The Paradoxes of Good Intentions: The theory and practice of reforms reflected in teachers´ experiences

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Bibtex

@phdthesis{8a6d0e61384e4ae68cb0cc074fbe192f,
title = "The Paradoxes of Good Intentions: The theory and practice of reforms reflected in teachers´ experiences",
abstract = "Popular AbstractAvhandlingens titel Den goda viljans paradoxer skall f{\"o}rst{\aa}s p{\aa} f{\"o}ljande s{\"a}tt. I utredningar och propositioner h{\"a}vdar utredare, skolpolitiker och administrat{\"o}rer att l{\"a}rarna skall bemyndigas, det vill s{\"a}ga de skall tillskrivas ett mandat i skolan. Detta mandat skall ge l{\"a}rarna ett visst sj{\"a}lvst{\"a}ndigt beslutsfattande i en ny m{\"o}tesform som kallas arbetsenheter. Denna m{\"o}tesform stipuleras i skolf{\"o}rordningen 1978 och senare i l{\"a}roplanen, Lgr 80, som b{\"o}rjar g{\"a}lla l{\"a}s{\aa}ret 1982/83. Detta anges ocks{\aa} i 1993 {\aa}rs skolf{\"o}rordning, som nu {\"a}r g{\"a}llande. Den goda viljan f{\"o}respr{\aa}kar ocks{\aa} att l{\"a}rarna skall f{\aa} nya m{\"o}jligheter att vara med att formulera och planera skolans utveckling och fatta beslut i dessa fr{\aa}gor. Detta framh{\aa}lls av skolkommitt{\'e}n Om skola i en ny tid (SOU 1997:121). F{\"o}r att detta skall kunna realiseras anser utredare och skolpolitiker att skolans institutionsdemokrati m{\aa}ste utvecklas. Med detta menas att makten hos rektorn och skolans ledning skall minskas f{\"o}r att ist{\"a}llet decentraliseras till l{\"a}rarna i arbetsenheter. Den goda viljan utm{\"a}rks ocks{\aa} av att den inrymmer en misst{\"a}nksamhet mot l{\"a}rarna eftersom den vill styra och kontrollera l{\"a}rarna, s{\aa} att de g{\"o}r det de blir {\aa}lagda att g{\"o}ra. Avhandlingen analyserar, tolkar och s{\"a}tter in utredningars, propositioners och reformers intentioner i l{\"a}rarnas praxis. Detta kan formuleras i f{\"o}ljande fr{\aa}gor: Vari best{\aa}r statsmaktens intentioner och prop{\aa}er om nya m{\"o}tesformer – arbetsenheter – med ett decentraliserat mandat/makt till l{\"a}rarna? Hur mottas och f{\"o}rverkligas detta i den vardag och praktik som l{\"a}rarna befinner sig?Den empiriska studien har gjorts p{\aa} en skola som kallas f{\"o}r Gl{\"a}djeskolan. I slutet p{\aa} 50-talet {\"a}r denna skola en s{\aa} kallad f{\"o}rs{\"o}ksskola i en landsomfattande reformverksamhet f{\"o}r att inf{\"o}ra den obligatoriska nio{\aa}rig skolan. Skolan blir ocks{\aa} en nio{\aa}rig grundskola l{\"a}s{\aa}ret 1961/62. P{\aa} 90-talet har skolan cirka 400 elever med fem parallellklasser i sjuan, {\aa}ttan och nian. Antalet anst{\"a}llda l{\"a}rare {\"a}r drygt trettio stycken.M{\"o}ten som studerats har delats in i formella och informella m{\"o}ten. Tv{\aa} typer {\"a}r formella m{\"o}ten, personalm{\"o}tet/konferens (Pk), och m{\"o}ten i arbetsenheter (Ae) samt tre typer {\"a}r informella m{\"o}tena (Ifm).Mitt forskningsproblemet har formuleras i tre enkla fr{\aa}gor: Vad {\"a}r l{\"a}rarnas erfarenheter av m{\"o}ten i skolan? Vilka betydelser har m{\"o}ten i skolan? Hur kom de prop{\aa}er och reformer som syftat till att inf{\"o}ra och utveckla m{\"o}ten i skolan att verka p{\aa} det lokala planet?Studien p{\aa} skolan b{\"o}rjade h{\"o}sten 1988 och p{\aa}gick till 1993. P{\aa} skolan har antalet anst{\"a}llda varierat upp och ned med n{\aa}gra l{\"a}rare. Av de 38 l{\"a}rare som jag har haft med p{\aa} min lista har 26 stycken med fast anst{\"a}llning intervjuats. Av dessa 26 l{\"a}rare {\"a}r det 23 som arbetat p{\aa} skolan sedan l{\"a}s{\aa}ret 1975/76. I enk{\"a}tunders{\"o}kningar har ibland flera l{\"a}rare deltagit {\"a}n som intervjuats. Av de fyra rektorer som arbetat p{\aa} skolan har tre intervjuats, och en av dem var tillika skolchef. De tv{\aa} studierektorerna som arbetat p{\aa} skolan har ocks{\aa} intervjuats. Det empiriska materialet best{\aa}r ocks{\aa} av 134 stycken protokoll fr{\aa}n personalm{\"o}ten fr{\aa}n l{\"a}s{\aa}ret 1975/76 till och med 1991/92, och 92 stycken protokoll fr{\aa}n m{\"o}ten i arbetsenheter fr{\aa}n l{\"a}s{\aa}ret 1983/84 till och med 1991/92. Observationer har gjorts fr{\aa}n och med l{\"a}s{\aa}ret 1988/89 till och med 1991/93. Dessa har gjorts b{\aa}de p{\aa} formella och informella m{\"o}ten. Tre stycken enk{\"a}tunders{\"o}kningar har ocks{\aa} genomf{\"o}rts. Dessa gjordes 1988, 1989 och 1992.",
keywords = "formal anf informal meetings, techers empowerment, work-teams at school, Sociology of school, meetings, Sociology, Sociologi",
author = "St{\aa}hl, {Zeth Idof}",
note = "Defence details Date: 1998-09-30 Time: 10:15 Place: Lund University, Carolinasalen External reviewer(s) Name: Ahrne, G{\"o}ran Title: Professor Affiliation: Stockholms universitet ---",
year = "1998",
language = "svenska",
isbn = "91-89078-45-4",
series = "Lund Dissertations in Sociology",
publisher = "Department of Sociology, Lund University",
number = "26",
school = "Sociologi",

}