Bertil Persson

Universitetslektor

Forskning

Uppdrag

  • Ordförande i jämställdhetskommittén (2001-2005)
  • Ledamot i kursvärderingskommittén (2007-2008)
  • Ledamot i ledningsgruppen för psykologprogrammet (2004-)
  • Ledamot i ledningsgruppen för fristående kurser (2006-)
  • Reviewer för Scandinavian Journal of Psychology och Developmental Science
  • Referee för förlagen Wiley Inc och McGraw Hill
  • Uppdragsutbildning i neuropsykologi vid Psykiatriska kliniken, Hässleholm


Undervisning

Examinator och helkursansvarig (nuvarande):

  • PSP-B (Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv, 30 HP) på psykologprogrammet
  • PSYD62 (Personlighets- och utvecklingspsykologi, 30 HP) på fristående kurser (campus)

Examinator och helkursansvarig (tidigare):

  • PSYD01 (översiktskurs I, Allmän introduktion) fristående kurs (nätkurs)
  • PSYD02 (översiktskurs II, Statistik och forskningsmetodik) fristående kurs (nätkurs)

Vissa terminer har jag handledning på:

PSYK (kandidatkurs)
PSP-J (psykologprogrammet)
PSYM (masterskurs)

Är verksam i institutionens kvalitetssäkringsarbete via ledningsgrupperna och arbetar med implementering av kursutvärderingar, som nu är inkorporerade i PSPs och FKs verksamhetsrutiner.


Forskning

Forskning bedrivs inom områdena beteendegenetik och miljöskattning (psykometri), samt tidigare inom området migränpsykologi.

Första huvudprojektet var att studera skillnader mellan migrändiskordanta helsyskon, med avseende på uppväxtmiljö och personlighet. Detta hade man inte gjort tidigare. Signifikant koppling mellan migrän, neuroticism och psykosocial uppväxtmiljö kunde påvisas.

Problematiken med retrospektiv skattning av uppväxtmiljö blev källan till nästa huvudprojekt. Syftet var att ta fram ett faktoranalyserat och standardiserat miljöskattningsformulär för absolut- och relativ skattning av ”current” psykosocial uppväxtmiljö.

Förvånansvärt få psykometriskt underbyggda miljöskattningsformulär finns i Sverige (jämfört med USA och England) och fler behövs. Upptäckten att icke-delad miljö (äv. kallad nonshared environment) förklarar stor del (nästan hälften) av variansen man ser för personlighet och psykopatologi. Inom beteendegenetisk forskning är efterfrågan stor för denna typ av instrument.

Intresset har, de senaste decennierna skiftat, från analys av abstrakt nonshared varianskomponent till mer specifik nonshared environment. För att forskningen skall bli framgångsrik på detta område måste psykometriska verktyg utvecklas och appliceras.
 

Pågående forskning

Family and School Psychosocial Environment (FSPE) är ett psykosocialt miljöskattningsformulär för skattning av rådande uppväxtmiljö hos barn- och ungdomar 10-20 år gamla som bor i samma familj men som skiljer i genetiskt avseende. I projektet jämförs enäggstvillingar, tvåäggstvillingar, helsyskon och halvsyskon. N= c:a 520 individer fördelade på 260 par.

Syftet med formuläret är framför allt att identifiera olikheter i den psykosociala uppväxtmiljön - den icke-delade miljön – och relatera dessa skillnader till genetiska olikheter (genotype-environment correlation, GE) och olikheter i personlighet (J-EPQ), vilket möjliggör analys av ev. genetisk mediering. Rekryteringprocessen är i slutfasen och analysfasen har påbörjats. 

Är Du intresserad av beteendegenetik, psykometri, eller migränpsykologi hör gärna av Dig.

Senaste forskningsoutput

Visa alla (6)