Zeit und Ewigkeit: Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie

Research output: ThesisDoctoral Thesis (monograph)

Bibtex

@phdthesis{b215afedf8db41dfb2918946d1cc0d61,
title = "Zeit und Ewigkeit: Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie",
abstract = "Popular Abstract in Swedish Avhandlingen unders{\"o}ker tid (och evighet) i kyrka, naturvetenskap och teologi. Den utg{\"o}r ett bidrag till dialogen mellan naturvetenskap och teologi samt till en rimlig teologisk f{\"o}rst{\aa}else av tid och evighet. Ist{\"a}llet f{\"o}r att utg{\aa} ifr{\aa}n olika filosofiskt definierade tidsbegrepp har jag valt att st{\"a}lla relationsbegreppet i centrum. Inspirerad av den franske filosofen Paul Ricoeurs tes att tiden b{\"o}r f{\"o}rst{\aa}s som ber{\"a}ttad tid {\"a}gnas f{\"o}rsta kapitlet {\aa}t ber{\"a}ttelser av teologisk tid. Svensk-, tysk- och engelskspr{\aa}kiga psalmer analyseras f{\"o}r att komma {\aa}t den f{\"o}rt{\"a}tade tidserfarenhet som de uttrycker. Det kan konstateras att uppfattningen av b{\aa}de tid och evighet har f{\"o}r{\"a}ndrats under historiens g{\aa}ng. I nyare psalmer finns en tendens att integrera evigheten i tiden. {\"A}ven inst{\"a}llningen till framtiden har f{\"o}r{\"a}ndrats avsev{\"a}rt. Bibeln talar inte om tiden som s{\aa}dan, utan alltid i relation till dess inneh{\aa}ll. Den bibliska tidsf{\"o}rst{\aa}elsen {\"a}r heller inte enhetlig. Det visar sig ocks{\aa} att den vanliga motsatsen mellan cyklisk och linj{\"a}r tid {\"a}r en grov f{\"o}renkling. Vidare kritiserar jag ett enkelt motsatsf{\"o}rh{\aa}llande mellan Gud och tid. Inom teologin ser jag framf{\"o}r allt tre s{\"a}tt att skilja mellan tid och evighet. Man kan g{\"o}ra en kvantitativ skillnad, d{\"a}r evighet inte {\"a}r n{\aa}got annat {\"a}n o{\"a}ndlig tid. Man kan som kyrkofadern Augustinus g{\"o}ra en ontologisk skillnad, d{\"a}r evighet till sitt v{\"a}sen {\"a}r n{\aa}got helt annat {\"a}n tid. Slutligen kan man g{\"o}ra en eskatologisk skillnad med fokus p{\aa} relationen mellan tid och evighet och sp{\"a}nningen mellan redan-nu och {\"a}nnu-inte. Den f{\"o}rsta modellen visar tydliga inslag av reduktionism. Den andra framst{\aa}r som statisk, men klar. Den tredje {\"a}r dynamisk och {\"o}ppen, men problematisk i sin m{\aa}ngtydighet. Trots att dynamiken vinns endast till priset av en viss oklarhet anser jag den sistn{\"a}mnda vara den mest utvecklingsbara modellen. Till en god f{\"o}rst{\aa}else av tiden h{\"o}r {\"a}ven belysningen av f{\"o}rh{\aa}llandet mellan tid och d{\"o}d. Tankar kring detta tema avslutar avhandlingens andra kapitel. Det naturvetenskapliga kapitlet b{\"o}rjar med en kort beskrivning av dialogen mellan naturvetenskap och teologi. Sedan presenteras Newtons uppfattning om den absoluta tiden. Framf{\"o}r allt utifr{\aa}n diskussionen mellan S. Clarke och G. W. Leibniz tydligg{\"o}rs hur teologiska f{\"o}rest{\"a}llningar och naturvetenskapliga teorier har p{\aa}verkat varandra. I anslutning till en presentation av relativitetsteoriernas och kvantfysikens betydelse f{\"o}r f{\"o}rst{\aa}elsen av tiden diskuterar jag fr{\aa}gan om tidens sj{\"a}lvst{\"a}ndighet och spr{\aa}kets betydelse. {\"A}ven kosmologins, termodynamikens och kaosforskningens bidrag till tidsf{\"o}rst{\aa}elsen behandlas. Ett statiskt, linj{\"a}rt t{\"a}nkande om tiden inom teologin visar sig st{\aa} mera i {\"o}verensst{\"a}mmelse med Newtons teorier {\"a}n med 1900-talets fysik. Den sistn{\"a}mnda l{\aa}ter en dynamisk och relationsorienterad uppfattning av tiden framst{\aa} som mera korrekt. Det fj{\"a}rde och sista kapitlet unders{\"o}ker m{\"o}jligheterna f{\"o}r en s{\aa}dan dynamisk och relationsorienterad tidsf{\"o}rst{\aa}else inom teologin. Detta sker dels i samband med treenighetsl{\"a}ran och dels i samband med eskatologin. B{\aa}da dessa omr{\aa}den {\"a}r v{\"a}l i linje med ett t{\"a}nkande som anser att en tr{\"a}ffande beskrivning av verkligheten inte kan n{\"o}ja sig med att s{\"a}ga vad n{\aa}got {\"a}r. Minst lika mycket beh{\"o}vs en beskrivning av hur saker och ting relaterar till varandra. Tyngdpunkten f{\"o}rskjuts fr{\aa}n utforskningen av en saks natur eller substans till dess relationer. Samtida teologiska koncept inom treenighetsl{\"a}ran betonar just relationaliteten som po{\"a}ngen med l{\"a}ran om en treenig Gud. De kan dock inte visa p{\aa} vilket s{\"a}tt tid ska f{\"o}rst{\aa}s relationalt, d v s hur den relaterar till evighet, Gud, m{\"a}nniska, natur och kosmos. Eskatologin framst{\aa}r som det omr{\aa}de som b{\"a}st kan belysa tidens relationalitet. En adekvat teologisk f{\"o}rst{\aa}else av tiden innefattar de nyckelbegrepp som under arbetets g{\aa}ng framtr{\"a}dde i teologiska och naturvetenskapliga teorier: ber{\"a}ttad tid, egentid, m{\aa}ngfald, dynamik och relation.",
keywords = "General, cosmology, narrative, church hymns, Bible, relationality, trinity, God, physics, theology and natural science, time, eschatology, eternity, systematic and practical Christian theology, Kristen teologi (allm{\"a}n, systematisk och praktisk)",
author = "Antje Jackel{\'e}n",
note = "Defence details Date: 1999-04-19 Time: 14:00 Place: Carolinasalen, Kungshuset, Lundag{\aa}rd External reviewer(s) Name: B{\"u}hler, Pierre Title: Prof. Affiliation: Z{\"u}rich, Switzerland --- The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Systematic Theology (015017071)",
year = "1999",
language = "tyska",
isbn = "91-628-3488-6",
publisher = "Antje Jackel{\'e}n, H{\"o}gser{\"o}ds pr{\"a}stg{\aa}rd, S-240 33 L{\"o}ber{\"o}d,",
school = "Centrum f{\"o}r teologi och religionsvetenskap",

}