Mycket mat, men lite måltider - En studie av arbetsplatsen som måltidsarena

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Standard

Mycket mat, men lite måltider - En studie av arbetsplatsen som måltidsarena. / Nyberg, Maria.

2009. 300 p.

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Harvard

APA

CBE

MLA

Vancouver

Author

RIS

TY - THES

T1 - Mycket mat, men lite måltider - En studie av arbetsplatsen som måltidsarena

AU - Nyberg, Maria

N1 - Defence details Date: 2009-04-17 Time: 10:15 Place: Kulturens Auditorium, Lund External reviewer(s) Name: Mäkelä, Johanna Title: [unknown] Affiliation: The National Consumer Research Centre, Helsinki, Finland ---

PY - 2009

Y1 - 2009

N2 - Popular Abstract in Swedish Många människor tillbringar en stor del av dygnet på en arbetsplats, vilket innebär att det är en plats och en tid inte bara för arbete utan också för sociala relationer samt för mat och dryck. Maten, vare sig det handlar om lunchen klockan tolv, eftermiddagsfikan klockan tre eller chokladbiten under nattskiftet, bidrar till att skapa pauser i arbetet. Arbetsplatsen kan ha tydliga regler för vilka tider och platser som är avsatta för mat och dryck. I andra fall är det upp till den enskilde anställde att arrangera för var, när och med vem som maten ska intas. Många människor arbetar även oregelbundna tider, är knutna till flera fysiska arbetsplatser eller tillhör yrkesgrupper med mobila arbetsplatser, vilket också avspeglas i matvanornas oregelbundenhet i tid och plats. Måltiden är någonting mer än den mat vi äter och på arbetsplatsen är den omringad av speciella förutsättningar när det gäller den mat som finns tillgänglig, de tider och platser som är avsedda för mat och dryck, men också de omgivande sociala relationerna. I denna avhandling studeras måltidens villkor i dagens arbetsliv utifrån studier på ett sjukhus samt ett privat tillverkningsföretag. En tidigare pilotstudie där ett bussbolag samt ett vård- och äldreboende medverkade, har också bidragit med viktigt material till studien. Genom observationer, intervjuer samt en enkätstudie analyseras och problematiseras måltidens förutsättningar och begränsningar för de anställda på arbetsplatserna. Frågeställningarna handlar vidare om hur arbetsplatsernas olika måltidsaktörer, i studien definierade som de anställda, ledningen och matutbudets representanter, värderar och prioriterar mat och måltider. Tidigare måltidsforskning inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna har sällan fokuserat på arbetsplatsen och forskning om arbete, arbetsmiljö eller organisationer har inte heller lyft fram måltidens betydelse. I avhandlingen används därför teoretiska perspektiv som hanterar såväl måltid som arbete och tid, vilka diskuteras i relation till arbetsplatsens måltid. Interaktionistiska perspektiv kopplade till tolknings- och meningsskapande processer, och mer specifikt till Goffmans analyser av vardagsnära möten och scenframträdanden, är även centrala, där maten och måltiden analyseras som sociala och kommunikativa verktyg. Arbetsplatsen är en mångfasetterad arena, ofta bestående av olika yrkesgrupper och skilda arbetstider, av män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund, vilket också innebär skilda förutsättningar i relation till måltiden. I studien framträder hur måltiden och dess ”ingredienser” ofta kommer i kläm eller rationaliseras bort på arbetsplatserna, då tiden och platsen för måltiden krymper. Detta innebär ett minskat intresse för och en nedprioritering av arbetstidens måltid. Då det finns konkurrens från familjen och hemmets relationer prioriteras ofta arbetsplatsmåltiden bort, vilket också förstärks av avsaknaden av strategier och engagemang för måltiden bland ledningens- och utbudets aktörer, inte minst för de anställda som arbetar utanför regelbunden dagtid. ”Måltiden” reduceras till att handla om ett ”ätande”, eller ett intag av mat och dryck där inga krav ställs och som präglas av ointresse, bristande planering och låga förväntningar.

AB - Popular Abstract in Swedish Många människor tillbringar en stor del av dygnet på en arbetsplats, vilket innebär att det är en plats och en tid inte bara för arbete utan också för sociala relationer samt för mat och dryck. Maten, vare sig det handlar om lunchen klockan tolv, eftermiddagsfikan klockan tre eller chokladbiten under nattskiftet, bidrar till att skapa pauser i arbetet. Arbetsplatsen kan ha tydliga regler för vilka tider och platser som är avsatta för mat och dryck. I andra fall är det upp till den enskilde anställde att arrangera för var, när och med vem som maten ska intas. Många människor arbetar även oregelbundna tider, är knutna till flera fysiska arbetsplatser eller tillhör yrkesgrupper med mobila arbetsplatser, vilket också avspeglas i matvanornas oregelbundenhet i tid och plats. Måltiden är någonting mer än den mat vi äter och på arbetsplatsen är den omringad av speciella förutsättningar när det gäller den mat som finns tillgänglig, de tider och platser som är avsedda för mat och dryck, men också de omgivande sociala relationerna. I denna avhandling studeras måltidens villkor i dagens arbetsliv utifrån studier på ett sjukhus samt ett privat tillverkningsföretag. En tidigare pilotstudie där ett bussbolag samt ett vård- och äldreboende medverkade, har också bidragit med viktigt material till studien. Genom observationer, intervjuer samt en enkätstudie analyseras och problematiseras måltidens förutsättningar och begränsningar för de anställda på arbetsplatserna. Frågeställningarna handlar vidare om hur arbetsplatsernas olika måltidsaktörer, i studien definierade som de anställda, ledningen och matutbudets representanter, värderar och prioriterar mat och måltider. Tidigare måltidsforskning inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna har sällan fokuserat på arbetsplatsen och forskning om arbete, arbetsmiljö eller organisationer har inte heller lyft fram måltidens betydelse. I avhandlingen används därför teoretiska perspektiv som hanterar såväl måltid som arbete och tid, vilka diskuteras i relation till arbetsplatsens måltid. Interaktionistiska perspektiv kopplade till tolknings- och meningsskapande processer, och mer specifikt till Goffmans analyser av vardagsnära möten och scenframträdanden, är även centrala, där maten och måltiden analyseras som sociala och kommunikativa verktyg. Arbetsplatsen är en mångfasetterad arena, ofta bestående av olika yrkesgrupper och skilda arbetstider, av män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund, vilket också innebär skilda förutsättningar i relation till måltiden. I studien framträder hur måltiden och dess ”ingredienser” ofta kommer i kläm eller rationaliseras bort på arbetsplatserna, då tiden och platsen för måltiden krymper. Detta innebär ett minskat intresse för och en nedprioritering av arbetstidens måltid. Då det finns konkurrens från familjen och hemmets relationer prioriteras ofta arbetsplatsmåltiden bort, vilket också förstärks av avsaknaden av strategier och engagemang för måltiden bland ledningens- och utbudets aktörer, inte minst för de anställda som arbetar utanför regelbunden dagtid. ”Måltiden” reduceras till att handla om ett ”ätande”, eller ett intag av mat och dryck där inga krav ställs och som präglas av ointresse, bristande planering och låga förväntningar.

KW - irregular working hours

KW - meals

KW - food

KW - eating

KW - workplace

KW - time

KW - working life

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

SN - 91-7267-285-4

ER -