Verb-erst-Deklarativsätze. Grammatik und Pragmatik

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Bibtex

@phdthesis{c4d2738271a9416ea37a45c8809e2066,
title = "Verb-erst-Deklarativs{\"a}tze. Grammatik und Pragmatik",
abstract = "Popular Abstract in Swedish Denna avhandling i tysk spr{\aa}kvetenskap behandlar en s{\"a}rskild typ av meningar i dagens tyska: p{\aa}st{\aa}endesatser med det finita verbet i b{\"o}rjan. Denna typ har hittills knappast uppm{\"a}rksammats av forskningen; en av anledningarna till detta {\"a}r att den oftast f{\"o}rekommer i talat spr{\aa}k. Den vanliga ordf{\"o}ljdsregeln i tyskan {\"a}r att verbet st{\aa}r p{\aa} andra plats i huvudsatsen, p{\aa} sista plats i bisatsen; jfr t.ex. 'Hans GEHT nach Hause.' (= 'Hans g{\aa}r hem.') med 'Er fragt, ob Hans nach Hause GEHT.' (= 'Han fr{\aa}gar om Hans g{\aa}r hem.'). Placeringen av verbet p{\aa} f{\"o}rsta plats {\"a}r normalt f{\"o}rbeh{\aa}llen speciella typer av satser som t.ex. fr{\aa}ge- och uppmaningssatser, t.ex.: 'Geht Hans nach Hause?' (= 'G{\aa}r Hans hem?') eller 'Geh nach Hause!' (= 'G{\aa} hem!'). I avhandlingen behandlas olika typer av meningar som avviker fr{\aa}n detta standardschema i tyskan i och med att verbet st{\aa}r f{\"o}rst i p{\aa}st{\aa}endesatsen. {\"A}ven {\"a}ldre spr{\aa}kskeden och de {\"o}vriga germanska spr{\aa}ken tas upp i {\"o}versiktlig form. Genomg{\aa}ngen visar att p{\aa}st{\aa}endesatser med verbet p{\aa} f{\"o}rsta plats inte {\"a}r n{\aa}gon ovanlighet inom det germanska spr{\aa}komr{\aa}det, {\"a}ven om denna ordf{\"o}ljd inte kan betraktas som normalfallet. Vad g{\"a}ller dagens tyska kan man urskilja fem olika typer av p{\aa}st{\aa}endesatser med verbet f{\"o}rst. Dessa typer anv{\"a}nds i olika spr{\aa}kliga sammanhang. En viktig typ {\"a}r satser som anv{\"a}nds i muntliga, ber{\"a}ttande kontexter. Alla verbtyper som kan uttrycka ett skeende kan f{\"o}rekomma h{\"a}r. Ett exempel: 'Kommt ein Mann in die Kneipe.' (ordagrant: 'Kommer en man in p{\aa} krogen.'). Denna typ kan ibland f{\"o}rekomma i svenskan ocks{\aa}, t.ex. i f{\"o}ljande bel{\"a}gg: 'Kom s{\aa} den stund d{\aa} Esping fick gripa till h{\aa}ven och taga upp kollekten' (Fritiof Nilsson Piraten). En annan typ {\"a}r satser som f{\"o}rekommer d{\"a}r det handlar om en uppr{\"a}kning av n{\aa}got slag; i dessa anv{\"a}nds verben 'bleiben' (= '{\aa}terst{\aa}', 'kvarst{\aa}'), 'hinzukommen' (= 'tillkomma') eller 'folgen' (= 'f{\"o}lja'). Ett exempel: 'Bleibt eine letzte Frage.' (= '{\AA}terst{\aa}r en sista fr{\aa}ga.'). Som man kan se i den svenska {\"o}vers{\"a}ttningen finns denna typ {\"a}ven i svenskan. Den tredje typen f{\"o}rekommer endast med modalverben sollen' (= skola') eller 'm{\"o}gen' (= 'm{\aa}'), som uttrycker en sorts n{\"o}dv{\"a}ndighet eller m{\"o}jlighet. Ett exempel: 'Sollen sie nach Italien fahren. Das ist mir egal.' (ordagrant: 'Skall de resa till Italien. Jag bryr mig inte.'). Typen verkar inte existera i svenskan. Med den fj{\"a}rde typen uttrycks ett slags inneh{\aa}llslig motivering till ett p{\aa}st{\aa}ende som man gjort i meningen innan; h{\"a}r {\"a}r det obligatoriskt att anv{\"a}nda partikeln 'doch'. Exempel: 'Er konnte die Adresse nicht finden. War er doch noch nie Lund gewesen.' (ordagrant: 'Han kunde inte hitta adressen. Hade han {\"a}nnu aldrig varit i Lund.'). Typen finns inte i svenskan. Den sista typen anv{\"a}nds som utrop n{\"a}r talaren vill uttrycka sin f{\"o}rv{\aa}ning {\"o}ver n{\aa}gonting. Exempel: 'Bist du bl{\"o}d!' (ordagrant: '{\"A}r du dum!'). Inte heller denna typ verkar finnas i svenskan. P{\aa}st{\aa}endesatsen med verbet f{\"o}rst integreras i denna avhandling i en modern grammatisk teori ­ som ligger inom ramen f{\"o}r generativ syntax ­ samt i en informationsstrukturell teori d{\"a}r begreppsparet 'topik'-'kommentar' {\"a}r centralt.",
keywords = "German language and literatur, Germanic languages, performative use, German, declarative clause, clause-initial position of the finite verb, syntax, topic-comment structure, information structure, theticity, narrativity, enumeration, deontic modality, exclamation, causality, Tyska (spr{\aa}k och litteratur)",
author = "Olaf {\"O}nnerfors",
note = "Defence details Date: 1997-03-22 Time: 10:15 Place: Room 339B, German Department, Lund University External reviewer(s) Name: Reis, Marga Title: Prof. Affiliation: Deutsches Seminar, Universit{\"a}t T{\"u}bingen, Germany ---",
year = "1997",
language = "tyska",
isbn = "91-22-01741-0",
series = "Lunder germanistische Forschungen",
publisher = "Almqvist & Wiksell International",
school = "Tyska",

}