Vänskap och organisering. En studie av Fountain House-rörelsen

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Bibtex

@phdthesis{e7b6a5f820b34f4da8a6dab53edfee9a,
title = "V{\"a}nskap och organisering. En studie av Fountain House-r{\"o}relsen",
abstract = "Popular Abstract in Swedish Avhandlingen ”V{\"a}nskap och organisering. En studie av Fountain House-r{\"o}relsen” tar sin utg{\aa}ngspunkt i fr{\aa}gan om vad som h{\"a}nder n{\"a}r mentalsjukhusen l{\"a}ggs ner. Bakgrunden {\"a}r den process som kallas avinstitutionaliseringen, och tidens betoning p{\aa} integrering, normalisering och sj{\"a}lvbest{\"a}mmande. Omstruktureringen av mentalv{\aa}rden har inte varit problemfri i n{\aa}got land. M{\aa}nga m{\"a}nniskor som varit eller fortfarande {\"a}r patienter inom psykiatrin, lider av ensamhet, sysslol{\"o}shet och d{\aa}ligt sj{\"a}lvf{\"o}rtroende. F{\"o}r en hel del inneb{\"a}r den nya situationen att man {\aa}ker in och ut p{\aa} sjukhus f{\"o}r behandling eller st{\aa}r p{\aa} konstant h{\"o}ga doser psykofarmaka. Samtidigt har det vuxit fram en rad nya {\"o}ppna och halv{\"o}ppna v{\aa}rdformer som skall ers{\"a}tta eller komplettera den sjukhusbundna psykiatrin. Avhandlingen {\"a}r en studie av klubbhusr{\"o}relsen; den r{\"o}relse som utvecklades fr{\aa}n Fountain House i New York. Dess utg{\aa}ngspunkt {\"a}r att m{\"a}nniskors sj{\"a}lvf{\"o}rtroende byggs upp genom v{\"a}nskap, arbete och sj{\"a}lvstyre. Under de senaste decennierna har Fountain House f{\aa}tt m{\aa}nga efterf{\"o}ljare, bland annat i Sverige. I dag finns det omkring 300 klubbhus i v{\"a}rlden och klubbhusmodellen har blivit en erk{\"a}nd rehabiliteringsmetod som det ofta refereras till. Ett klubbhus {\"a}r huvudsakligen organiserat kring gemensamt arbete. Det b{\"a}rs upp av sina medlemmar som tillsammans med personalen ansvarar f{\"o}r allt fr{\aa}n st{\"a}dning, matlagning och husrenovering till budgetarbete och ut{\aa}triktad verksamhet. Det finns inga s{\"a}rskilda best{\"a}mmelser om vilken utbildning personalen ska ha — den personliga l{\"a}mpligheten anses vara viktigast. Alla beslut skall fattas i enlighet med demokratiska principer och f{\"o}r detta har man en rad olika m{\"o}tes- och beslutsforum. En viktig del av verksamheten g{\aa}r ut p{\aa} att hj{\"a}lpa varandra att p{\aa} sikt f{\aa} ”riktiga” arbeten p{\aa} den {\"o}ppna arbetsmarknaden. M{\aa}nga klubbhus {\"a}r liksom Fountain House privata stiftelser. De drivs emellertid huvudsakligen med hj{\"a}lp av statliga och kommunala bidrag. De olika klubbhusen har ett v{\"a}lutvecklat samarbete med varandra och numera finns det ocks{\aa} s{\"a}rskilda kontrollorgan som skall garantera att verksamheten bedrivs i enlighet med klubbhusfilosofin och dess normer. Det finns ett par klubbhus som fungerar som tr{\"a}ningscentra. F{\"o}r att utbyta erfarenheter och h{\aa}lla kontakten mellan klubbhusen anordnas dessutom regelbundet b{\aa}de nationella och internationella konferenser. Avhandlingen s{\"a}tter in klubbhusr{\"o}relsen i ett historiskt, socialpolitiskt och ideologiskt sammanhang. R{\"o}relsen j{\"a}mf{\"o}rs med andra rehabiliteringsformer och dess utveckling till en v{\"a}rldsomsp{\"a}nnande r{\"o}relse tolkas. Boken inneh{\aa}ller ocks{\aa} en fallstudie av hur ett svenskt klubbhus organiseras. Studien bygger p{\aa} bearbetningar av sekund{\"a}rmaterial (bl a studier av klubbhusr{\"o}relsens egna skrifter), deltagande observationer, intervjuer och en s k mikrosociologisk analys av delar av en intervju. Organisationssociologiska perspektiv och teorier om sociala r{\"o}relser anv{\"a}nds f{\"o}r att tolka klubbhusr{\"o}relsens karakt{\"a}r, dynamik och utveckling. En av de fr{\aa}gor som diskuteras {\"a}r hur man inom klubbhusr{\"o}relsen lyckas skapa och vidmakth{\aa}lla en gruppk{\"a}nsla och vad denna fyller f{\"o}r funktioner. G{\aa}r det att inf{\"o}ra styrformer som bygger p{\aa} andra principer {\"a}n byr{\aa}kratiska och professionella system? Hur klarar man av att balansera mellan {\"o}nskan om oberoende och sj{\"a}lvst{\"a}ndighet {\aa} den ena sidan och expansions- och integreringsm{\aa}let {\aa} den andra? Under det senaste decenniet har klubbhusr{\"o}relsen vunnit m{\"o}jligheter att p{\aa}verka v{\aa}rd- och utbildningsutbudet och att fungera som remissinstans n{\"a}r det g{\"a}ller samh{\"a}llets skyldigheter f{\"o}r psykiskt sjuka. Klubbhusf{\"o}retr{\"a}dare f{\"o}rs{\"o}ker nu ocks{\aa} aktivt {\"o}vertyga utbildningsf{\"o}retr{\"a}dare om modellens relevans f{\"o}r socialarbetare. Klubbhusr{\"o}relsen har p{\aa} senare tid ocks{\aa} mer aktivt {\"a}n tidigare inlett samarbete med olika parter och organisationer i omgivningen. {\AA}tminstone i teorin inneb{\"a}r s{\aa}dant samarbete st{\"o}rre m{\"o}jligheter att uppn{\aa} b{\"a}ttre och mer j{\"a}mlika villkor f{\"o}r den grupp man f{\"o}retr{\"a}der. Inom klubbhusr{\"o}relsen r{\aa}der dock vaksamhet n{\"a}r det g{\"a}ller med vem och hur man samarbetar. Man undviker direkt samarbete med v{\aa}rdmyndigheter (sjuk- och socialv{\aa}rd) i {\"o}vertygelsen om att klubbhusens syfte kr{\"a}ver oberoende. Det prim{\"a}ra m{\aa}let {\"a}r att p{\aa} basis av frivillighet skapa utrymme f{\"o}r en viss typ av socialitet och utveckling — inte v{\aa}rd. Den svenska klubbhusen accepterar inte att patienter remitteras eller att medlemskap st{\"a}lls som villkor f{\"o}r utskrivning eller bidrag. Man g{\aa}r inte heller med p{\aa} slutna {\"o}verl{\"a}ggningar eller informationsutbyte kring enskilda medlemmar. De yttre krav som m{\aa}nga amerikanska klubbhus tvingats anpassa sig efter f{\"o}r att f{\aa} anslag f{\"o}r rehabiliteringsverksamhet eller ers{\"a}ttning via medlemmarnas individuella socialf{\"o}rs{\"a}kringar, {\"a}r dock exempel p{\aa} integrationsformer som bidragit till minskad autonomi och flexibilitet. F{\"o}ljden har blivit att man inf{\"o}rt regler och arbetsformer som strider mot klubbhusmodellen. I st{\"a}llet f{\"o}r anpassningsstrategin har klubbhusr{\"o}relsen i huvudsak valt att utmana och f{\"o}rs{\"o}ka omf{\"o}rhandla traditionella, institutionella krav. Genom normer och kontrollorgan f{\"o}rs{\"o}ker man skydda sitt arbetss{\"a}tt fr{\aa}n i r{\"o}relsens {\"o}gon irrelevanta och direkt felaktiga krav fr{\aa}n omgivningen. Klubbhusr{\"o}relsen vill framst{\aa} som en organisation som oms{\"a}tter flera samtida v{\aa}rdideologiska trender i praktiskt handlande; om man bek{\"a}nner sig till sj{\"a}lvhj{\"a}lpsideologi, normalisering och m{\aa}nga av id{\'e}erna bakom psykiatrisk rehabilitering s{\aa} b{\"o}r man inte heller underkasta sig medicinska, professionella eller byr{\aa}kratiska formkrav, utan uppr{\"a}tta en helt annan typ av kriterier och krav. Enligt klubbhusf{\"o}retr{\"a}dare bedrivs det ingen v{\aa}rd eller rehabilitering p{\aa} klubbhus — d{\"a}remot kan verksamheten f{\aa} rehabiliterande effekter. En s{\aa}dan retorik {\"a}r samtidigt en del i ”v{\aa}rden” och detta {\"a}r f{\"o}rmodligen de flesta medvetna om. F{\"o}r att verksamheten skall fungera rehabiliterande anses det viktigt att inte skapa konstlade terapier som personalen ut{\"o}var och medlemmarna blir f{\"o}rem{\aa}l f{\"o}r. ”Riktigt” arbete {\"a}r samtidigt ett medel f{\"o}r att v{\"a}cka medlemmarnas sj{\"a}lvf{\"o}rtroende och framlocka ”tv{\aa}ngsfri” socialitet. Det arbete som utf{\"o}rs p{\aa} klubbhusen fyller rehabiliterande funktioner genom att te sig meningsfullt och n{\"o}dv{\"a}ndigt. Det ut{\aa}triktade f{\"o}rh{\aa}llningss{\"a}ttet med alla kontakter och studiebes{\"o}k fyller ocks{\aa} rehabiliterande funktioner eftersom det bidrar till att vidmakth{\aa}lla den ideologi som {\"a}r s{\aa} betydelsefull f{\"o}r sammanh{\aa}llningen och den kollektiva gemenskapen. Den ideologi som st{\"a}ndigt underh{\aa}lls och reproduceras blir samtidigt en del av den nya identitet och det nya sj{\"a}lvf{\"o}rtroende som byggs upp. F{\"o}r de m{\"a}nniskor som p g a psykisk sjukdom varit exkluderade fr{\aa}n sociala sammanhang {\"a}r klubbhus framf{\"o}rallt ett forum f{\"o}r v{\"a}nskap och identifikation. Genom sin organisering producerar klubbhusr{\"o}relsen k{\"a}nslor av samh{\"o}righet, demokrati och meningsfullt arbete, s{\aa}dant som ofta saknas i samh{\"a}llet.",
keywords = "Care and help to handicapped, Handikappade, voluntary organizations, normalization, social movements, self help, clubhouse, psycho-social rehabilitation, v{\aa}rd och rehabilitering, Social changes, theory of social work, Sociala f{\"o}r{\"a}ndringar, teorier om socialt arbete",
author = "Anna Meeuwisse",
note = "Defence details Date: 1997-06-06 Time: 10:15 Place: Edens h{\"o}rsal, Paradisgatan 5H, Lund External reviewer(s) Name: Christie, Nils Title: Professor Affiliation: Dept. of Criminology, University of Oslo ---",
year = "1997",
language = "svenska",
isbn = "91 7924 101 8",
publisher = "Arkiv",
address = "Sverige",
school = "Socialh{\"o}gskolan",

}