 2015. 143 p. (Research Reports in Social Work; 1).

RIS

TY - BOOK

T1 - Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik

AU - Panican, Alexandru

AU - Olofsson, Jonas

PY - 2015

Y1 - 2015

N2 - Lärlingsutbildningen väcker allt större intresse både i Sverige och i andra europeiska länder. I boken fokuseras svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning på området och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Boken utgår från följande huvudfråga: vilka är förutsättningar för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige? Erfarenheterna från lärlingsländerna visar att det ofta krävs långtgående regleringar för att skapa förutsättningar för samverkan och för att reducera de risker som annars hämmar enskilda företags beredskap att rekrytera och utbilda lärlingar. För att stärka de institutionella förutsättningarna för lärlingsutbildning i Sverige borde mer av parts- och branschsamverkan uppmuntras. De nationella programråden bör få beslutande funktioner när det gäller programmens ämnesplaner och kurser. Olika parter bör ha ett gemensamt ansvar för att lyfta yrkesutbildning som positivt och utvecklande, inte bara för näringslivet utan för individen och det demokratiska samhällssystemet. Ska intresset för utbildningen öka, förutsätts effektivare insatser i form av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ett nytt ämne bör introduceras för grundskolans elever i årskurs åtta och nio: arbetslivskunskap. Boken avslutas med ett förslag att införa en utbildningsgaranti för att erbjuda utbildningsmöjligheter för arbetslösa unga utan relevant yrkesutbildning och för ungdomar som inte har lyckats fullborda en grundskole- eller gymnasieutbildning.

AB - Lärlingsutbildningen väcker allt större intresse både i Sverige och i andra europeiska länder. I boken fokuseras svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning på området och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Boken utgår från följande huvudfråga: vilka är förutsättningar för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige? Erfarenheterna från lärlingsländerna visar att det ofta krävs långtgående regleringar för att skapa förutsättningar för samverkan och för att reducera de risker som annars hämmar enskilda företags beredskap att rekrytera och utbilda lärlingar. För att stärka de institutionella förutsättningarna för lärlingsutbildning i Sverige borde mer av parts- och branschsamverkan uppmuntras. De nationella programråden bör få beslutande funktioner när det gäller programmens ämnesplaner och kurser. Olika parter bör ha ett gemensamt ansvar för att lyfta yrkesutbildning som positivt och utvecklande, inte bara för näringslivet utan för individen och det demokratiska samhällssystemet. Ska intresset för utbildningen öka, förutsätts effektivare insatser i form av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Ett nytt ämne bör introduceras för grundskolans elever i årskurs åtta och nio: arbetslivskunskap. Boken avslutas med ett förslag att införa en utbildningsgaranti för att erbjuda utbildningsmöjligheter för arbetslösa unga utan relevant yrkesutbildning och för ungdomar som inte har lyckats fullborda en grundskole- eller gymnasieutbildning.

KW - utbildningsgaranti

KW - arbetslivskunskap

KW - studie- och yrkesvägledning

KW - näringsliv

KW - yrkesutbildning

KW - kurser

KW - ämnesplaner

KW - nationella programråd

KW - branschsamverkan

KW - partssamverkan

KW - institutionella förutsättningarna

KW - rekrytera

KW - risker

KW - samverkan

KW - reglering

KW - arbetsmarknadsetablering

KW - Tyskland

KW - England

KW - Nederländerna

KW - Norge

KW - Danmark

KW - lärlingsutbildning

KW - Sverige

KW - arbetslösa unga

KW - ungdomsarbetslöshet

KW - grundskola

KW - gymnasieutbildning

KW - kompetensförsörjning

KW - socialpolitik

KW - kvalificerad arbetskraft.

M3 - Bok

SN - 978-91-7623-055-8

VL - 2015:1

T3 - Research Reports in Social Work

BT - Lärlingsutbildning - i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik

PB - Socialhögskolan, Lunds universitet

ER -