Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2018.

Research output: Book/ReportReport

Abstract

I denna rapport redovisas populationstrender för 212 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder. Fåglarna har räknats vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan 1996) men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna. Sedan 2015 räknas fåglar i ytterligare två program; Sjöfågelrutterna (drivs tillsammans med SOF-BirdLife Sverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågelövervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km2. I båda fallen genomförs inventeringarna under häckningstid. Vintern 2017/2018 räknades 321 361 fåglar av 145 arter på 290 rutter. Sommaren 2018 räknades 71 823 fåglar av 192 arter på 201 punktrutter och 137 000 fåglar av 221 arter på 504 standardrutter. Totalt 151 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni) under 2018. Sammanlagt inräknades 11 761 fåglar av 44 arter på nattrutterna. På standardrutternas linjer räknades 1541 däggdjur av 17 arter och på nattrutterna sågs 5892 däggdjur av 20 arter. På sjöfågelrutterna räknades drygt 66 000 fågelindivider av 100 utvalda arter, och inom kustfågelövervakningen bokfördes drygt 97 000 fåglar av 73 utvalda arter. För de senaste 10 åren är det marginellt fler arter på standardrutterna som säkert minskat i antal (19 %) än arter som ökat i antal (17 %). För övriga arter (64 %) går inga säkerställda förändringar att påvisa. Följande tio arter hade de kraftigaste statistiskt säkerställda minskningarna: grönfink, ärtsångare, korsnäbb (mindre + större), talltita, gulsparv, grönsiska, gök, svartvit flugsnappare, taltrast och kråka, från -9,2 % per år hos grönfinken till -1,9 % per år hos kråkan. De arter/underarter som ökat mest är fjällripa, sidensvans, sydlig gransångare, steglits, tornfalk, gärdsmyg, storskrake, grågås, kungsfågel och nordlig gransångare. De har ökat med från 14,1 % per år hos fjällripa till 5,1 % per år för nordlig gransångare. Vi redovisar också trender (över 4 år) från sjöfågelrutterna och kustfågelrutorna, två system med vars hjälp vi rejält förstärkt övervakningen av fåglar i blöta miljöer. Det är nu få svenska häckande fågelarter som inte på något sätt täcks av Svensk Fågeltaxerings räkningar

Details

Authors
Organisations
Research areas and keywords

Subject classification (UKÄ) – MANDATORY

  • Ecology
Translated title of the contributionMonitoring population changes of birds in Sweden. Annual report for 2018
Original languageSwedish
Place of PublicationLund
PublisherBiologiska institutionen, Lunds universitet
Number of pages92
Publication statusPublished - 2019
Publication categoryResearch